9.1 Samverkan för bästa resultat

”Samverkan” är ett ord som ofta förekommer i sammanhang som handlar om vattenfrågor. En stor anledning till det är att vatten är en rörlig resurs. Det framgår tydligast i ett avrinningsområde där vattenanvändaren uppströms påverkar vattenkvaliteten nedströms.

Två flickor som drar åt samma håll i ett snöre. 

Därför kan det vara svårt för enskilda organisationer att på egen hand genomföra åtgärder som ger ett positivt resultat för vattnet. I stället är det vanligt att flera parter behöver samverka och samarbeta i olika former, till exempel i formen vattenråd. Vattenmyndigheterna kan då bidra med samordning av arbetet.

Samverkan på internationell nivå

Vattenmyndigheterna samverkar på flera nivåer internationellt, både generellt inom Norden och EU, men också genom flera specifika samarbeten.

Norden

Nordiska vattenförvaltningsmöten ger Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island möjligheter att utbyta erfarenheter. Mötena leder ibland till fördjupade samarbeten om arbetsmetoder och liknande. Vid mötet som hölls 2019 i Vasa, Finland, ansvarade till exempel de svenska vattenmyndigheterna för en arbetsgrupp om nyckelåtgärder enligt vattendirektivet, där arbetet grundades på praktiska erfarenheter i Sverige.

Samarbete om gränsvatten

Bottenviken är det enda vattendistriktet i Sverige som har gränsvatten som delas med två andra länder, Norge och Finland. Det gränsvatten som Bottenvikens vattendistrikt delar med Finland är Torneälv. Bottenvikens vattendistrikt samarbetar med Finlands motsvarighet – Lapplands Närings-, Trafik- och Miljöcentral i Rovaniemi – och Gränsälvskommissionen kring Torneälvens internationella vattendistrikt. Samverkansmöten har genomförts regelbundet om aktuella frågor om Torneälv. Under 2016 tog Länsstyrelsen i Norrbotten inklusive Vattenmyndigheten i Bottenviken samt Närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland fram en gemensam beskrivning av behov och utmaningar med det gränsöverskridande arbetet (Öhman, o.a., 2016).

Bottenviken, Bottenhavets och Västerhavets vattendistrikt gränsar mot Norge. Trots att Norge inte tillhör EU har de valt att förvalta sina vattenförekomster enligt EU:s vattendirektiv. Länderna har tillsammans tagit fram en strategi för arbetet med dessa gränsvatten för att samordna statusklassificeringar, miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och övervakningsprogram. Bottenvikens vattendistrikt gränsar mot två norska vattendistrikt, Nordland och Troms/Finnmark. Troms och Finnmark var under första delen av sexårsperioden 2016–2021 två separata distrikt som nu slagits samman. Samarbetet om gränsvattenförekomsterna handlar främst om synkronisering av statusklassning och miljökvalitetsnormer. För Bottenviken har synkronisering med Norge genomförts under hösten 2020. Synkroniseringen har innefattat harmonisering av metoder för indelning, typning, karakterisering, riskbedömning och klassificering av vattenförekomsterna som gränsar till Norge, så kallade gränsvattenförekomster.

För mer information om hur Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt har samarbetat med Norge och Finland om de vatten som delas mellan länderna, se bilaga 10b om samarbete över gränserna.

Bottenhavets vattendistrikt gränsar precis som Bottenvikens och Västerhavets vattendistrikt mot Norge. Trots att Norge inte tillhör EU har de valt att förvalta sina vattenförekomster enligt EU:s vattendirektiv. Länderna har tillsammans tagit fram en strategi för arbetet med dessa gränsvatten, med målet att samordna statusklassificeringar, miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och övervakningsprogram.

Bottenvikens vattendistrikt samarbetar med Finlands motsvarighet – Lapplands Närings-, Trafik- och Miljöcentral i Rovaniemi – och Gränsälvskommissionen kring Torneälvens internationella vattendistrikt. Det senaste projektet i området, TRIWA III, ett EU-INTERREG-projekt, är ett exempel på samordnade aktiviteter. Projektets slutrapport innehåller en detaljerad åtgärdsplan för återställning av vattenmiljöer som har påverkats av skogsbruk. Vattendrag som är påverkade av flottleder, vandringshinder och andra problem får här sin lösning (Alanne, Bergman, Johansson, Kangas, & Rydström, 2014).

Projektet Två länder - én elv handlar om älven Klarälven-Trysilelva-Femundselva som rinner genom Sverige och Norge. Projektet ska skapa förutsättningar för en långsiktig återuppbyggnad av det vilda och långvandrande laxbeståndet. Vattenmyndigheten i Västerhavet bidrar med kompetens för att utföra samhällsekonomiska konsekvensanalyser av de förslag som tas fram i projektet.

Södra Östersjöns vattendistrikt samarbetar med Danmark i frågor som rör Öresund. Ett resultat av samarbetet är till exempel att vattenförekomsterna i Öresund blir statusklassade på ett enhetligt sätt oavsett sida på sundet.

Södra Östersjöns vattendistrikt har gräns mot Danmark, men har inga gemensamma gränsvatten och Öresund är inget internationellt distrikt. Mellan Sverige och Danmark finns dock angränsande vattenförekomster där status och miljökvalitetsnormer (MKN) riskerar att hanteras olika av de olika länderna och en skarp gräns för MKN kan därför uppkomma mitt i Öresund. För att förebygga att olika statusklassificeringar sker och olika MKN fastställs har samverkan med Danmark skett i frågor som rör Öresund. Ett resultat av samarbetet är till exempel att vattenförekomsterna i Öresund statusklassificeras på ett enhetligt sätt oavsett sida av sundet.

Övrig samverkan och erfarenhetsutbyte med Danmark har även skett om vattenförvaltning i Öresund. Däribland om miljögifter, hantering av MKN i tillståndsprövningar och om vattenförekomster som förklarats som kraftigt modifierade på grund av markavvattning.

Bottenviken, Bottenhavets och Västerhavets vattendistrikt gränsar mot Norge. Trots att Norge inte tillhör EU har de valt att förvalta sina vattenförekomster enligt EU:s vattendirektiv. Länderna har tillsammans tagit fram en strategi för arbetet med dessa gränsvatten för att samordna statusklassificeringar, miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och övervakningsprogram.

Projektet Två länder - én elv handlar om en älv, Klarälven-Trysilelva-Femundselva, som rinner genom Sverige och Norge. Det ska skapa förutsättningar för en långsiktig återuppbyggnad av det vilda och långvandrande laxbeståndet. Vattenmyndigheten i Västerhavet bidrar med kompetens för att utföra samhällsekonomiska konsekvensanalyser av de förslag som tas fram i projektet.

Projektet Svensk-Norsk insats för edelkreps/flodkräftor, SNIEF, arbetar för att rädda den starkt hotade flodkräftan. Syftet är att testa och vidareutveckla metoder för att lokalisera och eliminera signalkräftor och kräftpest i gränsöverskridande områden där det finns flodkräfta.

Läs mer om samarbete över gränserna i bilaga 9c.

Samarbeten kring Östersjön

I syfte att samordna arbetet för vattenåtgärder kring Östersjön enligt havsmiljödirektivet och vattendirektivet deltar vattenmyndigheterna på möten arrangerade av Helsingforskommissionen, HELCOM.

Arbetsgrupper och nätverk inom EU

Det är främst Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och Sveriges geologiska undersökning (SGU) som deltar i de arbetsgrupper inom EU som rör vattendirektivet. När det gäller vattenmyndigheterna deltar vi till exempel i samarbeten om hur undantag från bestämmelserna om miljökvalitetsnormer ska tillämpas.

