Kontakt

Vatten som tillväxtmotor

Att investera i åtgärder för bättre vatten är något av det klokaste vi kan göra. Passa på när ett nytt projekt planeras. Då kan vattenvårdsåtgärder ingå. Till exempel genom att göra klimatanpassade dagvattenåtgärder i ett bostadsområde, eller öppna upp ett kulverterat vattendrag till en slingrande bäck.

En man som jobbar med att hänga upp många korvar på en ställning i en korvfabrik i Lund.

Hela samhället, även industrin, är beroende av friskt vatten. Foto: Mostphotos/Bengt Hampus

Friskt vatten i lagom mängd har alla nytta av, på flera sätt. Om miljön i och kring en sjö förbättras så att sjön får god status kan det ge många effekter för kommunen där sjön ligger. Effekterna kan i vissa fall ses direkt. Till exempel blir det billigare att producera dricksvatten när råvattnet har god kvalitet. Industrier slipper produktionsstörningar på grund av problem med tillgång eller kvalitet på processvatten och lantbruket kan vattna grödor, kyla djurstallar och ge djuren att dricka.

Tänk cirkulärt och långsiktigt – andra effekter är indirekta

Sjöns mervärden gör kommunen mer attraktiv att leva och verka i. Både invånare och företag flyttar hit och därmed stiger både fastighetsvärden och skatteintäkter. Sjön lockar kanske fler turister som vill fiska, paddla, vandra, bada eller bara vara. Kommuninvånarna kanske också mår bättre, när de vet att dricksvattnet är tryggt och säkert och att sjön är och kan förbli en tillgång även för kommande generationer. Sammantaget kan för­bättringen i en sjö skapa stora samhällsekonomiska värden.

För att undvika att en ökande befolkning också ökar vattenproblemen behöver tillväxten vara hållbar. Cirkulär ekonomi handlar om just detta. Att samhället ska kunna utvecklas utan att ständigt kräva mer av jordens resurser. I stället blir återanvändning och återvinning centralt.

Ett exempel: fosfor från sediment kan användas för att gödsla jordbruksmark i stället för nyutvunnen fosfor som är en ändlig resurs.

Utan vatten stannar näringslivet

Vatten sköljer grönsaker i restauranger, sätter fart på vattenkraftverkens turbiner och gör rent kläder i tvätterier. Ibland är vattnet där för att underlätta tillverkningsprocessen, till exempel ge kyla eller minska friktion. Ibland är det en ingrediens som blir en del av själva slutprodukten. Svensk industri använde drygt två miljarder kubikmeter vatten 2015. Omräknat i kommunernas VA­-taxor motsvarar det 1,8 miljarder kronor, men det är lågt räknat. Värdet är långt mycket större.

Sjöarna i Växjö kommun var grumliga med siktdjup på under en meter. Men ett målmedvetet vattenarbete under flera år, och bottensediment behandlade med aluminiumklorid, har gett resultat. Nu kan solljuset nå sjöbotten fyra meter ner och ängar med bottenväxter breder ut sig.

Södra Bergundasjön muddrades redan på 1990-­talet för 35 miljoner kronor utan särskilt goda resultat. I stället för nya muddringar för mellan 150 och 200 miljoner satsade kommunen på att restaurera sjöarna Trummen och Växjösjön som ligger uppströms. Nu är alla tre tätortsnära sjöar badbara och flera nyckel­parametrar håller god status: fosfor, siktdjup, klorofyll, makrofyter och botten­fauna har alla förbättrats.

På köpet beräknas varje bostad i närheten ha ökat i värde med cirka 60 000 kronor enligt en studie vid Högskolan i Halmstad. Närheten till sjöarna jämförs med värdet av att ha tillgång till ett naturreservat nära bostaden. I anslutning till sjöarna byggs nu 5 000 nya bostäder, vilka tillsammans torde bli värda 300 miljoner kronor mer än om sjöarna fortfarande haft sämre status.

Kostnad: 25 miljoner kronor.
Mervärden: stadsnära bad, sammanlagt 300 miljoner kronor i ökade bostadsvärden.

Föroreningar efter industrier kan finnas kvar långt efter att verksamheten har upphört. Kadmium och kvicksilver är exempel på gifter som finns i alldeles för höga halter i våra vatten.

Genom att sanera mark som förorenats kan tidigare obrukbar mark användas igen. Nya industrier kan dra nytta av befintlig infrastruktur eller så kan bostäder byggas och ge nytta för både boende och bostadsbolag, utan att orörda natur­områden behöver exploateras. Saneringen minskar också belastningen på vatten­miljön. Kemikalieinspektionen har räknat ut att skador från kadmium kostar samhället 4 miljarder kronor per år.

Värdet av sanering

Att slippa kadmium innebär minskade samhällskostnader varje år. Obrukbar mark kan komma till nytta igen.

Kontakt