Stöd till självutvärdering - Återrapportering 2023

Huvuddelen av enkäten kommer att börja med en fråga gällande huruvida ni arbetar med den specifika åtgärden i ert län/kommun. Detta för att ni snabbt ska kunna gå vidare till nästa fråga. Frågan har inkluderats då inte alla län jobbar med alla frågor exempelvis kalkning. Det kan också vara så att man borde jobbat men en åtgärd men pga bristande tid, resurser eller annat har varit tvungen att prioritera bort detta. Om ni svarar att ni inte arbetar med en åtgärd kommer ni få en följdfråga där ni beskriver varför.

Den centrala frågan är en självutvärdering på en femgradig skala. Där får ni ange hur långt ni anser att ni kommit i arbetet med åtgärden. Som stöd för er reflektion ges en lista på aktiviteter via länken ”Stöd för självutvärdering” där vattenmyndigheten ger förslag på aktiviteter som kan genomföras för att arbeta med åtgärden.

Efter att ni svarat på den självutvärderande frågan kommer en öppen fråga där ni får motivera ert svar. Här får ni gärna beskriva det arbete ni genomfört för att komma framåt i åtgärdsgenomförandet eller vad som hindrat er från att komma längre.

Antalet övriga frågor varierar mellan alla åtgärder baserat delvis på hur arbetet med dessa åtgärder bedrivs idag samt hur vissa åtgärder prioriterats från regeringens håll i form av nya direktiv eller tillsatta medel.

I den här frågan vill vi veta i vilken utsträckning kommunen arbetat med förvaltningsövergripande planering för åtgärdsprogrammets genomförande.

• Kommunen har en planering för genomförandet av Vattenmyndighetens åtgärdsprogram.
• Kommunen har ett förvaltningsövergripande arbetssätt för vattenförvaltningsfrågor.
• Kommunen har identifierat de vattenförekomster som riskerar att inte uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten.
• Kommunen har identifierat det åtgärdsbehov som behövs för att följa miljökvalitetsnormerna inom de verksamheter kommunen ansvarar för.
• Informationen som finns i vatteninformationssystem Sverige (VISS) och/eller vattenmyndigheten digitala åtgärdsunderlag används som prioriteringsunderlag för kommunens planering.
• Kommunen samverkar med andra berörda aktörer som delar samma avrinningsområden.
• Kommunen har en funktion som har ansvar för att samordna det förvaltningsövergripande arbetet.
• Kommunen har en plan för vattenanvändning i ett förändrat klimat.

I den här frågan vill vi veta i vilken utsträckning kommunen arbetat med miljötillsyn och prövning.

• Kommunen har planerat tillsyn för verksamheter som särskilt behöver tillsyn utifrån miljökvalitetsnormerna för vatten.
  
• Kommunen har genomfört tillsyn för alla verksamheter som bidrar till risk att inte nå god status enligt riskbedömningen i VISS.
  
• Kommunen har ställt krav på åtgärd där det är motiverat utifrån miljökvalitetsnormerna för vatten.
  
• Kommunen har initierat omprövning för B-verksamheter som kommunen har tillsyn över och där efterlevnad av befintligt tillstånd inte är tillräckligt för uppfyllande av miljökvalitetsnormerna för vatten.
• Kommunen har planerat tillsyn för förorenade områden enligt kap 10 MB som särskilt behöver tillsyn utifrån miljökvalitetsnormerna för vatten.
• Kommunen har genomfört tillsyn för alla förorenade områden enligt kap 10 MB som bidrar till risk att inte nå god status enligt riskbedömningen i VISS.
• Kommunen har drivit krav på inventeringar, undersökningar och åtgärder mot ansvarig, hantering av material och massor vid exploatering och utredning av tillsynsansvar där det behövs för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas.
• Kommunen har planerat tillsyn för verksamheter som särskilt behöver tillsyn utifrån miljökvalitetsnormerna för vatten.
• Kommunen har genomfört tillsyn för alla verksamheter som bidrar till risk att inte nå god status enligt riskbedömningen i VISS.
• Kommunen har ställt krav på åtgärd där det är motiverat utifrån miljökvalitetsnormerna för vatten.
• Kommunen har för verksamheter där efterlevnad av befintligt tillstånd (för B-verksamheter som kommunen har tillsyn över) inte är tillräckligt för uppfyllande av miljökvalitetsnormerna för vatten initierat omprövning.

I den här frågan vill vi veta i vilken utsträckning kommunen arbetat med dricksvattenskydd.

