/

Vattenförekomstindelning

För att kunna beskriva dagens tillstånd och bedöma vilka mål (miljökvalitetsnormer) som ska gälla måste EU-medlemsstaternas vatten delas in i mindre enheter, vattenförekomster.

Definitionen för en ytvattenförkomst

"Ytvattenförekomst: en avgränsad och betydande förekomst av ytvatten såsom till exempel en sjö, en å, älv eller kanal, ett vatten i övergångszon eller ett kustvattenområde”.

Enligt Vattenförvaltningsförordningen.

Fyra sorters vattenförekomster

I princip allt vatten i Sverige, förutom det öppna havet, är indelat i mindre enheter som kallas vattenförekomster.

Det finns fyra sorters vattenförekomster:

  • sjöar
  • vattendrag
  • kustvatten
  • grundvatten

Vattenförekomsterna får inte vara hur små som helst utan de ska ha en viss storlek. Till exempel ska en sjö vara minst en halv kvadratkilometer stor och en grundvattenförekomst ge minst tio kubikmeter vatten per dygn, eller kunna förse minst 50 personer med dricksvatten. Vatten som inte klassats som vattenförekomster kallas övrigt vatten men omfattas ändå av Sveriges vattenförvaltning.

Vattenförekomsterna har också indelats i olika typer för att kunna gruppera och jämföra vatten med liknande naturliga förutsättningar. Indelningen görs till exempel baserat på vattendjup, humushalt och i vilken ekologisk region vattenförekomster ligger. För vattendrag finns det 56 vattentyper och för sjöar finns det 11 vattentyper.

Syfte med indelningen

Syftet med vattenförekomstindelningen är att vattenförekomsterna ska delas in utifrån sina likartade naturliga förutsättningar. Syftet med ramdirektivet för vatten och vattenförvaltningen är vidare att förhindra försämring av den befintliga statusen och att förbättra vattenförekomsternas status.

Systemet är uppbyggt på att man ska identifiera problem i en vattenförekomst och försöka åtgärda dem.

Indelningen

Hur sjöar, vattendrag och kustvatten ska indelas bestäms i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (HVMFS 2017:20) om kartläggning och analys av ytvatten enligt vattenförvaltningsförordningen (2004:660) Länk till annan webbplats.. De tidigare föreskrifterna (NVFS 2006:1) som gällde fram till 2017 angav delvis andra kriterier för indelning.

Indelning av grundvatten görs i enlighet med SGU:s föreskrifter SGU-FS 2023:1 Länk till annan webbplats..

Vattendelegationerna i varje vattendistrikt bestämmer vattenförekomstindelningen i samband med att beslut om miljökvalitetsnormer tas och besluten ska omprövas minst vart sjätte år.

Samråd om vattenförekomstindelning

Samråd om vattenförekomstindelningen sker samtidigt med samrådet om åtgärdsprogram för vatten, förvaltningsplan och miljökvalitetsnormer i slutet av varje förvaltningscykel. Då har berörda och intresserade möjlighet att framföra synpunkter på indelningen.

Behov av rättning av vattenförekomstindelning upptäcks ibland också i samband med att verksamheter ska prövas. Då finns möjlighet för domstol, länsstyrelse eller kommun att ifrågasätta indelningen av en vattenförekomst om den har lett till beslut om fel miljökvalitetsnorm.

Bestämmelsen i 22 kap. 13 § miljöbalken Länk till annan webbplats. avseende skyldigheten att inhämta yttranden från vattenmyndigheten avser i första hand tillståndspliktiga mål eller ärenden enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) Länk till annan webbplats. och förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Länk till annan webbplats. som prövas av mark- och miljödomstol. Det gäller även för tillståndspliktiga ärenden som prövas av länsstyrelsens miljöprövningsdelegation eller kommunen enligt 19 kap. 5 § första stycket 7. miljöbalken Länk till annan webbplats.. Bestämmelsen gäller också för vissa prövningar enligt annan sektorslagstiftning där ett beslut ska jämställas med ett tillstånd enligt miljöbalken.

Ny vattenförekomstindelning

Vattenförekomstindelningen har setts över framför allt för ytvatten och från 2023 finns därför en ny indelning i en finare geografisk skala. Den kommer att gälla för statusklassificering och övriga bedömningar i innevarande vattenförvaltningscykel.

Den nya vattenförekomstindelningen är viktig för miljökvalitetsnormen vid bedömning av äventyrande och försämring av status och bör beaktas vid:

  • prövning av ny verksamhet
  • prövning av ändrad verksamhet
  • beslut om planer för den fysiska miljön

De nya vattenförekomsterna får beslutade miljökvalitetsnormer år 2027. Normerna som beslutades 2021 är gjord på den gamla vattenförekomstindelningen och de normerna gäller tillsvidare. Det är miljökvalitetsnormer för den nya indelningen som sannolikt kommer att gälla från år 2027.

Här hittar du vattenförekomsterna Länk till annan webbplats.

Praktiska konsekvenser av ny indelning

Att ändra vattenförekomstindelningen under pågående förvaltningscykel ger praktiska konsekvenser och därför är vattenmyndigheternas hållning att i möjligaste mån göra sådana ändringar i skiftet mellan två förvaltningscykler.

De praktiska konsekvenserna är att en rad faktorer och kopplingar behöver göras om för de ändrade vattenförekomster, till exempel kopplingar till olika kategorier av skyddade områden, övervakningsstationer, inhämtat underlag och slutsatser av påverkansanalyser, statusklassificering, med mera. Detta medför merarbete och administrativa kostnader för länsstyrelserna, vilket bör undvikas.

I EUs rekommendationer finns det angivet att justeringar av vattenförekomster bör ske i samband med publicering av förvaltningsplanen. Vilket är vid brytpunkten av en förvaltningscykel.

Kontakt