Skogsstyrelsen åtgärd 2 – Information och kunskapsförmedling

Åtgärden är en revidering av Skogsstyrelsens åtgärd 1 i Åtgärdsprogram 2016–2021.

Genomförande

Skogsstyrelsen behöver i åtgärdens alla delar verka för att resultat och erfarenheter från utbildningar och relevanta projekt tillgängliggörs för, och används av, berörda aktörer inom ramen för skogsbrukets sektorsansvar, och behovet av förbättrad kunskap och utökade studier identifieras.

Åtgärden syftar till ökad tillämpning av kunskap om förebyggande åtgärder och hänsynstagande till vattenmiljöer i skogslandskapet så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs, genom utvecklingsinsatser på följande delområden:

1. En vidareutveckling och utökad kunskapsförmedling om hur det vid skogsbruksplanering och genomförande av skogsbruksåtgärder bör tas ökad hänsyn till vatten.
   » Skogsstyrelsen behöver genomföra åtgärden i dialog med skogsbruket för att bidra till att stärka de olika planeringsmetoder som används av olika aktörer.
2. En fortsatt utveckling av e-tjänster för att tillhandahålla ett bra och kvalitetssäkrat underlag för planering, utförande och uppföljning av skogsbruksåtgärder.
   » Relevanta kartunderlag och annan information behöver finnas tillgängliga för verksamhetsutövare inför planeringen och genomförandet av enskilda skogsbruksåtgärder.
3. För kunskapsförmedling och återkoppling till verksamhetsutövare behövs en kontinuerlig kommunikation och dialog om vilka åtgärder som behövs för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas.
   » Metoder för uppföljning av dikesåtgärder behöver utvecklas.
   » Skogsstyrelsen behöver bevaka ny kunskap och utveckling kring uppföljning av dikesåtgärder.
   » Riktlinjer behöver utvecklas för när den sammanslagna effekten av bland annat dikesrensningar på ett vattendrag kan antas innebära att miljökvalitetsnormerna för vatten inte kan följas.
   » Risker för skador till följd av dikningsåtgärder i områden med sulfidjordar kan undvikas eller minskas genom ökad vägledning och kunskap om sådana områden och dess förutsättningar, se även punkt 6.
4. En vidareutveckling av underlag, information, kunskapsförmedling och återkoppling om åtgärder för att minska försurningspåverkan från skogsbruket.
   » Det kan också finnas behov av att utveckla ytterligare åtgärder eller arbetssätt för att åstadkomma sådana åtgärder.
   » För att minska skogsbrukets försurningspåverkan behöver kunskapsunderlaget utvecklas angående försurningskänsliga marker i anslutning till sjöar och vattendrag.
   » Forskningsresultat behöver stödja arbetet med att minska skogsbrukets försurningspåverkan på sjöar och vattendrag.
   » Skogsstyrelsen behöver verka för en fortsatt utveckling av informations- och rådgivningsverksamhet riktad mot alla parter som är inblandade i arbetet med att motverka försurning på grund av skogsbruksåtgärder. Det gäller både markägare, privata företag, askproducenter och myndigheter.
5. En utveckling av information, kunskapsförmedling och återkoppling om åtgärder för att minska läckage av kvicksilver i samband med skogsbruksåtgärder och en utvärdering, som vid behov kan utvecklas med nya åtgärder för att åstadkomma en sådan utveckling.
   » Särskilt fokus behövs på körskador och eventuellt dikningsåtgärder i skogsmark.
   » Analys och utvärdering av uppföljningar kan visa på behovet av utveckling av ytterligare åtgärder.
   » Skogsstyrelsens dialogarbete om god miljöhänsyn kan utvärderas och utvecklas med avseende på läckage av kvicksilver i samband med skogsbruk.
   » Särskilt betydelsefull är utvärdering av efterlevnaden av målbilder för funktionella kantzoner och överfart över vattendrag vid terrängkörning.
6. Skogsstyrelsen behöver därutöver utveckla underlag, information och kunskapsförmedling om särskilda behov av förebyggande åtgärder och försiktighetsmått vid skogsbruksåtgärder i områden med sulfidjordar för att motverka att de oxiderar och utvecklas till sura sulfatjordar.
   » Skogsstyrelsen behöver utveckla kunskapen och arbetet kring områden med sulfidjordar som redan har dränering eller torrläggning och sulfidjordar där markavvattning planeras.
   » Genomförandet av åtgärden behöver samordnas med de insatser kring utveckling av rådgivning och tillhandahållande av underlag och expertkunskap som Sveriges geologiska undersökning, Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket och Jordbruksverket utför.

Som stöd för genomförande av denna åtgärd kan Vattenmyndigheten bidra med kunskap och information om miljökvalitetsnormerna i VISS Länk till annan webbplats. och dess underliggande bedömningar. Vattenmyndigheten tillgängliggör ett underlag indelat i avrinningsområden baserat på miljökvalitetsnormerna i VISS och dess underliggande bedömningar som också kan nyttjas vid genomförandet av åtgärden.

Sammanhang

Åtgärdens genomförande stöds av åtgärderna;

Havs-och vattenmyndigheten 2

Jordbruksverket 3

Naturvårdsverket 2, 5 och 6

Skogstyrelsen 3

Sveriges geologiska undersökning 1

Trafikverket 1

Länsstyrelserna 11

Åtgärden bidrar till att miljökvalitetsnormerna för havsmiljön enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2012:18 Länk till annan webbplats.) om vad som kännetecknar god miljöstatus samt miljökvalitetsnormer med indikatorer för Nordsjön och Östersjön kan följas.

Denna åtgärd bidrar övergripande till samhällets klimatanpassning genom att skydda och ge hållbar vattenanvändning av vattenresurserna vid förändrad nederbörd, översvämning eller torka.

Åtgärden kan bidra till samhällets klimatanpassning genom att minska utsläpp av näringsämnen, kvicksilver och partiklar till vattendrag vid ökad nederbörd och temperatur, samt upprätthålla skogsmarkens buffertförmåga mot försurning.

Klimatanpassning uppnås bland annat genom att beakta ovan vid kunskapsförmedling och återkoppling till skogsbrukets aktörer så att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas.