Övervakning av vatten

Vattenmyndigheten är beroende av andra aktörers miljöövervakning för att få underlag till statusklassificeringar och andra bedömningar. Aktörernas övervakning har olika syften och utformning. Därför är det bara en viss del av övervakningen som kan användas i vattenförvaltningsarbetet.

Övervakningen enligt vattendirektivet har olika syften. De två stora övervakningstyperna är kontrollerande och operativ övervakning.

Kontrollerande övervakning ska ge en storskalig bild av vattnens tillstånd och hur tillståndet utvecklas inom ett vattendistrikt. Den ska också användas till att bekräfta eller kontrollera att bedömningar av påverkan och risker för att vattnen inte ska nå upp till miljömålen, är riktiga.

Operativ övervakning används för att statusklassificera vatten som är så påverkade av människan att de riskerar att inte ha tillräckligt bra tillstånd. Operativ övervakning ska också användas för att följa upp effekter av de åtgärder som man genomför.

Det är inte all svensk övervakning av vatten som uppfyller de fastställda kraven men den kan ändå komma till användning som underlag för expertbedömningar.

Provtagning och analyser

Olika aktörer tar prover, inventerar vattenmiljöer och analyserar regelbundet många olika biologiska och kemiska parametrar i Sveriges vatten. Exempel på sådana parametrar är artsammansättning och mängd av bottenfauna, fisk och växter, även näringsämnen som fosfor och kväve och miljögifter som kvicksilver och dioxiner.

I de vatten där mätningar sker ger de kunskap om hur vattnens tillstånd och status är i dag och var åtgärder behöver sättas in för att förbättra vattnen.

Övervakning ger också information om hur vattnets tillstånd förändras över tid. Ofta behöver mätningar göras över långa tidsperioder för att kunna se om en förändring orsakas av mänsklig påverkan eller beror på naturlig variation. Övervakning ska också ske för att bekräfta misstänkta miljöproblem och för att följa upp effekterna av de åtgärder som är genomförda för att komma till rätta med dessa problem.

Datavärdar är viktiga parter

Centralt för att den vattenmiljöövervakning som görs i Sverige ska kunna användas i
vattenförvaltningen är att data rapporteras till och tillgängliggörs av en datavärd.

Målsättningen är att de nationella datavärdarna SLU Länk till annan webbplats., SMHI Länk till annan webbplats. och SGU Länk till annan webbplats. ska kunna ta emot all data som används för vattenförvaltningsarbetet och göra den tillgänglig för länsstyrelsernas beredningssekretariat. Datavärdskapet har utvecklats mycket de senaste åren och nu tas även data från kommuner emot om den uppfyller kvalitetskraven.

Data till datavärdar

När vattenförvaltningen har bättre tillgång till övervakningsdata ökar möjligheterna för vattendelegationerna att besluta om korrekta miljökvalitetsnormer. Där bra övervakningsdata gör det möjligt att beskriva återstående åtgärdsbehov i en viss vattenförekomst. Med tillräckliga miljöövervakningsdata går det även att tillämpa mindre strängt krav om det går att visa att trots alla möjliga åtgärder så kan god status inte uppnås. Verksamhetsutövare som är mån om att miljöövervakningsdata kommer till nytta i vattenförvaltningen har ett ansvar att ta fram, kvalitetsgranska och leverera data på ett korrekt sätt till datavärd.

För att övervakningsdata ska kunna användas till statusklassificeringen så behöver den vara framtagen på ett korrekt sätt och finnas tillgänglig hos passande nationell datavärd. Datavärdarna förvaltar miljödata från mätningar som utförts enligt etablerade och beskrivna metoder. Datavärdarna kan också ha i uppgift att beräkna fastställda index utifrån mätdata som samlats in.

För att förvalta våra vatten på bästa sätt behövs mycket mer data än vad centrala myndigheter beställer. Enligt Havs- och vattenmyndigheten har datavärdarna i uppdrag att ta emot data som skapats på uppdrag av nationella och regionala myndigheter samt kommuner. Datavärdarna ska även ta emot data som tagits fram av forskare, vattenvårdsförbund och verksamhetsutövare. Villkoren är att HaV:s undersökningstyper eller likartade metoder har följts och att data rapporteras enligt datavärdarnas mallar. Du kan nå de olika datavärdskapen via HaV:s och Naturvårdsverkets webbplatser.

Vem betalar?

Vattendirektivet ställer höga krav på övervakning. I dagsläget finns det ingen full finansiering för all övervakning som behövs i Sverige. Den övervaknings som bedrivs i dag bekostas delvis av staten och delvis av verksamhetsutövare genom bland annat recipientkontroll.

Arbete med framtidens övervakning - Full koll på våra vatten

Vattenmyndigheterna arbetar tillsammans med nationella myndigheter med handlingsplanen Full koll på våra vatten Länk till annan webbplats.. Målsättningen är att svensk akvatisk övervakning ska uppfylla kraven enligt vattendirektivet. Handlingsplanen syftar till att beskriva behovet av övervakning, bidra till att övervakningen genomförs samt underlätta rapportering av data till nationella datavärdar och rapportering av övervakningsprogram till EU-kommissionen.