• Kommunen har gjort en översyn och dokumenterat vilka vattenskyddsområden och vattentäkter de ansvarar för.
• Kommunen har gjort en översyn över befintliga vattenskyddsområden som inrättats före miljöbalken införande och utrett om de har behov av reviderade föreskrifter.
• Kommunen arbetar vid behov utifrån vattenmyndighetens riskbedömning med revidering av föreskrifter för samtliga vattenskyddsområden och vattentäkter där det finns risk att dricksvattenförsörjningen påverkas
• Kommunen har ett systematiskt arbete när det kommer till planering och genomförande av tillsyn vid vattenskyddsområden och vattentäkter.
• Kommunen har genomfört tillsyn vid alla vattenskyddsområden och vattentäkter där det finns risk att inte nå god status enligt riskbedömningen i VISS.
• Kommunen har ställt krav på åtgärd/vidtagit åtgärd för att säkerställa skyddet för dricksvattenförsörjningen där det är motiverat utifrån miljökvalitetsnormerna för vatten.
• Kommunen har samverkat med länsstyrelsen vid genomförandet av åtgärden.
• Kommunen har anordnat ett erforderligt skydd för de allmänna och enskilda dricksvattenvattentäkter som omfattas av åtgärden.

I den här frågan vill vi veta i vilken utsträckning kommunen arbetat med fysisk planering enligt plan- och bygglagen.

• Översikts- och detaljplanering genomförs på ett sådant sätt att det bidrar till att MKN för vatten ska kunna följas.
  
• I översiktsplanen framgår det hur kommunen anser att miljökvalitetsnormerna ska följas.
• Prövning och tillsyn enligt PBL genomförs på ett sådant sätt att det bidrar till att MKN för vatten ska kunna följas.
  
• Kommunen använder de digitala kartunderlagen och/eller informationen i VISS som underlag i den fysiska planeringen.
  
• Kommunen tar hänsyn till och samordnar översiktsplanen med andra aktuella planeringsunderlag (till exempel styrdokument för VA-frågor, dagvatten, blåplaner eller andra styrdokument) på ett sådant sätt att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas.
• Arbetet med att fysisk planering genomförs i samverkan med tillsynsansvarig länsstyrelse och berörda kommuner inom avrinningsområdet.
• Arbetet med fysisk planering sker i samverkan med den region som omfattas av regional fysisk planering (Region Stockholm och Region Skåne).
• Kommunen har sett över gamla detaljplaner samt detaljplaner som bidrar till en kumulativ påverkan på vattenförekomster och där behov funnits ersätta dessa med nya detaljplaner för att säkerställa att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas.

I den här frågan vill vi veta i vilken utsträckning kommunen arbetat med VA-plan inklusive dagvatten.

• Kommunen har dokumenterat hur yt- och grundvatten-förekomsternas status kan komma att påverkas av VA -och dagvattenhanteringen i kommunen.
  
• Kommunen har dokumenterat var miljökvalitetsnormerna för vatten riskerar att inte följas på grund av VA -och dagvattenhanteringen.
• Kommunen har dokumenterat vilka åtgärder som krävs inom VA -och dagvattenhantering för att miljökvalitetsnormerna ska kunna följas.
• Kommunen har påbörjat arbetet med att genomföra åtgärderna så att miljökvalitetsnormer för yt- och grundvatten ska kunna följas.

I den här frågan vill vi veta i vilken utsträckning kommunen arbetat med dioxiner från småskalig förbränning.

• Kommunen har informerat om eldning "på rätt sätt".
  
• Kommunen har infört begränsningar för eldning av trädgårdsavfall.
  
• Kommunen har infört begränsningar i eldning inom detaljplanelagt/tätbebyggt område.
  
• Kommunen har informerat om förbättrande åtgärder i fastighetsägarens värmeanläggning.
  
• Kommunen har verkat för omställning till värmeförsörjning som ger mindre utsläpp.
  
• Andra aktiviteter och begränsningar som varit relevant i kommunen.

I den här frågan vill vi veta i vilken utsträckning länsstyrelsen arbetat med sektorsövergripande planering för åtgärdsprogrammets genomförande.

• Åtgärdsgenomförandet har planerats genom ett sektorsövergripande samarbete på myndigheten.
• Åtgärdens genomförande är förankrad på alla nivåer inom Länsstyrelsen.
• Arbetet med åtgärden har integrerats i det ordinarie arbetet.
• Det finns strukturer och rutiner för hur samverkan ska ske gällande det sektorsövergripande arbetet, både vad gäller planering och realisering.
• Det finns utpekade resurser/personal som upprätthåller arbetet.
• Det sker uppföljning gällande realiseringen av åtgärden.

I den här frågan vill vi veta i vilken utsträckning länsstyrelsen arbetat med miljöprövning och tillsyn.

