Åtgärdsprogram

Vart sjätte år tar vattenmyndigheterna fram ett åtgärdsprogram för varje vattendistrikt. Åtgärdsprogrammen beskriver de problem som behöver lösas i distriktens vatten, vilka de viktigaste källorna till problemen är och vilka åtgärder som myndigheter och kommuner ska sätta in.

Ett verktyg

Åtgärdsprogrammen är verktyg för att uppnå de miljökvalitetsnormer som vattenmyndigheterna beslutat om. De är juridiskt bindande för myndigheter och kommuner och ska därför genomföras. Åtgärderna ska vara kostnadseffektiva och deras konsekvenser ska vara analyserade.

I åtgärdsprogrammen finns administrativa åtgärder som handlar om att utveckla eller använda olika styrmedel. Det kan till exempel vara att ta fram nya eller ändrade föreskrifter eller vägledningar, förstärka tillsyn eller utveckla tillståndsprövning.

Åtgärdsprogrammen innehåller även en bilaga som är en samlad redovisning av åtgärder enligt artikel 11.3 och 11.4 i vattendirektivet. De två artiklarna handlar om vilka grundläggande respektive kompletterande åtgärder som åtgärdsprogrammet ska innehålla.

Allt hänger ihop

Alla led i åtgärdsprogrammen är nära sammanknutna. Till exempel är länsstyrelserna ofta beroende av vägledningar från centrala myndigheter, samtidigt som kommunerna är beroende av stöd och vägledning från länsstyrelserna. Många åtgärder ska genomföras i samverkan mellan flera myndigheter och kommuner. Varje åtgärd i åtgärdsprogrammen presenteras bland annat med en motivering, ett sammanhang och vilka miljömål som åtgärden stödjer.

Vem gör vad enligt lagen?

Det finns ett tydligt ansvar för framtagande, fastställande och genomförande av vattenmyndighetens åtgärdsprogram i flera lagtexter.

Så här säger lagen:

Vattenmyndigheten har ansvaret för att fastställa ett åtgärdsprogram för vattendistriktet.

• Vattenmyndigheten ska upprätta förslag till och fastställa ett åtgärdsprogram för vattendistriktet och i det arbetet beakta de beskrivningar, kartläggningar och analyser som avses i 3 kap. samt artikel 11.3 och 11.4 i direktiv 2000/60/EG (6 kap. 1 § vattenförvaltningsförordningen (2004:660)).
• Åtgärdsprogrammet skall ange de åtgärder som behöver vidtas för att miljökvalitetsnormerna som avses i 4 kap. skall kunna uppfyllas (6 kap. 1 § vattenförvaltningsförordningen).

Det är vattendelegationen som fattar beslut och fastställer åtgärdsprogrammet. Vattendelegationen är utsedd av regeringen.

• För varje vattenmyndighet ska det finnas en vattendelegation som är ett särskilt beslutsorgan, enligt 14 § förordning (2017:868) med länsstyrelseinstruktion.
• Vattendelegationen får överlåta åt den länsstyrelse som är vattenmyndighet i distriktet att utarbeta förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplaner, enligt 14 § förordning (2017:872) om vattendelegationer.

Enligt 5 kap. 7 § miljöbalken och 6 kap. 1 § vattenförvaltningsförordningen har regeringen delegerat till de länsstyrelser som är vattenmyndigheter att upprätta förslag till åtgärdsprogram för respektive vattendistrikt. Dessa åtgärdsprogram har sedan beslutats av vattendelegationerna. Syftet med att upprätta åtgärdsprogram är att miljökvalitetsnormerna ska kunna följas. Enligt 5 kap. 3 § miljöbalken är det kommuner och myndigheter som ansvarar för att miljökvalitetsnormerna följs.

Åtgärdsprogrammet riktas därför till myndigheter och kommuner som ansvarar för att vidta de åtgärder som behövs enligt det åtgärdsprogram som har fastställts.

• Myndigheter och kommuner skall inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt ett åtgärdsprogram som fastställts enligt 5 § (5 kap. 3 § miljöbalken).

Enligt vattenförvaltningsförordningen ska samtliga åtgärder i åtgärdsprogrammet ha vidtagits senast tre år efter fastställande av programmet. Eftersom vissa åtgärder är beroende av att andra åtgärder är genomförda, så har vattenmyndigheterna tidsatt respektive åtgärd så att samtliga åtgärder ska ha vidtagits senast tre år efter fastställandet av åtgärdsprogrammet. Observera att det är administrativa åtgärder som avses ovan.

• De åtgärder som anges i ett åtgärdsprogram som har omprövats enligt 5 kap. 9 § tredje stycket miljöbalken ska ha vidtagits senast tre år efter det att programmet omprövades och fastställdes (6 kap. 2 § vattenförvaltningsförordningen).
• Tidsfristen på tre år gäller som huvudregel för nya åtgärder i åtgärdsprogrammet och för samtliga åtgärder där en kortare tidsfrist inte har angivits.

Förslag på fysiska åtgärder

De fysiska åtgärderna i miljön styr inte vattenmyndigheterna över. Däremot finns det förslag i ett åtgärdsbibliotek i databasen VISS – Vatteninformationssystem Sverige. I VISS finns också dataunderlaget för vattenförekomsterna som åtgärdsprogrammen baseras på.

Vatteninformationssystem Sverige, VISS Länk till annan webbplats.

Rapporterar in varje år

Kommuner och myndigheter rapporterar den 28 februari varje år till vattenmyndigheterna hur arbetet med åtgärderna går. Rapporteringen ger ett underlag till uppföljning av åtgärdsprogrammen och planering för framtiden. Vattenmyndigheterna har också en ständig dialog med de berörda myndigheterna och kommunerna kring åtgärdsarbetet.

Rapportering av arbetet med åtgärdsprogrammet

Åtgärdsprogram för perioden 2016-2021

Programmen är en vidareutveckling av de åtgärdsprogram som togs fram för den första förvaltningscykeln, 2009-2015. År 2018 beslutade Sveriges fem vattendelegationer om ett tillägg till Åtgärdsprogram 2016–2021. Detta efter ändrade EU-direktiv om nya prioriterade ämnen. 

Kontakta respektive vattenmyndighets diarium för att ta del av tidigare perioders åtgärdsprogram.

Bottenhavets åtgärdsprogram för perioden 2016-2021 Pdf, 2.3 MB.

Södra Östersjöns åtgärdsprogram för perioden 2016-2021 Pdf, 3.6 MB.