Den första fasen av EU:s granskningsprojekt (Peer review), som genomfördes 2015–2016 gick ut på att granska och dra lärdom av andra länders arbete enligt vattendirektivet och att själv bli granskad. Samtliga fem vattendistrikt deltog aktivt i projektet.

Representanter från Frankrike och Österrike besökte Norra Östersjöns vattendistrikt och tittade bland annat på hur vi arbetar med kraftigt modifierade vatten, framtagande av åtgärdsprogrammet och samverkan med berörda aktörer.

Vattenmyndigheten Södra Östersjön deltog i peer review-projektet 2016–2017. Deltagarna besökte Finland, Italien, Lettland, Norge och Spanien och utvärderade vattenmyndigheter på plats i dessa länder. Vattenmyndigheten Södra Östersjön utvärderades i sin tur av tjänstepersoner från Grekland, Italien och Spanien. Detta gav god inblick i hur andra länder jobbar med vattendirektivet och rekommendationer mottogs för hur Vattenmyndigheten Södra Östersjön kan förbättra sitt arbete. Vattenmyndigheten Södra Östersjön gjorde efter projektets slut ett studiebesök 2018 hos vattenmyndigheten i region Piemonte i Italien och skrev därefter en gemensam projektansökan med fokus vattenbrist till EU:s Horizon 2020 tillsammans med flera andra EU-länder.

Efter avslut har samverkan med olika länder fortsatt. Från Västerhavets vattendistrikt deltog personal som experter i utvärderingen av Litauens vattenförvaltning under 2019, tillsammans med kollegor från Katalonien i Spanien.

EU-projekt drivs lokalt

Att delta i EU-projekt ger kontaktytor och plattformar för ömsesidigt lärande. Projekten är internationella på så sätt att de delvis är EU-finansierade och att resultaten sprids inom EU, men alla delprojekt bedrivs lokalt. Projekten beskrivs närmare nedan.

Samverkan inom Sverige

Det finns många aktörer som arbetar med vattenfrågor i Sverige, bland andra centrala myndigheter och intresseorganisationer. De fem vattenmyndigheterna huvudansvaret för vattenförvaltning i respektive distrikt, med stöd av de föreskrivande myndigheterna Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och Sveriges geologiska undersökning (SGU). Både Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) tar fram många viktiga underlag till vattenmyndigheterna.

Sedan den första sexåriga vattenförvaltningscykeln, 2004–2009, har flera nationella samverkansnätverk skapats och de utvecklas hela tiden. Vissa har funnits en längre tid medan andra varar kortare perioder beroende på vilka frågor som är aktuella.

Myndigheter med ansvar för vattenförvaltning har löpande avstämningar både på chefs- och tjänstemannanivå med vattenmyndigheterna. Årligen håller vattenmyndigheterna nationella samverkansmöten med intresseorganisationer inom natur och miljö.

Nationella arbetsgrupper och nätverk

Vattenmyndigheterna ingår i flera arbetsgrupper och nätverk på nationell nivå. Här beskrivs de viktigaste forumen för samverkan mellan myndigheter med ansvar för vattenförvaltning under perioden 2016–2021.

  • Samordningsgrupp för havs- och vattenmiljöfrågor (SamHav)
    SamHav består av 22 myndigheter. Myndigheterna representeras av sina generaldirektörer och landshövdingar, eller deras ersättare. Från vattenmyndigheterna deltar ofta vattenvårdsdirektörerna (VVD).
  • Vattenförvaltningens styrgrupp (VF styrgrupp)
    Gruppen ska utgöra plattform för dialog om strategisk inriktning för vattenförvaltningsarbetet, för att ge stöd till gemensamma prioriteringar inom HaV, SMHI, SGU och länsstyrelserna. I gruppen deltar VVD.
  • Vattenförvaltningens koordineringsgrupp (VF-koordineringsgrupp)
    Gruppen ska följa upp pågående verksamhet, utbyta information och identifiera behov av vägledning. Deltagare är tjänstemän på HaV, SGU, SMHI och vattenmyndigheterna.
  • Samordning Havs- och Vattenförvaltning (SamHatt)
    Utbyte av information om hur det går med genomförande av vatten- och havsförvaltningens åtgärdsprogram samt diskussion om förbättring och effektivisering av åtgärdsarbetet.
  • Styrgrupp för förvaltningsobjektet Vatten och miljömål
    Förvaltningsobjektet ska bland annat stödja de som jobbar med vattenförvaltning med applikationer som VISS, Biotopkarteringsdatabasen och Åtgärder i Vatten.
  • Avstämning MSB
    Regelbundna möten med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som ansvarar för översvämningsdirektivet.
  • Nationella samverkansgruppen för dricksvatten
    Vattenmyndigheterna deltar i den Nationella samverkansgruppen för dricksvatten som leds av Livsmedelsverket.
  • Myndighetssamverkan – Plattformen för samhällsekonomiska analyser
    Vattenmyndigheternas grupp för ekonomisk konsekvensanalys, EKA, ingår i Naturvårdsverkets projekt "En plattform för samhällsekonomisk analys”.

Samverkan kring åtgärder

De fem vattenmyndigheterna har regelbundna dialogmöten med de myndigheter som har åtgärder i åtgärdsprogrammet. På mötena diskuterar vi genomförande av de åtgärder som respektive myndighet ansvarar för, och återrapporteringen av resultaten. Dialogmötena är dessutom viktiga för att ta fram och tidigt förankra förslag till nya åtgärder. De åtgärder och åtgärdsförslag som är riktade till kommunerna diskuteras på nationell nivå med en referensgrupp för kommunerna, bestående av representanter från ett tjugotal kommuner, och med Sveriges kommuner och regioner (SKR) och Svenskt Vatten. Avstämning och diskussion om länsstyrelsernas åtgärder görs med berörda länsrådsgrupper och inom länsstyrelsernas olika chefsnätverk.

De etablerade samverkansplattformarna är viktiga för att få till en gemensam planering och långsiktighet i vattenarbetet. Men vattenmyndigheterna bedriver också omfattande samverkan i tillfälliga konstellationer, för att kunna fånga upp nya frågor som blir aktuella.

Samverkan inom distriktet

Inom vattendistrikten används flera olika sätt att samverka. En del av samverkansarbetet genomförs i organiserade forum med återkommande möten, till exempel referensgruppsmöten och projekt. Det kan också handla om tillfälliga forum som seminarium och workshops. I vissa distrikt samverkar länsstyrelserna i stor utsträckning med kommuner och intresseorganisationer inom sina respektive avrinningsområden. Dialogen med kommunerna är viktig för att de åtgärder som föreslås ska vara möjliga att genomföra och väl förankrade.

Lokal samverkan och delaktighet är centralt för att målen i vattendirektivet ska kunna nås inom Bottenvikens vattendistrikt och på lokal nivå. Inom Bottenvikens vattendistrikt samverkar Vattenmyndigheten och länsstyrelsernas beredningssekretariat med länsstyrelser, kommuner, vattenråd, intresseorganisationer, referensgrupper, vattenpolitiker, med flera. Det övergripande målet med vår samverkan är att skapa ökad delaktighet, ökat kunskapsutbyte och en acceptans för de beslut som fattas. En god dialog och samverkan förväntas i förlängningen leda till att samtliga av vattendistriktets kommuner och län arbetar aktivt med sina åtgärder, att åtgärdstakten ökar i distriktet, att miljökvalitetsnormerna följs samt till att samtliga samverkanspartners är nöjda med den samverkan som bedrivits.

Det är viktigt att alla aktörer som behövs i arbetet blir involverade i god tid så att de kan bidra med kunskap, idéer och handlingskraft i vattenförvaltningsarbetet. En del av samverkansarbetet i vattendistriktet genomförs därför i organiserade forum med återkommande möten, som till exempel referensgruppsmöten, möten med distriktets vattenråd och kontakt med utsedda vattenpolitiker. Det kan också handla om tillfälliga sammanslutningar i form av till exempel seminarium och workshops, där specifika frågeställningar kan diskuteras mer riktat med berörda aktörer. Vattenmyndighetens och beredningssekretariatens gemensamma samverkan för att uppnå acceptans, förståelse och kunskapsutbyte fokuseras mycket på kommunernas verksamhet samt på verksamhet som berör vattenförvaltning på distriktets länsstyrelser.