• Länsstyrelsen har baserat på VMs riskbedömning inventerat de verksamheter över vilka man är tillsynsmyndighet.
• Länsstyrelsen har planerat tillsyn för verksamheter som särskilt behöver tillsyn utifrån MKN.
• Länsstyrelsen har för verksamheter som inte efterlever villkor kopplade till MKN för vatten förelagt om åtgärder.
• Länsstyrelsen har för verksamheter där efterlevnad av befintligt tillstånd inte är tillräckligt för uppfyllande av MKN vatten initierat omprövning.
• Länsstyrelsen har i pågående tillståndsprocesser föreslagit tillräckliga villkor för att MKN ska uppfyllas.
• Vid tillsyn av befintliga och vid samråd gällande nya egenkontrollprogram arbetar länsstyrelsen för att villkor och försiktighetsmått säkerställer att MKN efterlevs.
• Länsstyrelsen säkerställer att miljökvalitetsnormerna för yt- och grundvatten ingår vid beredning av ärenden inför miljöprövningsdelegationen.

I den här frågan vill vi veta i vilken utsträckning länsstyrelsen arbetat med tillsyn av vattenverksamhet i väg- och järnvägsnätet.

• Länsstyrelsen genomför systematisk tillsyn av vattenpassager.
• Länsstyrelsen samverkar med Trafikverket gällande utformning av- samt försiktighetsmått kopplade till anläggning av vattenpassager.
• Länsstyrelsen förlägger om rättelse i de fall där vattenpassager bedömts undermåliga och vattendraget ligger i risk att inte uppnå MKN på grund av detta.
• Länsstyrelsen kräver återrapportering gällande utförda åtgärder i vattendrag i de fall vattendraget riskerar att inte nå upp till MKN alternativt då Trafikverket förelagts om rättelse.

I den här frågan vill vi veta i vilken utsträckning länsstyrelsen arbetat med tillsynsvägledning till kommuner.

• Länsstyrelsen har haft dialog med kommuner i länet för att klargöra behov av vägledning kopplat till tillsyn gällande MKN för vatten.
• Länsstyrelsen har erbjudit vägledning till kommuner angående var i ett avrinningsområde det är prioriterat att genomföra tillsyn, utifrån MKN för vatten.
• Länsstyrelsen har genomfört tillsyn som resulterat i information om påverkanskällor och/eller ämnen som kan medföra risk att inte nå god status, vilket förmedlats till kommunerna.
• Länsstyrelsen har erbjudit vägledning till kommunerna gällande vilka krav som kan och bör ställas på verksamhetsutövares egenkontroll och utformningen av och innehållet i recipientkontrollprogram.
• Länsstyrelsen har erbjudit tillsynsvägledning i syfte att kommunerna ska beakta och genomföra tillsyn baserat på senaste kunskap, till exempel när det gäller hur man i tillsynen hanterar situationer med multipel påverkan eller när ämnen inte ingår i verksamheters tillstånd.
• Länsstyrelsen har gett kommunerna stöd i frågor om samordnad recipientkontroll, till exempel när vattenförekomster delas av flera kommuner.

I den här frågan vill vi veta i vilken utsträckning länsstyrelsen arbetat med att långsiktigt skydda av vattentäkter.

• Länsstyrelsen har aktivt arbetat med inrättande av vattenskyddsområden och handläggningstiderna har förkortas.
• Tillsyn bedrivs systematiskt och regelbundet för de vattenskyddsområden där länsstyrelsen är tillsynsmyndighet.
• MKN har används som prioriteringsgrund vid upprättande av tillsynsplan.
• Kommunerna har erbjudits vägledning gällande inrättande av vattenskyddsområden.
• Kommunerna har erbjudits vägledning gällande tillsyn av vattenskyddsområden.
• En regional vattenförsörjningsplan har beslutats för länet.
• Den regionala vattenförsörjningsplanen innehåller förslag på konkreta åtgärder.
• Länets större och betydande vattenuttag har inventerats och det är klarlagt vilka som har tillstånd och vilka som saknar tillstånd.
• Vid prövning och tillsyn av tillståndspliktiga vattenuttag har hänsyn tagits till om området har återkommande vattenbrist.

I den här frågan vill vi veta i vilken utsträckning länsstyrelsen arbetat med rådgivning om påverkan från jordbruk.

• Länsstyrelsen har samverkat med HaV, Jordbruksverket och SGU för att utföra åtgärden.
• Länsstyrelsen har haft kompentensutveckling gällande åtgärden.
• Länsstyrelsen har aktivt spridit information om- och varit tillgängliga för rådgivning gällande åtgärdsarbetet.
• Länsstyrelsen har stöttat det lokala åtgärdsarbetet på regional nivå.

I den här frågan vill vi veta i vilken utsträckning länsstyrelsen arbetat med fysisk planering enligt plan- och bygglagen.

• Länsstyrelsen har väglett kommunerna i länet och verkat för att MKN ska kunna följas vid detaljplanering och översiktsplanering.
• Länsstyrelsen har väglett regionen och verkat för att MKN ska kunna följas vid regional fysisk planering (gäller Stockholms och Skåne län).
• Länsstyrelsen har verkat för att aktuella och relevanta dataunderlag används i kommunernas fysiska planering.
• Länsstyrelsen har i sin vägledning lyft behovet av att beakta avrinningsområdet vid kommunernas fysiska planering.

I den här frågan vill vi veta i vilken utsträckning länsstyrelsen arbetat med prioritering inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

• Länsstyrelsen har samverkat med statliga och allmänna aktörer för att driva arbetet mot övergödning i jordbrukslandskapet.
• Riskklassificering av vattenförekomster och reduktionsbeting har utgjort en prioriteringsgrund för arbetet.
• Prioriterade åtgärder enligt åtgärdsprogrammet har varit centrala i det som kommunicerats ut samt varit huvudfokus vid beslutade åtgärder.
• Länsstyrelsen har samverkat internt och externt för att underlätta sökandet av relevanta stöd och för att optimera kostnadseffektiviteteten.

I den här frågan vill vi veta i vilken utsträckning länsstyrelsen arbetat med prioritering av övergödningsåtgärder med LOVA.

• Länsstyrelsen har samverkat med statliga och publika aktörer för att driva arbetet mot övergödning i jordbrukslandskapet.
• Riskklassificering av vattenförekomster och reduktionsbeting har utgjort en prioriteringsgrund för arbetet.
• Prioriterade åtgärder enligt åtgärdsprogrammet har varit centrala i det som kommunicerats ut somt varit huvudfokus vid beslutade åtgärder.
• Länsstyrelsen har samverkat internt och externt för att underlätta sökandet av stöd och för att optimera kostnadseffektiviteteten.

I den här frågan vill vi veta i vilken utsträckning länsstyrelsen arbetat med prioritering av sanering av förorenade områden.

• Det har skett en inventering/sammanställning av vilka vattenförekomster som ligger i riskzonen att inte uppnå MKN på grund av föroreningsskador.
• Länsstyrelsen har utgått från VM:s riskbedömning som en utav prioriteringsgrunderna när de gjort urval av områden som bör åtgärdas.
• Länsstyrelsen har samrått med kommuner och Naturvårdsverket vid urval av prioriterade områden.
• Länsstyrelsen har tagit hänsyn till avrinningsområdet vid sitt urval av berörda områden.

I den här frågan vill vi veta i vilken utsträckning länsstyrelsen arbetat med prioritering av kalkning.

• Det finns en åtgärdsplan för kalkningen.
• Nuvarande åtgärdsplan är aktuell och uppdaterad.
• Åtgärdsplaner är framtagna i samverkan med HaV och kommuner.
• MKN har varit en prioriteringsgrund vid framtagande av åtgärdsplaner.
• Vid utbetalning av bidrag har fokus legat på de vatten som riskerar att inte uppnå god ekologisk status enligt kvalitetsfaktorn försurning.

I den här frågan vill vi veta i vilken utsträckning länsstyrelsen arbetat med prioritering av områdesskydd och restaureringar.

Områdesskydd

• Länsstyrelsen har verkat för ett förstärkt arbete med prioritering och inrättande av ekologiskt representativt, sammanhängande och funktionella nätverk av skyddade marina områden enligt den nationella handlingsplanen för områdesskydd, ramverket för marint områdesskydd samt de regionala handlingsplanerna för marint områdesskydd.
  

• Länsstyrelsens har genomfört åtgärd 12 så att redan befintligt skydd koordinerats med ett utökat skydd.
• Länsstyrelsen har koordinerat arbetet med marint områdesskydd med involverade aktörer, i synnerhet kommunerna.
• I länsstyrelsens regionala handlingsplan för marint områdesskydd framgår det hur dessa bidrar till att miljökvalitetsnormerna för kustvatten och havsmiljön ska kunna uppnås.
  
• Länsstyrelsen har nyttjat kunskapsunderlagen över geografiska områden med höga sjö- och vattendragsanknutna natur- respektive kulturvärden för att prioritera områdesskydd.
  
• Länsstyrelsen har nyttjat kunskapsunderlagen som stöd i annat myndighetsarbete och i samhällsplanering.
  

Restaurering

• Länsstyrelserna har en handlingsplan för att genomföra restaurering i inlandsvatten och kustnära miljöer så att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas.
  
• I länsstyrelsens handlingsplan för restaurering framgår det hur dessa bidrar till att miljökvalitetsnormerna för sjöar, vattendrag, kustvatten och havsmiljön ska kunna uppnås.
• Länsstyrelsens handlingsplan bygger på Havs- och vattenmyndighetens samlande åtgärdsstrategi och utarbetade metoder för ekologisk kompensation och restaurering av marina miljöer samt strategin för limnisk restaurering.
  
• Länsstyrelsens plan är samordnad avrinnings- samt havsområdesvis.