Fysiska förändringar i Västerhavet

Det här avsnittet behandlar förändringar, påverkan, status och risk specifikt för distriktet.

Flödesförändringar

Av de påverkanskällor som orsakar flödesförändringar är annat, till exempel urban markanvändning, det som berör flest vattenförekomster i Västerhavets vattendistrikt. För sjöar är vattenkraft den största påverkanskällan medan sjöfart och annat är största påverkanskällan för kusten, se Diagram 4

Liggande stapeldiagram som visar att staplarna för sjöfart och annat är det högsta för kategorin Kust. Stapeln för Vattenkraft är den högsta för kategorin Sjöar. För kategorin Vattendrag är staplarna för jordbruk och annat högst.

Diagram 4 Antal påverkanskällor som har påverkat flödesförändringar per vattenkategori, i Västerhavets vattendistrikt Uppgifterna är hämtade från VISS 2020-09-01.

Morfologiska förändringar

Av de påverkanskällor som orsakar morfologiska förändringar är annat, till exempel urban markanvändning, det som berör flest vattenförekomster i Västerhavets vattendistrikt. För sjöar är jordbruk den största påverkanskällan, se figur Diagram 5.

Liggande stapeldiagram som visar att staplarna för jordbruk och annat är högst för kategorin Sjöar, stapeln för jordbruk är högst i kategorin Vattendrag och staplarna för sjöfart och annat är högst för kategorin Kust.

Diagram 5 Antal påverkanskällor som har påverkat morfologiska förändringar per vattenkategori, i Västerhavets vattendistrikt. Uppgifterna är hämtade från VISS 2020-09-01.

Förändringar i konnektiviteten

Av de påverkanskällor som orsakar förändringar i konnektiviteten är vattenkraft det som berör flest vattenförekomster i Västerhavets vattendistrikt. För kust är sjöfart och turism och rekreation den största påverkanskällan, se Diagram 6.

Liggande stapeldiagram som visar att staplarna för vattenkraft är högst för kategorierna Sjöar och vattendrag och staplarna för annat, turism och sjöfart är högst för kategorin Kust.

Diagram 6 Antal påverkanskällor som har påverkat förändringar i konnektiviteten, per vattenkategori, i Västerhavets vattendistrikt. Uppgifterna är hämtade från VISS 2020-09-01.

Statusklassificering

När det gäller statusklassificering med avseende på fysiska förändringar följer den Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om kartläggning och analys av ytvatten (HVMFS 2017:20) och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2013:19). Utöver dessa föreskrifter har vägledning författad av HaV använts: ”Statusklassificering och hantering av osäkerhet: Vägledning för tillämpning av 2 kap. HVMFS 2013:19”.

Statusklassificering av fysisk påverkan baseras på tre kvalitetsfaktorer: hydrologisk regim eller hydrografiska villkor, morfologiskt tillstånd och konnektivitet. Dessa tre kvalitetsfaktorer bestäms genom olika metoder. Statusklassificering för kvalitetsfaktorerna hydrologisk regim/hydrografiska villkor och konnektivitet bestäms av de statusklassificerade underliggande parametrar för respektive kvalitetsfaktor som har sämst status. För kvalitetsfaktorn morfologi bestäms status genom medelvärdet för alla dess statusklassificerade underliggande parametrar. Statusklassificeringen gällande fysisk påverkan i kusten har gjorts för första gången.

Flödesförändringar

I Västerhavets vattendistrikt har cirka 54 procent av vattendragen, 36 procent av sjöar och 57 procent av kust, problem med flödesförändringar, se Tabell 14.

Flödesförändringar för sjöar, kust och vattendrag som har sämre än god status

Tabell 14 Status avseende flödesförändringar för de sjöar, kust och vattendrag som har sämre än god status i Västerhavets vattendistrikt. Siffrorna anger antal och procentandel inom parentes. Uppgifterna är hämtade från VISS 2020-09-16, www.viss.lansstyrelsen.se.


