Nyttan med vattenförvaltning

Åtgärder som renar, restaurerar eller skyddar vattenmiljöer ger mervärden som ibland är långt större än vad vi räknat med. Faktum är att motsatsen – störda eller förorenade vattenmiljöer – kan vara förödande för fler än fisken som bor där. Jord- och skogsbruket, industrin, inflyttningen, ja hela samhället och på sikt även vår egen hälsa påverkas. Allt är beroende av friskt vatten i lagom mängd. Gör vi inget åt problemen, eller risken för att det blir problem, kan det dessutom bli mycket dyrare än att åtgärda i tid.

Illustrationen visar två barn som leker på en brygga. Det ena barnet fiskar och det andra leker med båtar. I bakgrunden betar kor på en hage framför höghus och en industri.

Illustration: Rebecca Elfast

Kasta pengarna i sjön

Det är dags att vända på det gamla uttrycket "att kasta pengarna i sjön". Att investera i åtgärder för bättre vatten är något av det klokaste vi kan göra. Väldigt långt ifrån slöseri eller bortkastat. Alla vet att vatten är en grundläggande förutsättning för vårt samhälle och för själva livet. Ändå är det ibland svårt att motivera dyra åtgärder för bättre vatten. Då kan vattnets samhällsekonomiska värde vara en nyckel. Ofta ger en ekonomisk analys argumenten som krävs. Att åtgärden kan ge mer tillbaka än vad den kostar.

Satsa nu, få nytta sedan – eller långt senare

Ett dilemma när det gäller att finansiera åtgärder i vatten är att det kan gå lång tid, ibland flera år, mellan åtgärd och nyttan som kommer med återhämtade ekosystem. Med skyddsåtgärder är nyttan främst att vi undviker att en skada inträffar längre fram. I kommuner, som har politiska mandatperioder att förhålla sig till, kan det vara en utmaning att motivera stora investeringar som ger utdelning först efter nästa val, eller nästa igen. Men det är värt jobbet och pengarna.

Dyrt när vattenförsörjningen brister

När det gäller dricksvatten blir konsekvenserna extra kännbara när vatten­försörjningen inte fungerar. Och det kan bli väldigt dyrt.

I Mörbylånga på Öland sinade dricksvattnet 2016. Varje dag under vår, som­mar och höst fraktade tankbilar 1 000 kubikmeter vatten från fastlandet. Notan för vattentransporterna blev 11 miljoner kronor. Senare tillkom 130 miljoner för ett vattenverk som avsaltar och renar både havs­- och industrivatten till dricksvatten. En del av problemet på Öland är att markavvattningen är lite för effektiv. Under århundraden har markägare dikat ut sina flacka marker för att bli av med vatten så att de kunnat bo på och bruka marken. Men numera regnar och snöar det allt mindre, och när det väl regnar kommer det ofta som skyfall. Grund­vattnet hinner inte fyllas på utan nederbörden följer dikena ut i havet i stället.

Att långsiktigt se över balansen mellan nederbörd, avvattning och vatten­användning innan grundvattenbristen är ett faktum kan alltså bespara samhället stora kostnader.

Vattenkvalitet för framtiden

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram pekar på vad som behöver göras för att Sveriges sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten ska få ”god status”. Det innebär att vattnets ekologiska funktioner är livskraftiga och att ekosystemtjänsterna finns kvar. En lägstanivå som EU:s vattenforskare är överens om. Det är vattenkvaliteten vi behöver nå för att våra barn och barnbarn också ska ha vattenresurser att använda och leva av.

Distriktens åtgärdsprogram

Bilden visar näckrosor under vattenytan

Foto: Tony Holm/Azote

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram pekar på vad som behöver göras för att Sveriges sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten ska få ”god status”.
Det innebär att vattnets ekologiska funktioner är livskraftiga och att ekosystemtjänsterna finns kvar – en lägsta-nivå som EU:s vattenforskare är överens om. Det är vattenkvaliteten vi behöver nå för att våra barn och barnbarn också ska ha vattenresurser att använda och leva av.

I Skellefteå tar kommunen höjd för ökad befolkning och expanderande närings­liv. Tillväxten ställer krav på dricksvattenförsörjningen och sedan utbrottet av parasiten Cryptosporidium 2011, då 20 000 personer blev sjuka, har Skellefteå investerat i ett nytt vattenverk. Skellefteälvens vatten kompletteras nu med grundvatten, vilket ger säkrare dricksvattenförsörjning även när klimatet för­ändras och älvens vatten blir varmare. Nu sköter naturen reningen med mindre kemikalieförbrukning, säkrare arbetsplats och lägre produktionskostnader som följd. Ett växande samhälle i ett föränderligt klimat har belyst frågan om säker dricksvattenförsörjning i Skellefteå.

Cryptosporidium drabbade Östersund 2010, då 27 000 blev sjuka i
ett utbrott som kostade samhället mellan 141 och 220 miljoner kronor.
Efteråt installerade kommunen UV-­rening som kostade 4,5 miljoner kronor. Om denna investering hade varit tillräcklig för att förhindra utbrottet går inte att svara på i efterhand, men det kan vara så.

När det gäller dricksvatten blir det väldigt tydligt att det är en god investering att skydda den vattentäkt man har, eller att ha en bra reservvattentäkt. När vattentäkten drabbas av föroreningar eller om det blir långvarig torka är det redan för sent.
Klimat-­ och sårbarhetsutredningen uppskattade att kostnaderna för att anlägga en ny vattentäkt och nytt vattenverk varierar från ett tiotal miljoner kronor för en mindre vattentäkt, till över en miljard för en större.

Kontakt