Andra prioriterade målgrupper för samverkan är vattenråden, branschorganisationer och intresseorganisationer då de har en stor påverkan på genomförandet av fysiska åtgärder och ofta är experter inom sakfrågor och kan därför bidra med kunskap och underlag. Ett flertal av dessa aktörer finns representerade i vattenråden och/eller i vattendelegationens referensgrupp.

Ett vattenråd är en frivillig sammanslutning av aktörer inom ett avrinningsområde som gemensamt arbetar för ett helhetsperspektiv på områdets vattentillgångar. Ett vattenråd ska involvera alla som berörs till exempel kommuner, skogsnäringen, vattenkraft, industrier, fiskeföreningar och naturskyddsföreningar, inklusive privatpersoner, och fungera som ett forum för att diskutera frågor om vattenresurser och vattenkvalitet inom det aktuella området. Vattenmyndigheten ser vattenråden som en viktig aktör när det kommer till samverkan för att hålla ihop avrinningsområdesperspektivet i förvaltningsarbetet då de fungerar som en paraplyorganisation, som sprider information och samlar lokal kunskap och engagemang. I Bottenvikens vattendistrikt finns det tio registrerade vattenråd, som alla är mer eller mindre aktiva. Tre vattenråd har lagts ner efter beslut i vattenrådens styrgrupper under sexårsperioden 2016–2021. Under sexårsperioden 2016–2021 har representanter från Vattenmyndigheten och länsstyrelsens beredningssekretariat vid ett flertal tillfällen deltagit på möten och exkursioner med enskilda vattenråd för att informera om olika delar i vattenförvaltningen och få inblick i vattenrådens arbete. På hösten 2017 hölls vattenrådens dag, vilket innebär en chans för vattenråden att träffa både varandra och vattenmyndigheten och utbyta erfarenheter, men sedan 2017 har aktiviteten legat vilande. Varje år hålls även ett möte tillsammans med kontaktpersoner från de olika vattenråden där information utbyts och goda exempel på åtgärdsgenomförande och samverkan presenteras.

En annan viktig samverkanspart för Vattenmyndigheten i Bottenviken är vattendelegationens referensgrupp. Gruppen är sammansatt av företrädare för en rad olika myndigheter, företag och organisationer. Även de särskilt utsedda kommunala vattenpolitikerna är en del av referensgruppen. Referensgruppen har till uppgift att bistå vattendelegationen med råd och synpunkter i arbetet med att utveckla en bra vattenförvaltning i vattendistriktet. Möten med vattendelegationens referensgrupp hålls cirka två gånger per år, men kan justeras efter behov beroende på vilka frågor som vattendelegationen behandlar.

Vattenmyndigheten i Bottenviken har valt att även i kommande samverkansinsatser prioritera ovan beskrivna målgrupper. En förutsättning för att en aktör ska kunna engagera sig i vattenförvaltningsarbetet är att denna har tillgång till relevant och anpassad information och vet hur ansvarsfördelningen ser ut mellan dem som berörs av arbetet. I Bottenvikens vattendistrikt planerar vi därför att arbeta ännu mer med riktad samverkan under perioden 2021–2027. Då vattendistriktet är det största sett till ytan, planeras även för en ökad satsning på digitala former för samverkan, för att både kunna nå ut bredare och till fler aktörer än tidigare, likväl som mer riktat till specifika berörda aktörer i vattendistriktet.

 

Karta 19. Vattenråden inom Bottenvikens vattendistriktPDF

Karta 19 Vattenrådsområden inom Bottenvikens vattendistrikt. Sangisälvens och Keräsjokis vattenråd (VRO 2), Råne-Luleälvens vattenråd (VRO 4) och Norra Bottenvikens kustvattenråd (VRO 12) har upphört.

Samverkan med myndigheter och kommuner

Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt samarbetar med länsstyrelser och kommuner och de myndigheter som åtgärdsprogrammet riktas till. Dessa myndigheter har i sin tur också samarbete med andra aktörer som direkt påverkar förutsättningarna för att ta fram och genomföra åtgärdsprogrammet.

Under 2018 och 2019 reste Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt runt i distriktet för att besöka alla länsstyrelser. Turnén var ett steg i att förankra åtgärder i åtgärdsprogrammet och informera om förändringar i lagstiftning om miljökvalitetsnormer för vatten. Samtidigt gav det också tillfälle att träffas och utveckla relationer. Besöket till Uppsala länsstyrelse hade planerats till början av våren 2020, men har skjutits på framtiden som ett resultat av coronapandemin.

Vattenmyndigheten har under 2019 även träffat kommunernas planhandläggare länsvis i Dalarna, Västernorrland och Gävleborg för att informera om förändringar i lagstiftning om miljökvalitetsnormer för vatten. Dessa ändringar har betydelse för fysisk planering och kommunernas beslutsfattande i vissa frågor. Särskilt reglerna kring eventuella avsteg från försämringsförbudet. I Gävleborg träffade Vattenmyndigheten även miljöchefer från kommunerna och då med fokus på miljökontorens ansvarområden i förhållande till förändringar i regelverken.

Vattenråden är viktiga

Ett vattenråd är en sammanslutning av aktörer och intressenter inom ett avrinningsområde som verkar för ett helhetsperspektiv på vattenfrågor. Här kan verksamhetsutövare, branschorganisationer och andra intressenter mötas tillsammans med representanter från kommun och länsstyrelse. Vattenråden har i många fall den lokala förankring och bredd i sammansättningen som behövs för att de ska kunna vara en viktig arena för dialog, samverkan och ökad förståelse för olika perspektiv.

Bottenhavets vattendistrikt har tio registrerade vattenråd, som alla är mer eller mindre aktiva. Under förvaltningscykeln har representanter från vattenmyndigheten vid ett flertal tillfällen deltagit på möten med enskilda vattenråd för att informera om olika delar i vattenförvaltningen och få inblick i vattenrådens arbete.

Vattenrådens dag innebär en möjlighet för vattenråden att träffa både varandra och vattenmyndigheten, men sedan 2014 har aktiviteten legat vilande. Under 2019 anordnade Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Vattenrådens dag igen, en nystart för samverkan med vattenråden i distriktet. Vattenrådens dag ska framöver bli ett årligt återkommande arrangemang, där ansvaret för att arrangera dagen roterar mellan vattendistriktets vattenråd men tyvärr fick den ställas in 2020 på grund av coronapandemin.

Vidareutveckling av samverkan och dialog i distriktet

All samverkan som sker mellan vattenförvaltningsaktörer ska leda till att åtgärdsprogrammet som beslutas i slutet av varje cykel blir så bra som möjligt. Detta för att uppnå största möjliga förbättring i Sveriges vattenförekomster. Det är därför viktigt att alla aktörer som behövs i arbetet blir involverade i god tid och kan bidra med sina kunskaper, idéer och handlingskraft. En förutsättning för att en aktör ska kunna engagera sig i vattenförvaltningsarbetet är att denna har tillgång till relevant och anpassad information och vet hur ansvarsfördelningen ser ut mellan dem som berörs av arbetet. Ansvaret för vattenfrågor finns på många håll i samhället och samverkan sker i allt från internationella expertgrupper till små lokala samverkansorgan. Samverkan kan ske på olika sätt och alla aktörer behöver medverka till att formerna för samverkan ständigt utvecklas.

Vattenmyndighetens och beredningssekretariatens gemensamma samverkan för att uppnå acceptans, förståelse och kunskapsutbyte ska främst fokuseras på kommunernas verksamhet samt på verksamhet som berör vattenförvaltning på distriktets länsstyrelser. Vattenråden kan i många fall vara en samverkanskanal för att nå ut till ett bredare spektrum av övriga målgrupper. Vi har därför valt att prioritera just dessa tre målgrupper också i samverkansinsatser framöver.

Kommunerna

Många av de styrmedelsåtgärder som behöver genomföras i vattenförvaltningsarbetet leder till konkreta åtgärder i miljön genom kommunernas arbete. Kommunernas roll är också unik inom vattenförvaltningen eftersom deras ansvarsområde sträcker sig igenom hela kedjan, från styrning och vägledning till den praktiska vattenvården. Påverkan på vattenmiljöerna är i stor utsträckning lokal och behöver därför motverkas och förebyggas på den nivån. Vattendistriktets 52 kommunerna har därmed en nyckelroll i förvaltningen av vatten och för att nå målen med direktivet.

Det är dock en stor utmaning att samverka individuellt med var och en av dem, särskilt då åtgärdsprogrammet för distriktet berör flera av kommunernas verksamhetsområden (dagvatten, dricksvatten, enskilda avlopp, miljöfarliga verksamheter, fysisk planering et cetera). Inom kommunerna är det viktigt att nå ut till handläggare, men främst till kommunpolitiker och förvaltningschefer. Detta för att uppnå en tydlig prioritering av vattenfrågor inom kommunerna. Samarbetet mellan myndigheter och kommuner och kommuner sinsemellan behöver också stärkas för att det ska bli tydligt vad som behöver göras i ett avrinningsområdesperspektiv.

Kommunerna har vid ett flertal tillfällen framfört önskemål om fler fysiska träffar med Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt, och det är något som Vattenmyndigheten också gärna vill åstadkomma. Men det är en utmaning att försöka planera och träffa alla 52 kommuner. En lösning kanske vore att skapa en referensgrupp där vissa representanter från kommunerna är med, där samverkan kan ske både via mail, Skype och fysiska möten någon eller några gånger per år. En annan möjlig lösning är att länsstyrelserna får i uppdrag, genom sina beredningssekretariat, att träffa sina respektive kommuner inom länet. Eller att kommunerna själva anordnar gemensamma möten och bjuder in Vattenmyndigheten till dessa.

Dialog är viktig för att säkerställa förståelse och acceptans av beslut och också för respektive myndighets och kommuns planering av sina resurser. Ett viktigt forum för denna dialog är den årliga rapporteringen av genomförda åtgärder (Vattenmyndigheterna, 2018a). Både innan och efter varje rapportering för vattenmyndigheterna en tät dialog med de myndigheter som berörs och med representanter och branschorganisationer för kommunerna. Innan rapporteringen samverkar vattenmyndigheten med kommuner och myndigheter så att rapporteringsformulär och frågor ställs på ett sådant sätt att man lyfter fram den informationen som är väsentlig för uppföljningen. Efter rapporteringen möts vattenmyndigheten och myndigheterna igen för att gå igenom resultatet. I den dialogen diskuteras hur genomförandet av åtgärder i åtgärdsprogrammet har gått de senaste åren, vilka åtgärder som verkar fungera bra och var åtgärdstakten behöver öka för att miljökvalitetsnormerna ska kunna följas. Denna dialog ger också värdefulla inspel till utformandet av nästa åtgärdsprogram. För kommuner har vattenmyndigheterna de senast tre åren anordnat en workshop i samma syfte som för dialogen med myndigheterna. För att på ett överskådligt sätt visa vilka de viktigaste kommunala åtgärderna är i åtgärdsprogrammet kommer ett digitalt åtgärdsunderlag att användas. Vattenmyndigheterna kommer ta fram ett webbaserat verktyg där information kan visas med text och kartor i kombination, en storymap.

Vattenmyndigheten riktar sig med detta underlag främst till kommunala handläggare, men även politiker och andra intresserade, som på det här sättet ska kunna få ett grepp om vilka åtgärder som föreslås och vilken effekt de har. Materialet ska även kunna användas av tjänstepersoner som vill visa vad åtgärdsprogrammet handlar om för en större församling, till exempel kommunfullmäktige.

Det digitala åtgärdsunderlaget kan bäddas in på Vattenmyndighetens hemsida, och då kan underlaget bli tillgängligt för en bredare grupp. Det blir ett hjälpmedel för de kommuner som Vattenmyndigheten hoppas på att få synpunkter från under Vattenmyndighetens samråd.

Syftet med denna enklare ingång till ett svårt och stort ämne är att alla som fattar beslut om åtgärder ska vara mer införstådda i ämnet.

Länsstyrelserna

Åtgärdsprogrammet för Bottenhavets vattendistrikt berör flera av länsstyrelsernas verksamhetsområden (samhällsplanering, vattenverksamhet, miljöfarlig verksamhet med mera.). Länsstyrelsen har genom sin skyldighet att samordna olika samhällsintressen i länet och att tillsynsvägleda kommunerna, ett stort ansvar för att vattenförvaltningen får genomslag i distriktet.

Länsstyrelsen har en viktig samordnande roll inom vatten- och miljöförvaltning och länsstyrelsen övervakar och utövar tillsyn av vattenrelaterade frågor. Förutsättningar för att åstadkomma ett bredare deltagande i vattenförvaltningen är därför relaterat till hur länsstyrelsen arbetar med samverkan. Inom länsstyrelserna är det viktigt att förankra vattenförvaltningsarbetet inom ledningsgrupperna men också att de som arbetar med vattenförvaltningsfrågor ser det som en naturlig del av deras arbete.

På länsstyrelserna finns särskilt behov av att involvera olika sakområden i genomförandet av det nya åtgärdsprogrammet, som till exempel miljöskydd, landsbygdsfrågor, kulturmiljö och samhällsplanering.

Vattenråden

Vattenråden arbetar avrinningsområdesvis med vattenfrågor. De kan ha olika utformning och inriktning på sin verksamhet. Vissa vattenråd arbetar med konkreta fysiska åtgärdsprojekt, provtagning och övervakning av vatten med mera, medan andra mer fungerar som dialog- och informationsforum för sina deltagare som sedan var och en för sig tar ansvar för åtgärdsarbetet m.m. Vattenråden är en viktig del i den lokala förankring som är nödvändig för att få förståelse för och genomföra åtgärder på lokal nivå. Vattenråden är en viktig samverkanskanal för att nå övriga målgrupper.

Vattenrådens funktion varierar mycket från fall till fall. I samrådet kring Viktiga vattenfrågor i Bottenhavets vattendistrikt framgick att flera kommuner anser att vattenrådens potential att skapa samverkan och transparens bör utvecklas, då vissa vattenråd endast fungerar som ett forum för informationsspridning. Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt anser inte att vattenråden tvunget bör arbeta mer med fysiska åtgärder för att förbättra vattenmiljön. Däremot är vattenråden strategiskt viktiga för att stimulera ett aktivt vattenförvaltningsarbete i distriktet men också för att vi i vår samverkan kan nå ut till flera aktörer i ett bredare sammanhang. Vi ser att arbetet med vattenråd i distriktet har bidragit till att höja den allmänna medvetenheten om vattenfrågor i åtgärdsarbetet hos kommuner, företag och hos andra aktörer. Vattenmyndigheten kommer fortsätta stödja detta arbete på olika sätt, och ser att vattenråden har en stor potential att bli den plattform som behövs för att verkligen kunna integrera olika aspekter av vattenfrågan i det dagliga arbetet. Vi är många som tillsammans bär ansvaret för att skydda och bevara vattenresurserna för framtiden och arbeta för en långsiktigt hållbar vattenanvändning.