Måttlig

Antal

(Andel i %)

Otillfredsställande

Antal (Andel i %)

Dålig

Antal (Andel i %)

Totalt

Antal (Andel)

Sjöar

229 (27%)

67 (8%)

9 (1%)

305 (36%)

Vattendrag

452 (24%)

369 (19%)

204 (11%)

1025 (54%)

Kust

28 (25%)

30 (27%)

5 (5%)

63 (57%)

Flödesförändringar har försämrats sedan föregående klassificering

Tabell 15 Tabellen visar hur status för flödesförändringar i VH vattendistrikt har förbättrats eller försämrats sedan perioden 2009–2015.

Flödesförändringar

Sjö antal

Vattendrag antal

Försämring

9

27

Förbättring

-

-

Oförändrat

-

4

Totalt

9

31

I 27 vattendrag och 9 sjöar har statusen försämrats, se Tabell 15. Att en statusklassning har blivit försämrad eller förbättrad kan ha flera skäl. Bland annat har vägledningen för bedömningsgrunderna uppdaterats sedan cykel 2009–2015 och underlaget har blivit bättre. Under förvaltningscykel 2016–2021 har SMHI levererat statusklassificering baserad på påverkan från vattenkraft. Ett krav för att kunna göra jämförelsen är att statusklassificeringarna för respektive förvaltningscykel ska ha säkra underlag. Om underlaget inte går att jämföra mellan två olika förvaltningscykler så presenteras ett streck i tabellen, se Tabell 14. Mer information om förändringar inom statusklassificeringen sedan 2016 finns i kapitel 3.1 Påverkan, status och risk.

Morfologiska förändringar

I Västerhavets vattendistrikt har cirka 53 procent av vattendragen, 8 procent av sjöar och 24 procent av kust, problem med morfologiska förändringar, se Tabell 16.

Morfologiska förändringar för sjöar och vattendrag med sämre än god status

Tabell 16 Status för morfologiska förändringar för sjöar och vattendrag med sämre än god status i VH vattendistrikt. Siffrorna anger antal och procentandel inom parentes. Uppgifterna är hämtade från VISS 2020-09-16, www.viss.lansstyrelsen.se.


Måttlig

Antal (Andel i %)

Otillfredsställande

Antal (Andel i %)

Dålig

Antal (Andel i %)

Totalt

Antal (Andel)

Sjöar

56 (7%)

8 (1%)

(0%)

64 (8%)

Vattendrag

605 (32%)

359 (19%)

53 (3%)

1016 (53%)

Kust

21 (19%)

4 (4%)

2 (2%)

27 (24%)

Morfologiska förändringar är oförändrade eller har försämrats sedan föregående klassificering

Tabell 17 Tabellen visar hur status för morfologiska förändringar i Västerhavets vattendistrikt har förbättrats eller försämrats sedan perioden 2009–2015.

Morfologiska förändringar

Sjö antal

Vattendrag antal

Försämring

-

22

Förbättring

-

-

Oförändrat

49

30

Totalt

49

52

I 22 vattendrag har statusen försämrats, se Tabell 17. Att status har blivit försämrad eller förbättrad kan ha flera skäl. Bland annat har vägledningen för bedömningsgrunderna uppdaterats sedan perioden 2009–2015 och underlaget har blivit bättre. Nationell analys för sjöar och vattendrag har utförts för parametrarna närområde respektive svämplan. Underlaget är baserat på skala 1:10 000 och är nu därför på en mer detaljerad nivå jämfört med föregående sexårscykler. För att få fram information om påverkanstryck har underlag från Lantmäteriet använts. Skillnaden jämfört med perioden 2009–2015 är, förutom kopplingsschemat, höjddata som inte har använts tidigare. Ett krav för att kunna göra jämförelsen är att statusklassificeringarna för respektive sexårsperiod ska ha säkra underlag. Om underlaget inte går att jämföra mellan två olika perioder så presenteras ett streck i tabellen se Tabell 17. Mer information om förändringar inom statusklassificeringen sedan 2016 finns i kapitel 3.1 Påverkan, status och risk.

