Övervakning av vatten

Vattenmyndigheten är beroende av andra aktörers miljöövervakning för att få underlag till statusklassificeringar och andra bedömningar. Aktörernas övervakning har olika syften och utformning. Därför är det bara en viss del av övervakningen som kan användas i vattenförvaltningsarbetet.

Övervakningen enligt vattendirektivet har olika syften. De två stora övervakningstyperna är kontrollerande och operativ övervakning.

Kontrollerande övervakning ska ge en storskalig bild av vattnens tillstånd och hur tillståndet utvecklas inom ett vattendistrikt. Den ska också användas till att bekräfta eller kontrollera att bedömningar av påverkan och risker för att vattnen inte ska nå upp till miljömålen, är riktiga.

Operativ övervakning används för att statusklassificera vatten som är så påverkade av människan att de riskerar att inte ha tillräckligt bra tillstånd. Operativ övervakning ska också användas för att följa upp effekter av de åtgärder som man genomför.

Det är inte all svensk övervakning av vatten som uppfyller de fastställda kraven men den kan ändå komma till användning som underlag för expertbedömningar.

Provtagning och analyser

Olika aktörer tar prover, inventerar vattenmiljöer och analyserar regelbundet många olika biologiska och kemiska parametrar i Sveriges vatten. Exempel på sådana parametrar är artsammansättning och mängd av bottenfauna, fisk och växter, även näringsämnen som fosfor och kväve och miljögifter som kvicksilver och dioxiner.

I de vatten där mätningar sker ger de kunskap om hur vattnens tillstånd och status är i dag och var åtgärder behöver sättas in för att förbättra vattnen.

Övervakning ger också information om hur vattnets tillstånd förändras över tid. Ofta behöver mätningar göras över långa tidsperioder för att kunna se om en förändring orsakas av mänsklig påverkan eller beror på naturlig variation. Övervakning ska också ske för att bekräfta misstänkta miljöproblem och för att följa upp effekterna av de åtgärder som är genomförda för att komma till rätta med dessa problem.

Datavärdar är viktiga parter

Centralt för att den vattenmiljöövervakning som görs i Sverige ska kunna användas i
vattenförvaltningen är att data rapporteras till och tillgängliggörs av en datavärd.

Målsättningen är att de nationella datavärdarna SLU, SMHI och SGU ska kunna ta emot all
data som används för vattenförvaltningsarbetet och göra den tillgänglig för länsstyrelsernas
beredningssekretariat. Datavärdskapet har utvecklats mycket de senaste åren och nu tas även data från kommuner emot om den uppfyller kvalitetskraven.

Vem betalar?

Vattendirektivet ställer höga krav på övervakning. I dagsläget finns det ingen full finansiering för all övervakning som behövs i Sverige. Den övervaknings som bedrivs i dag bekostas delvis av staten och delvis av verksamhetsutövare genom bland annat recipientkontroll.

Arbete med framtidens övervakning - Full koll på våra vatten

Vattenmyndigheterna arbetar tillsammans med nationella myndigheter med handlingsplanen Full koll på våra vatten Länk till annan webbplats.. Målsättningen är att svensk akvatisk övervakning ska uppfylla kraven enligt vattendirektivet. Handlingsplanen syftar till att beskriva behovet av övervakning, bidra till att övervakningen genomförs samt underlätta rapportering av data till nationella datavärdar och rapportering av övervakningsprogram till EU-kommissionen.