Vattenmyndighetens roll vid omprövning av vattenkraft

Sveriges regering har beslutat om en nationell prövningsplan (NAP) där mark- och miljödomstolen ska ompröva vattenkraftens tillstånd och villkor. Vattenmyndigheternas roll är att besluta om miljökvalitetsnormer för sjöar och vattendrag. Miljökvalitetsnormen är miniminivån för den miljökvalitet som ska uppnås i ekosystemen och det är en utgångspunkt för domstolens tillståndsprövning.

Regeringen beslutade om den nationella planen för moderna miljövillkor för vattenkraften den 25 juni 2020. Planen innebär att alla anmälda anläggningar för vattenkraftsproduktion som omfattas av planen ska omprövas för att få moderna miljövillkor.

Samråd

Samråd om miljökvalitetsnormer (MKN) för både kraftigt modifierade vatten (KMV) och naturliga vattenförekomster som är påverkade av vattenkraft kommer att hållas regelbundet under kommande år. Vårt arbete med miljökvalitetsnormerna kommer att ske i den prioriteringsordning som behövs för att den nationella planen ska kunna genomföras under perioden 2022–2039. Vi fortsätter därför att revidera normer för att varje prövning ska få ett så bra underlag som möjligt allteftersom ny information tillkommer och ny teknik utvecklas.

Hur förbereds arbetet inför tillståndsprövningarna?

Länsstyrelserna har uppdraget att leda regionala samverkansprocesser för att underlätta dialog mellan parterna och få fram bästa möjliga underlag inför prövningarna. Utbytet av information mellan samverkansprocessen och vattenmyndigheten sker via länsstyrelsernas beredningssekretariat.

I prövningen kan domstolen göra en bedömning att miljökvalitetsnormen bör omprövas. En sådan begäran hamnar då på Vattenmyndighetens bord.

En förutsättning för omprövning är att det tillkommit underlag och kunskap som inte fanns vid tidpunkten för beslutet om aktuell miljökvalitetsnorm. Det nya underlaget måste också ha en avgörande betydelse för den pågående prövningen.

Varför beslutas miljökvalitetsnormer som kan leda till begränsningar av elproduktion?

Det finns en uppenbar målkonflikt mellan Sveriges miljömål för biologisk mångfald och behovet av förnybar el. Elproduktion från förnybara energikällor är en förutsättning för att ställa om till ett fossilfritt samhälle och minska klimatpåverkan. Samtidigt har riksdagen  definierat miljömålet för biologisk mångfald och slagit fast att arternas livsmiljöer och ekosystemen ska värnas.

I prövningsplanen för vattenkraften har regeringen gjort en avvägning och anger ett riktvärde för produktionsbegränsningar på nationell nivå (1,5 TWh) för betydande negativ påverkan på kraftproduktion till följd av miljöåtgärder.

HARO-värden ska användas som stöd när vattenmyndigheterna förklarar kraftigt modifierade vatten (KMV) och beslutar om undantag från att uppnå god ekologisk status.

Riktvärdet på 1,5 terawattimmar är för hela landet, hur fördelas det ut på de olika kraftverken?

HARO-värdena vägleder vattenmyndigheterna i normsättning och bedömning av om det finns skäl att peka ut vattenförekomster som kraftigt modifierade vatten och tillämpa undantag från kvalitetskraven.

Särskild hänsyn skall tas till de kraftverk som har störst bidrag till reglering av elsystemet. Det är samhällets behov i stort som ska vara styrande. Vattenkraftens reglerförmåga är oerhört betydelsefull för att balansera elsystemets utbud och efterfrågan, både kortsiktigt per sekund och mellan årstider.

Särskild hänsyn ska också tas till andra EU-direktiv. När det finns miljökrav enligt flera olika direktiv, som Vattendirektivet och Art- och habitatdirektivet (Natura 2000), så gäller det strängaste kravet. Sådana särskilda hänsyn, både avseende reglerförmåga och naturvärden, innebär att riktvärdet 1,5 terawattimmar inte fördelas helt jämnt över landet.

Är inte alla vattendrag med utbyggd vattenkraft kraftigt modifierade vatten?

Nej, det finns särskilda kriterier enligt vattenförvaltningsförordningen som måste vara uppfyllda för att ett vatten ska få statusen Kraftigt modifierat vatten, KMV.

Vattendragets karaktär ska vara väsentligt förändrad på ett sätt som inte går att åtgärda med rimliga insatser. Dessutom ska just den anläggning som orsakar denna påverkan bidra med en stor samhällsnytta.

Finns det andra krav i lagstiftningen som påverkar bedömningarna?

Ja, särskilt Art- och habitatdirektivet har en stor inverkan. Det finns ett nätverk av skyddade naturområden i EU som kallas Natura 2000. Sveriges Natura 2000-områden är fastställda av regeringen och det finns särskilda bevarandemål som ska uppfyllas i varje område.

När det finns flera olika miljökrav enligt olika direktiv så gäller det strängaste kravet. Det kan alltså bli högre krav på miljöåtgärder för kraftverk som påverkar Natura 2000-områden.

Vad gäller när det finns fina kulturmiljöer i området kring ett äldre vattenkraftverk, men kraftverkets bidrag till elsystemet är litet?

Vattenmyndigheternas bedömning är att miljöåtgärder i de flesta fall går att kombinera med att bevara kulturmiljön genom lämplig teknisk utformning av åtgärderna. Det kan dock finnas undantag från detta.

Om kulturvärdet till exempel är utpekat som ett riksintresse för kulturmiljövård eller byggnadsminne så utreder vattenmyndigheten om KMV och/eller undantag ska tillämpas med hänsyn till kulturmiljön.