Förändringar i konnektiviteten

I Västerhavets vattendistrikt har cirka 54 procent av vattendragen, 8 procent av sjöarna och 25 procent av kustvattenförekomsterna problem med förändringar i konnektiviteten, se Tabell 18.

Förändringar i konnektivitet för kust, sjöar och vattendrag som har sämre än god ekologisk status

Tabell 18 Status avseende konnektivitetsförändringar för kust, sjöar och vattendrag som har sämre än god ekologisk status i VH vattendistrikt. Siffrorna anger antal och procentandel inom parentes. Uppgifterna är hämtade från VISS 2020-09-16, www.viss.lansstyrelsen.se.


Måttlig

Antal

(Andel i %)

Otillfredsställande

Antal (Andel i %)

Dålig

Antal (Andel i %)

Totalt

Antal (Andel)

Sjöar

206 (25%)

120 (14%)

291 (35%)

617 (74%)

Vattendrag

362 (19%)

143 (13%)

894 (47%)

1507 (79%)

Kust

38 (34%)

19 (17%)

6 (5%)

63 (56%)

Förändringar i konnektivitet sedan föregående klassificering

Tabell 19 Tabellen visar hur status för konnektivitetsförändringar i VH vattendistrikt har förbättrats eller försämrats sedan perioden 2009–2015.

Konnektivitetsförändringar

Sjö antal

Vattendrag antal

Försämring

9

9

Förbättring

-

2

Oförändrat

11

9

Totalt

20

20

Status för konnektivitetsförändringar har försämrats för nio sjöar och nio vattendrag medan statusen har förbättrats i två vattendrag i Västerhavets vattendistrikt

Att en status har ändrats kan ha flera skäl. Bland annat har vägledningen för bedömningsgrunderna uppdaterats sedan perioden 2009–2015 och underlaget har blivit bättre. Ett krav för att kunna göra jämförelsen är att statusklassificeringarna ska vara gjorda med säkra underlag. Om underlaget inte går att jämföra mellan två olika perioder presenteras ett streck i tabellen, se Tabell 19. Mer information om förändringar inom statusklassificeringen sedan 2016 finns i kapitel 3.1 Påverkan, status och risk.

Riskbedömning

Flödesförändringar

Av distriktets 2853 ytvattenförekomster är det 691 som behöver åtgärder för att nå miljökvalitetsnormen. För 544 vattenförekomster är risken osäker. Övervakning krävs för att fastställa eventuella förbättringsbehov.

Risk för fysisk påverkan: Flödesförändringar

Tabell 20 Flödesförändringars riskbedömning för Västerhavets vattendistrikt. Uppgifterna är hämtade från VISS 2020-09-16, www.viss.lansstyrelsen.se

Distrikt Västerhavet

Kust Antal

Sjö Antal

VD Antal

Risk – Risk

23

107

561

Risk – Osäker

17

180

347

Risk - Ingen

-

-

-

Totalt

40

287

908

Morfologiska förändringar och konnektivitet

Av distriktets 2853 ytvattenförekomster är det 1869 som behöver åtgärder för att nå miljökvalitetsnormen. För 402 vattenförekomster är risken osäker. Mer övervakning krävs för att fastställa eventuella förbättringsbehov.

Risk för fysisk påverkan: Morfologi och kontinuitet

Tabell 21 Morfologiska förändringar och kontinuitets riskbedömning för distriktet. Uppgifterna är hämtade från VISS 2020-09-16, www.viss.lansstyrelsen.se.

Distrikt Västerhavet

Kust Antal

Sjö Antal

VD Antal

Risk – Risk

8

451

1410

Risk – Osäker

56

149

197

Risk - Ingen

-

1

3

Totalt

64

601

1610

Eftersom denna typ av riskbedömning inte har skett i tidigare förvaltningscykler går det inte att jämföra vilka förbättringar eller försämringar som har skett.

Kontakt