Framöver ser Vattenmyndigheten en möjlighet för många vattenråd i distriktet att kliva fram och inta en mer aktiv roll. Vattenråden har i många fall den lokala förankring och bredd i sammansättningen som behövs för att de ska kunna vara en viktig arena för dialog, samverkan och ökad förståelse för olika perspektiv. De kan dels vara samverkansparter för Vattenmyndigheten när det gäller att ta fram underlag och genomföra dialog och samverkan i olika områden. Men de kan också vara drivande i själva åtgärdsarbetet, då det ofta finns möjligheter att genom olika lokala och regionala projekt och initiativ genomföra konkreta fysiska åtgärder som inte förutsätter omfattande tillståndsprocesser eller har olika motstående intressen.

För att möjliggöra ett ökat utbyte mellan vattenråden i vattendistriktet av lärdomar och idéer så föreslår Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt att ett vattenrådsnätverk etableras under kommande förvaltningscykel.

Referensgrupp för skogsbrukssektorn

Den fysiska påverkan från skogssektorn är av så stor skala i Bottenhavets vattendistrikt att länsstyrelserna bedömer att de åtgärder som utförs kräver ett mycket långt tidsperspektiv. Viktiga åtgärder för att minska den fysiska påverkan är olika typer av konkret restaureringsarbete som genomförs av diverse aktörer, men även att ställa krav eller på annat sätt driva på åtgärdsarbetet genom tillsyn, samverkan och vid prövning av verksamheter. I flertalet län är det kommunerna, fiskvårdsförbund och fiskevårdsområden som gör merparten av arbetet. Ofta genomförs arbetet med anslag via de statliga finansieringsprogrammen LONA och LOVA, fiskevårdsanslag, medel för biologisk återställning i kalkade vatten, EU-medel med mera. Åtgärder av vandringshinder görs också av Trafikverket och olika skogsbolag.

Då Bottenhavets distrikt består av flertalet skogslän ser vattenmyndigheten att det är viktigt att dialogen mellan olika aktörer inom skogssektorn behöver förbättras. Nationellt finns en referensgrupp med representanter från skogsbrukssektorn, verksamhetsutövare, intresseföreningar, kommuner och länsstyrelser med syftet att öka förståelsen för vattenförvaltningen. Initiativtagare är Skogsstyrelsens centralt.

Under kommande förvaltningscykel vill vattenmyndigheten se över möjligheten att starta en referensgrupp på distriktsnivå för att öka åtgärdstakten ytterligare. En annan möjlighet är att den befintliga referensgruppen utökas med fler representanter från de norra distrikten.

Övriga målgrupper

Utöver våra prioriterade målgrupper har vi även övriga målgrupper. Med dessa målgrupper initierar vi generellt sett inte samverkan i någon mer strukturerad eller omfattande form. De har ingen direkt koppling till att åtgärdsprogrammets åtgärder genomförs men är viktiga för acceptans, input i hur det ser ut lokalt, kunskapsunderlag samt kunskap om genomförda fysiska åtgärder.

Exempel på övriga målgrupper i distriktet är:

  • Vattenvårdsförbund
  • Fiskevårdsförbund
  • Verksamhetsutövare
  • Intresseorganisationer
  • Allmänhet

Dessa målgrupper når vi lättast genom våra vattenråd då flera av dem finns representerade inom vattenråden. För de målgrupper som inte innefattas av något vattenråd är det ändå lämpligt att använda dessa för att nå ut då vattenråden har en bredare lokal kontaktbas än Vattenmyndigheten och beredningssekretariaten.

I de samrådssvar som Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt fick in under samrådet kring Viktiga frågor i Bottenhavets vattendistrikt så framgår att resursbrist är ett stort hinder för att komma vidare i samverkan kring vattenarbetet. Vattenmyndigheten instämmer i att mer resurser behöver tillföras på flera nivåer i systemet för att förvaltningen av våra vatten ska fungera fullt ut. Det är också en av de slutsatser som Vattenförvaltningsutredningen drar i sitt betänkande En utvecklad vattenförvaltning (SOU 2019:66).

Referensgrupper

I Norra Östersjöns vattendistrikt finns för tillfället två aktiva referensgrupper, en för kommuner och en för jord- och skogsbruk.

  • Referensgrupp för kommuner består av representanter för VA-organisationer, miljö och hälsa, samhällsplanering och politiker.
  • Referensgrupp för jord- och skogsbruk består av representanter från bland andra Lantbrukarnas riksförbund Mälardalen, Mellanskog, Sveriges Spannmålsodlare och Sveaskog.

Målet är att ha minst ett möte per år med varje grupp. Vattenmyndigheten använder referensgrupperna till att bland annat diskutera underlag och få inspel i arbetet med att ta fram förslag till åtgärder. Ett syfte är också att lyfta goda exempel och bygga en gemensam kunskapsbank som kan spridas till fler berörda aktörer i vattendistriktet.

Samverkan inom avrinningsområden

I Norra Östersjöns vattendistrikt finns en rad organisationer för samverkan på avrinningsområdesnivå. Storleken varierar mycket på de geografiska områden som den här samverkan omfattar. Det rör sig om allt ifrån stora avrinningsområden till en specifik sjö eller en havsvik.

I distriktet finns elva etablerade vattenförbund eller vattenvårdsförbund som har lång erfarenhet av arbete med vattenfrågor. Ett antal vattenråd har också bildats, och fler är på gång. Vattenråd är en sammanslutning av olika intressenter med koppling till vattnet inom ett avrinningsområde. Det kan till exempel vara kommuner, verksamhetsutövare, intresseorganisationer och privatpersoner. Vattenrådet är tänkt som en mötesplats för olika perspektiv och utgör samverkanspart för länsstyrelserna och Vattenmyndigheten i vattenförvaltningsarbetet.

I distriktet finns också en rad andra typer av samarbeten som hanterar olika typer av vattenfrågor. Bland annat finns flera etablerade och väl fungerande mellankommunala samarbeten, framförallt i Stockholmsområdet.

Länsstyrelserna och Vattenmyndigheten behöver samverkansparter på lokal nivå. Hur organisationsformerna ser ut är av underordnad betydelse men det är en fördel om samverkan sker utifrån ett avrinningsområdesperspektiv och att alla de intressenter som finns i ett avrinningsområde har möjlighet att delta. I dagsläget har stora delar av Norra Östersjöns vattendistrikt någon typ av organisation som hanterar vattenfrågor på lokal skala men det finns samtidigt ganska stora områden som helt saknar vattenorganisation.

Övriga samverkansnätverk i distriktet

Inom Norra Östersjöns vattendistrikt finns fler viktiga plattformar för samverkan om vattenfrågor. Vattenmyndigheten driver till exempel EU-projektet LIFE IP Rich Waters som involverar många olika parter och utgör en viktig kunskaps- och samverkansplattform. Projektet beskrivs närmare under rubriken Projekt: LIFE IP Rich Waters och Grip on Life nedan.

I Norra Östersjöns vattendistrikt finns också projektet MER, Mälaren en sjö för miljoner. Projektet, som är en del av Mälarens vattenvårdsförbund, bygger sin verksamhet på delaktighet och kommunikation. Tillsammans med de 23 medverkande kommunerna möjliggörs nya nätverk, nya mötesplatser, ny kunskap och att åtgärder för bättre vatten verkligen blir av i kommunerna.

Projektet frågar sina medlemskommuner vilken typ av stöd och underlag de behöver för sitt vattenarbete, och planerar aktiviteter utifrån det. De senaste åren har projektet bland annat genomfört ett antal kurser i att söka finansiering till vattenåtgärder och startat ett nätverk för vattenpolitiker. Under 2019 fokuserade MER på dagvatten och lagstiftning och höll i fyra workshops på temat. Dessutom arrangerade MER i samverkan med Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt ett välbesökt seminarium om just dagvatten med 253 deltagare från 42 kommuner.

