/

Miljökvalitetsnormer för vatten

En miljökvalitetsnorm är en bestämmelse om kvaliteten i luft, vatten, mark eller miljön i övrigt. Miljökvalitetsnormer för vatten omfattar ytvatten (sjöar, vattendrag och kustvatten) och grundvatten. Syftet med normerna är att säkra Sveriges vattenkvalitet.

Illustration som visar förhållandet mellan statusklassning åtgärdsbehov och miljökvalitetsnorm.

Miljökvalitetsnormen är målet med arbetet för varje vattenförekomst. Vilken status ska vattnet ha i framtiden? Och när ska målet vara uppnått? Utifrån nuläget och vad som behövs för att förbättra vattnet beslutar vattendelegationerna vilka miljökvalitetsnormer som gäller. Illustration: Vattenmyndigheterna, Sylvia Kinberg

En miljökvalitetsnorm för vatten beskriver den kvalitet en så kallad vattenförekomst ska ha nått vid en viss tidpunkt. Huvudregeln är att alla vattenförekomster ska uppnå det som inom vattenförvaltning kallas god status.

En norm anger en lägsta tillåten nivå. Den sammanlagda miljöpåverkan på vattenförekomsten får inte orsaka att kvaliteten blir sämre än den status som anges i normen.

Miljökvalitetsnormerna styr miljöarbetet

Målet är att miljön ska vara så pass god att ekosystemen fungerar och ekosystemtjänsterna upprätthålls. I många vatten behövs en förbättring av vattnets status om miljökvalitetsnormen ska nås. Vattnets status får inte heller försämras, enligt det så kallade försämringsförbudet. Undantag från försämringsförbudet kan enligt miljöbalken bara tillåtas under vissa särskilda omständigheter.

Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrinstrument för myndigheter och domstolar, som används vid till exempel tillståndsprövning, tillsyn och fysisk planering. När myndigheter och domstolar fattar beslut om villkor för olika verksamhetsutövare är den aktuella miljökvalitetsnormen ett viktigt underlag.

Miljökvalitetsnormerna ses över var sjätte år och en vattenförekomst kan då få en annan norm är tidigare, antingen på grund av ny kunskap eller för att miljöns status har förändrats. När normerna förändras kan det i sin tur leda till förändrade förutsättningar när tillstånd för olika verksamheter omprövas.

Åtgärdsprogram för att uppfylla normerna

I vattenmyndigheternas åtgärdsprogram finns beskrivningar av det som myndigheter och kommuner behöver göra för att nå miljökvalitetsnormerna. Det kan handla om att förstärka tillsyn och rådgivning inom olika områden. Det kan också handla om att ställa krav på verksamhetsutövare att förbättra vattenmiljön på lämpliga sätt, till exempel genom att minska ett utsläpp eller skapa bra miljöer för fisk.

Åtgärdsprogram

Fastställda miljökvalitetsnormer

Miljökvalitetsnormer för vatten kallas också kvalitetskrav och fastställs av vattendistriktets vattendelegation. Normerna beslutas i form av föreskrifter från den länsstyrelse som är vattenmyndighet i respektive distrikt. 

VISS

I databasen Vatteninformationssystem Sverige Länk till annan webbplats. kan du söka på alla vattenförekomster. Här presenteras de beslutade miljökvalitetsnormer tillsammans med data om påverkan, status, risk, åtgärdsförslag och motiveringstexter som redovisar skälen för gällande kvalitetskrav.

Länsstyrelsens författningssamling

Föreskriften innehåller en generell text om kvalitetskrav för vattenförekomster och tabeller över fastställda normer för alla vattenförekomster i respektive vattendistrikt.

Vattendirektivet och andra bestämmelser

EU:s vattendirektiv (ramdirektiv 2000/60/EG) ska säkra en god vattenkvalitet i europeiska vatten. Vattendirektivet kompletteras av särskilda direktiv om prioriterade ämnen och om grundvatten. Det samordnas också med direktiv om skyddade områden (badvatten, Natura 2000-områden och dricksvatten). EU:s vattendirektiv har i Sverige främst genomförts genom följande lagar och förordningar:

Källor

Kompletterande riktlinjer för miljökvalitetsnormer och undantag 2021–2027. Vattenmyndigheterna (2020c). 

Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om miljökvalitetsnormer och statusklassificering för grundvatten (SGU-FS 2013:2 Länk till annan webbplats.).

Kontakt