/

Kraftigt modifierad vattenförekomst

För att nå miljökvalitetsnormen god ekologisk status krävs ofta att åtgärder genomförs vid de verksamheter som påverkar vattnet. Om dessa åtgärder påverkar den samhällsnytta som verksamheten skapar på ett alltför omfattande sätt, kan vattnet i stället förklaras som en kraftigt modifierad vattenförekomst (KMV).

Illustration som föreställer en fördämning vid ett vattenkraftverk.

Det finns samhällsnyttiga verksamheter som får förändra de fysiska förutsättningarna i och kring vatten. För att hantera detta infördes begreppet Kraftigt modifierade vatten (KMV) i EU:s vattendirektiv. Ett exempel på sådan samhällsnyttig verksamhet är vattenkraft.

Verksamheterna finns i vattenförvaltningsförordning (2004:660) 4 kap. § 3 Länk till annan webbplats.

Hur går bedömningen av ett kraftigt modifierat vatten till?

Det är bara vissa verksamheter som gör att en vattenförekomst kan förklaras som kraftigt modifierad. Nyttan med verksamheterna ska vara tydligt beskriven och ska inte kunna uppnås på något annat rimligt sätt som är bättre för miljön.

För kraftigt modifierade vattenförekomster gäller lägre krav på den miljökvalitet som ska uppnås, jämfört med kraven vid naturliga vattenförekomster. Det innebär att det behövs en anpassad miljökvalitetsnorm, där kraven på ekologisk kvalitet ställs utifrån vilka åtgärder som bedöms möjliga att genomföra, utan att samhällsnyttan påverkas för mycket.

Det är en stegvis process att utreda om en vattenförekomst kan förklaras som kraftigt modifierad.

Preliminär identifiering av kraftigt modifierade vatten

Vattenmyndigheterna utreder om vattenförekomstens fysiska karaktär är väsentligt förändrad på grund av mänsklig verksamhet. I utredningen ingår kvalitetsfaktorerna hydrologisk regim och morfologiskt tillstånd. Vattenmyndigheterna gör också en bedömning av om det är troligt att vattenförekomsten kan uppnå god ekologisk status trots att den fysiska miljön är förändrad.

Bedömning av möjliga åtgärder

I nästa steg identifieras vilka åtgärder som skulle vara nödvändiga för att uppnå god ekologisk status. Vattenmyndigheterna analyserar om dessa åtgärder kan antas få en betydande negativ påverkan på verksamhetens nytta. Det är samhällets behov som ska bedömas, inte den enskilda verksamhetens ekonomiska möjligheter.

Avgörande för den här bedömningen är alltså om miljöåtgärderna kan antas påverka den nytta som verksamheten bidrar med i samhället på ett betydande sätt. Vattenförekomsten får inte förklaras som KMV om bedömningen är att miljöåtgärder skulle kunna genomföras utan betydande negativ påverkan på verksamhetens samhällsnytta.

Vattenmyndigheterna analyserar också om samhällsnyttan som den aktuella verksamheten bidrar med kan uppnås på ett annat sätt som är väsentligt bättre för miljön, till rimliga kostnader. Om det bedöms vara möjligt ska vattenförekomsten inte heller förklaras som KMV.

Till sist i detta steg ska vattenmyndigheterna bedöma om påverkan från den aktuella verksamheten leder till att särskilda krav för skyddade områden enligt annan EU-rätt inte kan uppnås. Om en vattenförekomst omfattas av flera olika stränga kvalitetskrav gäller det strängaste kravet.

Förklarande av vattenförekomster som KMV

Om samtliga kriterier i de föregående stegen är uppfyllda kan vattenförekomsten förklaras som KMV.

Krav på ekologisk potential

Miljökvalitetsnormen för ekologisk status i kraftigt modifierade vatten uttrycks som ekologisk potential. Metoden som används för att fastställa god ekologisk potential (GEP) utgår ifrån den så kallade mitigation measures approach (CIS Guidance No.37, 2020).

God ekologisk potential (GEP) innebär att alla rimliga åtgärder som inte ger en betydande negativ påverkan på verksamheten är genomförda.

Maximal ekologisk potential, som är referensförhållandet för kraftigt modifierade vattenförekomster, definieras först. Detta innebär det ekologiska tillståndet när alla rimliga åtgärder är genomförda som inte har en betydande negativ påverkan på verksamheten eller miljön i stort.

God ekologisk potential skiljer sig inte mycket från maximal ekologisk potential. Skillnaden är att endast de åtgärder som ger en betydande ekologisk nytta behöver genomföras för att uppnå god ekologisk potential.

Undantag på samma sätt som för ekologisk status

Undantag i form av tidsfrist och mindre strängt krav kan tillämpas för ekologisk potential på samma sätt som för ekologisk status.

Anpassningen av normen gäller bara de kvalitetsfaktorer som direkt påverkas av verksamheten som ligger till grund för att vattenförekomsten är förklarad som kraftigt modifierad. Andra kvalitetsfaktorer, som till exempel näringsämnen och särskilda förorenande ämnen, har samma kravnivåer som för naturliga vatten.

Vattendelegationerna fattar besluten

I varje vattendistrikt finns en vattendelegation, som fattar vattenmyndigheternas beslut. Det är vattendelegationerna som kan förklara en vattenförekomst som kraftigt modifierad och som beslutar vilka miljökvalitetsnormer som ska gälla. Vattendelegationerna måste ta hänsyn till övrig miljölagstiftning inom EU. De får till exempel inte förklara en vattenförekomst som kraftigt modifierad om det innebär att det inte går att uppnå gynnsam bevarandestatus i ett Natura 2000-område eller för en art som finns med i artskyddsförordningen.

Laghänvisning

Vattenförvaltningsförordning (2004:660) 4 kap. §3. Länk till annan webbplats.

Källor

Riktlinjer för påverkan från vattenkraft: förslag på åtgärder och miljökvalitetsnormer. Vattenmyndigheterna (2021)

COMMON IMPLEMENTATION STRATEGY FOR THE WATER FRAMEWORK DIRECTIVE (2000/60/EC), Guidance Document No.37, 2020, Steps for defining and assessing ecological potential for improving comparability of Heavily Modified Water Bodies. Document endorsed by EU Water Directors at their meeting in Helsinki on 26 November 2019.

Kontakt