Flera medlemskommuner har efterfrågat ett utbildningsmaterial för kommunpolitiker som stöd i deras arbete. Under 2019 togs en sådan utbildning fram av Vattenmyndigheterna i samarbete med Mälarens vattenvårdsförbund och projektet Mälaren – en sjö för miljoner. Utbildningen ger grundläggande kunskap kring åtgärderna och är anpassat efter de fem vattendistrikten. Intresset har varit stort och hittills har omkring 60 utskick av utbildningsmaterialet gjorts bara inom Norra Östersjöns vattendistrikt.


Karta 17. Vattenorganisationer (vattenråd, vattenvårdsförbund med mera) inom Norra Östersjöns vattendistrikt.PDF

Karta 17. Vattensamarbeten inom distriktet. En stor del av distriktet ingår i någon typ av vattensamarbete men som framgår av
kartan finns det fortfarande områden där organiserad samverkan saknas.

Södra Östersjöns vattendistrikt har 45 vattenråd, som nästintill täcker hela distriktet
(se Karta 20). Dessa får årligt bidrag från vattenmyndigheten till sitt arbete med frivillig samverkan inom avrinningsområden.

Under hösten 2019 och våren 2020 kunde vattenråd och åtgärdssamordnare söka extra pengar till projekt med övergödning i fokus. Vattenmyndigheten Södra Östersjön fick drygt sju miljoner kronor från HaV att fördela. Närmare 80 ansökningar om extra medel behandlades. Kriterierna för att ta del av medlen var att projekten skulle vara inriktade på att stärka åtgärdsarbetet mot övergödning. Aktiviteterna kunde vara allt från kunskapsuppbyggande insatser till genomförande av konkreta åtgärder. Viktiga prioriteringskriterier var allmän nytta och samverkan

 

Kansliet i Västerhavets vattendistrikt har varje år, undantaget 2020, arrangerat Vattenrådens dag med aktuella föreläsningar och workshops. Vi håller också ihop vattenmyndigheternas insatser i projektet Water Co-Governance som du kan läsa med om längre ned. Utveckling av samverkan är ett huvudsakligt syfte med detta projekt, med utgångspunkt i vattenrådens förutsättningar och möjligheter.

Andra plattformar för samverkan och samarbete

Utöver de grupper och nätverk som har bildats med samverkan som främsta syfte, finns många andra plattformar för dialog och erfarenhetsutbyte. Nedan beskrivs några samarbeten och projekt som samlar viktiga aktörer inom vattenarbetet.

Vattenmyndigheten deltar aktivt i projekt

Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt är kontinuerligt aktiva i flera nationella och internationella projekt, ofta med forskningsanslutning. Vattenmyndigheten har bland annat medverkat i flera ansökningar om medel i samverkan med Länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten samt tillsammans med Finska Ely-Centralen och Gränsälvskommissionen. Därutöver samverkar Vattenmyndigheten med Luleå universitet och Umeå universitet.

Vattenmyndigheten deltar aktivt i projekt

Vattenmyndigheten Södra Östersjön är kontinuerligt aktiva i flera nationella och internationella projekt, ofta med forskningsanslutning. Vattenmyndigheten har därutöver medverkat i flera ansökningar om medel i samverkan med Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Research Institutes of Sweden (RISE), Sveriges geologiska undersökning (SGU), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI).

Pilot inför Nationell plan för moderna miljövillkor för vattenkraften

Vattenmyndigheten Södra Östersjön har under år 2019 deltagit i ett pilotprojekt för Alsteråns huvudavrinningsområde. Det handlar om att ta fram underlag för omprövning av vattenkraftverk inom avrinningsområdet, inför arbetet enligt den nationella planen för moderna miljövillkor för vattenkraften. I projektet, som leds av Vattenkraftens miljöfond, ingick även Länsstyrelsen i Kalmar län, Länsstyrelsen i Kronobergs län, representanter från branschen och verksamhetsutövare.

Projekt: LIFE IP Rich Waters

Norra Östersjöns vattendistrikt koordinerar projektet LIFE IP Rich Waters som syftar till att skynda på genomförande av vattendirektivet i Sverige. I projektet, som finansieras av EU-kommissionens miljöfond, genomförs konkreta projekt för att testa ny teknik, utveckla nya metoder och demonstrera hur åtgärder för bättre vatten kan genomföras i praktiken.

I LIFE IP Rich Waters ingår 35 parter: länsstyrelser, vattenvårdsförbund, universitet, företag, kommuner, statliga myndigheter och intresseorganisationer. Tack vare det stora antalet och bredden på de medverkande parterna är projektet en kunskaps- och samverkansplattform som genererar många nätverk och stora kontaktytor. Några exempel är ett nätverk av kommuner kring strategisk vattenplanering och ett samarbete mellan länsstyrelserna i distriktet om förslaget till den nationell planen för moderna miljövillkor för vattenkraften (NAP). Projektet pågår 2017–2024.

Vattenmyndigheten i Bottenhavets distrikt deltar i projektet Grip on Life IP. Målet är att förbättra miljön och förutsättningarna för djur och växter som lever i vattendrag och våtmarker i skogslandskapet. Det handlar om att återställa och säkra framtiden för bäckar, älvar, sjösystem och våtmarker över hela landet. 27 parter deltar i projektet, däribland länsstyrelser, skogsägarföreningar, Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt, Våtmarksfonden och Vindelälvens fiskeråd. Projektet pågår 2018–2023.

Ett annat vattenrelaterat LIFE IP-projekt är Grip on Life, som drivs av Skogsstyrelsen. Projektet syftar till att förbättra miljön och förutsättningarna för djur och växter som lever i vattendrag och våtmarker i skogslandskapet. En viktig del av projektet är också att förbättra samverkan. Länsstyrelsen Västmanland är en av de totalt 16 deltagande parterna.

Vattenmyndigheten Södra Östersjön medverkar bland annat i delar som berör utvärdering av styrmedel för att minska näringsläckaget från jordbruket. Syftet är att identifiera de styrmedel som ger störst minskning av näringsförlusterna och minst påverkan på jordbrukets konkurrenskraft.

Projekt: Waterdrive

I EU Interreg-projektet Waterdrive ingår alla länder runt Östersjön: Sverige, Finland, Ryssland, Estland, Lettland, Litauen, Polen och Danmark. Projektet koordineras av SLU. Syftet med projektet är att minska näringsläckaget till Östersjön med minst 30 procent. Målet ska nås genom att öka takten med att utföra åtgärder på lokal nivå mot näringsläckage från jordbrukslandskapet i östersjöregionen. Detta ska göras genom utökad samverkan med partners på olika nivåer inom vattenförvaltningen i alla länder runt Östersjön. Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt är tillsammans med SLU, Jordbruksverket och Västerviks kommun svenska partners i projektet och bidrar med dataunderlag och erfarenheter gällande jordbrukets påverkan och åtgärder i jordbrukslandskapet. Projektet pågår januari 2019 – juni 2021.

Utbildning för kommunpolitiker

Kommunpolitiker och tjänstepersoner ansvarar för flera av de åtgärder som ska göras enligt Sveriges vattenförvaltning och har därmed ett stort ansvar för vattnet i just sitt område. Flera medlemskommuner inom projektet ”Mälaren – en sjö för miljoner” har efterfrågat ett utbildningsmaterial som stöd i deras arbete. Under 2019 togs en sådan utbildning fram av vattenmyndigheterna i samarbete med Mälarens vattenvårdsförbund och ”Mälaren – en sjö för miljoner”. Utbildningen ger grundläggande kunskap kring åtgärderna och är anpassad efter de fem vattendistrikten.

Detta material kan användas även för Bottenhavets distrikt och går att beställa via vattenmyndigheten i Bottenhavets kansli (vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.se)

Vattenarenor för skogsägare

Under vintern 2019 deltog vattenmyndigheten i Bottenhavet i två så kallade vattenarenor som Lantbrukarnas riksförbund (LRF) anordnade för sina medlemmar i Västernorrland. Syftet med dessa träffar var att informera medlemmarna i LRF om vattnets värde samt hur de som verksamhetsutövare kan bidra till att förbättrad eller bibehållen ekologisk och kemisk status i våra vatten. Mötena hölls i Sundsvall och Örnsköldsvik. Ytterligare en träff var inplanerad i Kramfors men där blev deltagarantalet för lågt. Antalet deltagare låg på ca 15 personer per träff och deltog gjorde även personal från länsstyrelsen i Västernorrlands beredningssekretariat.

Pilotprojekt Ljungan

Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt bidrar med en av tre projektledare i projektet Pilot Ljungan. Projektet har sitt ursprung i förslaget till nationell plan för omprövning av vattenkraft (NAP), med länsstyrelserna i Västernorrland och Jämtland tillsammans med Vattenkraftens miljöfond som projektägare. I projektet deltar förutom Vattenmyndigheten och Vattenkraftens miljöfond, även länsstyrelserna i Västernorrland och Jämtland och verksamhetsutövare inom vattenkraftsbranschen. Projektet får också stöd från nationella myndigheter.

Projektets syfte är att utarbeta och testa arbetsmetoder för regional samverkan enligt förslag till NAP samt ta fram underlag för samordnade prövningar i Ljungans avrinningsområde. Tanken är att lärdomar och erfarenheter från samverkansprocessen kring Ljungan, en av de storskaligt utbyggda norrlandsälvarna, sedan kunna appliceras på framtida arbete med andra älvar inom NAP.

Hållbar vattenkraft i Dalälven

Länsstyrelserna i Dalarnas, Gävleborgs och Uppsala län genomför i samverkan med vattenkraftsbranschen ett arbete för att prioritera vilka miljöåtgärder vid Dalälvens vattenkraftverk och dammar som ger störst miljönytta. Bakgrunden till detta arbete är projektet Hållbar vattenkraft i Dalälven, som var ett samverkansprojekt mellan de tre länsstyrelserna och vattenkraftsbranschen med finansiering från Havs- och vattenmyndigheten. Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt deltog i projektet genom styrgruppen, och bidrog med underlag och synpunkter i olika delar av projektets genomförande.

Fortum, Vattenfall och länsstyrelserna i Dalarna, Gävleborg och Uppsala har nu bildat ett Förvaltningsråd för att förvalta och omsätta Åtgärdsplanen för vattenkraftens miljöåtgärder i Dalälven samt även i övrigt verka för ökad kunskap om Dalälvens energi-, natur-, och kulturvärden. Förvaltningsrådet förväntas samverka med pågående projekt inom Dalälvens sex geografiska delområden. Det är troligt att arbetet inom Förvaltningsrådet kan få betydelse för kommande arbete med översyn av miljökvalitetsnormer och KMV i Dalälven, inför kommande prövningar enligt den nationella prövningsplanen för vattenkraft.

Extra satsning på bättre samverkan mot övergödning

I november 2019 kunde vattenråd och andra lokala aktörer söka extra pengar till projekt med övergödning i fokus. Vattenmyndigheterna fick drygt 13 miljoner kronor från Havs- och vattenmyndigheten att fördela ut. Närmare hundra ansökningar om extra pengar behandlades och drygt 13 miljoner kronor delades ut. Kriterierna för att ta del av medlen var att aktiviteterna ska förbättra samverkan inom eller mellan avrinningsområden och att de ska leda till åtgärder som ger en allmän nytta. I mars 2020 beslutade HaV att dela ut ytterligare sex miljoner kronor till vattenråden och åtgärdssamordnarna i de tre södra vattendistrikten. Pengarna är öronmärkta för åtgärder mot övergödning och ska användas till både handfasta åtgärder och planerings- och analysarbete.

Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt beviljade medel till fyra olika projekt som hade potential att leda till framtida konkreta åtgärdsinsatser i samverkan mellan kommuner, vattenråd och länsstyrelser i distriktet. Sammanlagt delades 1,5 miljoner kronor ut. Exempel på projekt som beviljades var ett projekt som handlade om att fördjupa åtgärdsanalysen i övergödningspåverkade vattenförekomster i samverkan med kommuner och vattenråd, likväl som ett projekt som handlade om källfördelningsanalys, där flera kommuner och vattenråd var medsökande tillsammans med länsstyrelserna

I Bottenhavets vattendistrikt fördelades det ut 1,5 miljoner kronor till fem projekt som genomförs av vattenråd och/eller kommuner i olika delar av distriktet. Projekten omfattar allt från provtagning i olika vatten till vattendragsvandringar och andra informationsinsatser, och kartläggning/utredning om möjligheten att genomföra åtgärder mot övergödning.

LEVA – lokalt engagemang för vatten

I projektet ”LEVA – lokalt engagemang för vatten” har Havs- och vattenmyndigheten under åren 2018–2021 tillsammans med vattenmyndigheterna, Jordbruksverket och Lantbrukarnas riksförbund stöttat 20 områden med åtgärdssamordnare runtom i Sverige. Projekten har fått närmare 53 miljoner kronor i bidrag för att stärka det lokala åtgärdsarbetet under fyra år. Målsättningen har varit att skapa ett nytt långsiktigt arbetssätt och att genomföra fler åtgärder mot övergödning i sjöar och hav. Resultat och erfarenheter från projekten sammanställs och blir tillgängliga för hela landet. Projektet har nära samarbete med vattenmyndigheternas regeringsuppdrag om att tillgängliggöra underlag inom övergödningsområdet. I detta regeringsuppdrag har vattenmyndigheterna samlat geografiska underlag som är relevanta för planering av åtgärder mot övergödning på ett ställe – en webbkarta i VISS.

I områdena är olika organisationsformer huvudmän, bland annat länsstyrelser, kommuner, vattenråd och ideella föreningar. Tanken är att områdena ska bidra med att visa vad som kan starta och driva det fysiska åtgärdsarbetet framåt. Områdena ska också bidra till att identifiera hur planering av åtgärder kan stärkas och vilket stöd och underlag som behövs för samordning av åtgärderna.

I Bottenvikens vattendistrikt finns ett pilotområde, vilket utgörs av Tavelåns avrinningsområde samt delavrinningsområden som rinner direkt till Tavlefjärden. Projektet drivs av Umeå Kommun i samarbete med Länsstyrelsen i Västerbotten. Målet är att öka förståelsen för den lokala övergödningsproblematiken, identifiera åtgärdsbehovet samt få ett ökat engagemang genom lokal samverkan. Detta sker genom dialog, träffar, föredrag samt fältbesök med markägare, verksamhetsutövare och andra aktörer.

I projektet ”LEVA – lokalt engagemang för vatten” har Havs- och vattenmyndigheten under åren 2018–2021 tillsammans med vattenmyndigheterna, Jordbruksverket och Lantbrukarnas riksförbund stöttat 20 områden med åtgärdssamordnare runtom i Sverige. Projekten har fått närmare 53 miljoner kronor i bidrag för att stärka det lokala åtgärdsarbetet under fyra år. Målsättningen har varit att skapa ett nytt långsiktigt arbetssätt och att genomföra fler åtgärder mot övergödning i sjöar och hav. Resultat och erfarenheter från projekten sammanställs och blir tillgängliga för hela landet. Projektet har nära samarbete med vattenmyndigheternas regeringsuppdrag om att tillgängliggöra underlag inom övergödningsområdet. I detta regeringsuppdrag har vattenmyndigheterna samlat geografiska underlag som är relevanta för planering av åtgärder mot övergödning på ett ställe – en webbkarta i VISS.

I områdena är olika organisationsformer huvudmän, bland annat länsstyrelser, kommuner, vattenråd och ideella föreningar. Tanken är att områdena ska bidra med att visa vad som kan starta och driva det fysiska åtgärdsarbetet framåt. Områdena ska också bidra till att identifiera hur planering av åtgärder kan stärkas och vilket stöd och underlag som behövs för samordning av åtgärderna.

I projektet LEVA, Lokalt engagemang för vatten, har Havs- och Vattenmyndigheten under åren 2018 - 2021 stöttat 20 olika pilotprojekt med åtgärdssamordnare runtom i Sverige. Projekten har fått närmare 37 miljoner i bidrag som ska stärka det lokala åtgärdsarbetet under 2 – 3 år. Målsättningen har varit att skapa ett nytt långsiktigt arbetssätt och att genomföra fler åtgärder mot övergödning i sjöar och hav. Resultat och erfarenheter från projekten sammanställs och blir tillgängliga för hela landet.

Pilotområdena är belägna i kustnära områden såväl som områden i inlandet, och olika organisationsformer är huvudmän: bland annat länsstyrelser, kommuner, vattenråd och ideella föreningar. Tanken är att pilotprojekten ska bidra med att se vad som kan få igång och driva arbetet framåt. Dessutom ska pilotprojekten identifiera vilka styrmedel som behövs för att vi ska kunna stärka åtgärdsarbetet utifrån de lokala förutsättningarna. De ska också bidra till att identifiera hur åtgärdsplanering kan stärkas och vilka stöd och underlag som behövs för åtgärdssamordning.

I Norra Östersjöns vattendistrikt bedrivs sex LEVA-projekt:

  • Vattenvård i Norrtälje, Vallentuna och Österåkers kommuner drivs av Norrtälje Naturvårdsstiftelse (Norrtälje naturcentrum, u.å.). De erbjuder hjälp för projektidéer, ansökningar om ekonomiskt stöd och samordning. De förmedlar även kontakt mellan markägare, organisationer, kommun och rådgivare.
  • Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund driver projektet Tillsammans mot övergödning i ett klimat under förändring (Havs och Vattenmyndigheten, 2020x). Det omfattar Nyköpingsåns, Svärtaåns och en del av Sörmlandskustens avrinningsområde. Målet med projektet är att öka det lokala engagemanget för åtgärdsarbete mot övergödning genom att få till rätt åtgärd på rätt plats. Åtgärderna bör vara klimatanpassade och bidra till den nationella livsmedelsstrategin.
  • LEVA-projektet Stärkt lokalt samarbete för åtgärder mot övergödning i Blackstaåns avrinningsområde drivs av Hjälmarens vattenvårdsförbund (Havs och Vattenmyndigheten, 2020y). Projektets mål är bland annat att uppnå en gemensam problembeskrivning och målbild mellan lantbrukare och berörda myndigheter för utsläpp av kväve och fosfor.
  • Enköpings kommun leder projektet Samverkan för bättre vattenkvalitet (Havs och Vattenmyndigheten, 2019) inom Enköpingsåns och Örsundaåns avrinningsområden. Målet är att minska övergödningen i pilotområdets sjöar och vattendrag. Det ska också minska de båda avrinningsområdenas bidrag till övergödning av Mälarfjärdar som ligger nedströms.
  • Södertälje kommun driver projektet Åtgärder för god vattenstatus i Stavbofjärden med tillrinningsområden (Havs och Vattenmyndigheten (u.å.). Projektet ska bland annat förbättra vattenkvaliteten och minska kväve och fosfor utsläpp i Stavbofjärden och dess tillrinningsområden. Detta kan uppnås genom att identifiera och genomföra kostnadseffektiva åtgärder.

Projektet Åtgärdssamordning i Sagåns och Mälarens avrinningsområde för minskad övergödning drivs av Mälarens vattenvårdsförbund. Det handlar om samordning av åtgärder för minskad övergödning i Sagåns och Mälarens avrinningsområde. Åtgärdssamordnare samarbetar med Sagåns vattenråd, men även med de berörda kommunerna Sala, Heby, Västerås och Enköping.

I projektet ”LEVA – lokalt engagemang för vatten” har Havs- och vattenmyndigheten under åren 2018–2021 tillsammans med vattenmyndigheterna, Jordbruksverket och Lantbrukarnas riksförbund stöttat 20 områden med åtgärdssamordnare runtom i Sverige. Projekten har fått närmare 53 miljoner kronor i bidrag för att stärka det lokala åtgärdsarbetet under fyra år. Målsättningen har varit att skapa ett nytt långsiktigt arbetssätt och att genomföra fler åtgärder mot övergödning i sjöar och hav. Resultat och erfarenheter från projekten sammanställs och blir tillgängliga för hela landet. Projektet har nära samarbete med vattenmyndigheternas regeringsuppdrag om att tillgängliggöra underlag inom övergödningsområdet. I detta regeringsuppdrag har vattenmyndigheterna samlat geografiska underlag som är relevanta för planering av åtgärder mot övergödning på ett ställe – en webbkarta i VISS.

I områdena är olika organisationsformer huvudmän, bland annat länsstyrelser, kommuner, vattenråd och ideella föreningar. Tanken är att områdena ska bidra med att visa vad som kan starta och driva det fysiska åtgärdsarbetet framåt. Områdena ska också bidra till att identifiera hur planering av åtgärder kan stärkas och vilket stöd och underlag som behövs för samordning av åtgärderna.

I Södra Östersjöns vattendistrikt finns sju LEVA-områden. Nedan listas dessa från norr till söder och deras respektive huvudmän:

  • Vikobolandet med norra delarna av Söderköpings avrinningsområde och slättbygden söder om Roxen, Länsstyrelsen Östergötlands län,
  • område mellan Storån och Botorpsströmmen, Västerviks kommun,
  • huvudavrinningsområde mellan Emån och Alsterån, Snärjebäcken och Ljungbyån samt Silverbäcken och Skedemossekanalen, LRF Sydost,
  • Finjasjöns tillrinningsområde, Länsstyrelsen Skåne län,
  • Saxån-Braåns avrinningsområde, Landskrona kommun,
  • Vombsjöns tillrinningsområde, Kävlingeåns vattenråd,
  • huvudavrinningsområde mellan Nybroån och Sege å, Trelleborgs kommun och Sydvästra Skånes vattenråd.

I projektet ”LEVA – lokalt engagemang för vatten” har Havs- och vattenmyndigheten under åren 2018–2021 tillsammans med vattenmyndigheterna, Jordbruksverket och Lantbrukarnas riksförbund stöttat 20 områden med åtgärdssamordnare runtom i Sverige. Projekten har fått närmare 53 miljoner kronor i bidrag för att stärka det lokala åtgärdsarbetet under fyra år. Målsättningen har varit att skapa ett nytt långsiktigt arbetssätt och att genomföra fler åtgärder mot övergödning i sjöar och hav. Resultat och erfarenheter från projekten sammanställs och blir tillgängliga för hela landet. Projektet har nära samarbete med vattenmyndigheternas regeringsuppdrag om att tillgängliggöra underlag inom övergödningsområdet. I detta regeringsuppdrag har vattenmyndigheterna samlat geografiska underlag som är relevanta för planering av åtgärder mot övergödning på ett ställe – en webbkarta i VISS.
I områdena är olika organisationsformer huvudmän, bland annat länsstyrelser, kommuner, vattenråd och ideella föreningar. Tanken är att områdena ska bidra med att visa vad som kan starta och driva det fysiska åtgärdsarbetet framåt. Områdena ska också bidra till att identifiera hur planering av åtgärder kan stärkas och vilket stöd och underlag som behövs för samordning av åtgärderna.

Kontakt