Fysiska förändringar i Västerhavet

Det här avsnittet behandlar förändringar, påverkan, status och risk specifikt för distriktet.

Flödesförändringar

Av de påverkanskällor som orsakar flödesförändringar är annat, till exempel urban markanvändning, det som berör flest vattenförekomster i Västerhavets vattendistrikt. För sjöar är vattenkraft den största påverkanskällan medan sjöfart och annat är största påverkanskällan för kusten, se Diagram 4

Morfologiska förändringar

Av de påverkanskällor som orsakar morfologiska förändringar är annat, till exempel urban markanvändning, det som berör flest vattenförekomster i Västerhavets vattendistrikt. För sjöar är jordbruk den största påverkanskällan, se figur Diagram 5.

Förändringar i konnektiviteten

Av de påverkanskällor som orsakar förändringar i konnektiviteten är vattenkraft det som berör flest vattenförekomster i Västerhavets vattendistrikt. För kust är sjöfart och turism och rekreation den största påverkanskällan, se Diagram 6.

Statusklassificering

När det gäller statusklassificering med avseende på fysiska förändringar följer den Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om kartläggning och analys av ytvatten (HVMFS 2017:20) och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2013:19). Utöver dessa föreskrifter har vägledning författad av HaV använts: ”Statusklassificering och hantering av osäkerhet: Vägledning för tillämpning av 2 kap. HVMFS 2013:19”.

Statusklassificering av fysisk påverkan baseras på tre kvalitetsfaktorer: hydrologisk regim eller hydrografiska villkor, morfologiskt tillstånd och konnektivitet. Dessa tre kvalitetsfaktorer bestäms genom olika metoder. Statusklassificering för kvalitetsfaktorerna hydrologisk regim/hydrografiska villkor och konnektivitet bestäms av de statusklassificerade underliggande parametrar för respektive kvalitetsfaktor som har sämst status. För kvalitetsfaktorn morfologi bestäms status genom medelvärdet för alla dess statusklassificerade underliggande parametrar. Statusklassificeringen gällande fysisk påverkan i kusten har gjorts för första gången.

Flödesförändringar

I Västerhavets vattendistrikt har cirka 54 procent av vattendragen, 36 procent av sjöar och 57 procent av kust, problem med flödesförändringar, se Tabell 14.

Flödesförändringar för sjöar, kust och vattendrag som har sämre än god status

Flödesförändringar har försämrats sedan föregående klassificering

I 27 vattendrag och 9 sjöar har statusen försämrats, se Tabell 15. Att en statusklassning har blivit försämrad eller förbättrad kan ha flera skäl. Bland annat har vägledningen för bedömningsgrunderna uppdaterats sedan cykel 2009–2015 och underlaget har blivit bättre. Under förvaltningscykel 2016–2021 har SMHI levererat statusklassificering baserad på påverkan från vattenkraft. Ett krav för att kunna göra jämförelsen är att statusklassificeringarna för respektive förvaltningscykel ska ha säkra underlag. Om underlaget inte går att jämföra mellan två olika förvaltningscykler så presenteras ett streck i tabellen, se Tabell 14. Mer information om förändringar inom statusklassificeringen sedan 2016 finns i kapitel 3.1 Påverkan, status och risk.

Morfologiska förändringar

I Västerhavets vattendistrikt har cirka 53 procent av vattendragen, 8 procent av sjöar och 24 procent av kust, problem med morfologiska förändringar, se Tabell 16.

Morfologiska förändringar för sjöar och vattendrag med sämre än god status

Morfologiska förändringar är oförändrade eller har försämrats sedan föregående klassificering

I 22 vattendrag har statusen försämrats, se Tabell 17. Att status har blivit försämrad eller förbättrad kan ha flera skäl. Bland annat har vägledningen för bedömningsgrunderna uppdaterats sedan perioden 2009–2015 och underlaget har blivit bättre. Nationell analys för sjöar och vattendrag har utförts för parametrarna närområde respektive svämplan. Underlaget är baserat på skala 1:10 000 och är nu därför på en mer detaljerad nivå jämfört med föregående sexårscykler. För att få fram information om påverkanstryck har underlag från Lantmäteriet använts. Skillnaden jämfört med perioden 2009–2015 är, förutom kopplingsschemat, höjddata som inte har använts tidigare. Ett krav för att kunna göra jämförelsen är att statusklassificeringarna för respektive sexårsperiod ska ha säkra underlag. Om underlaget inte går att jämföra mellan två olika perioder så presenteras ett streck i tabellen se Tabell 17. Mer information om förändringar inom statusklassificeringen sedan 2016 finns i kapitel 3.1 Påverkan, status och risk.

Förändringar i konnektiviteten

I Västerhavets vattendistrikt har cirka 54 procent av vattendragen, 8 procent av sjöarna och 25 procent av kustvattenförekomsterna problem med förändringar i konnektiviteten, se Tabell 18.

Förändringar i konnektivitet för kust, sjöar och vattendrag som har sämre än god ekologisk status

Förändringar i konnektivitet sedan föregående klassificering

Status för konnektivitetsförändringar har försämrats för nio sjöar och nio vattendrag medan statusen har förbättrats i två vattendrag i Västerhavets vattendistrikt

Att en status har ändrats kan ha flera skäl. Bland annat har vägledningen för bedömningsgrunderna uppdaterats sedan perioden 2009–2015 och underlaget har blivit bättre. Ett krav för att kunna göra jämförelsen är att statusklassificeringarna ska vara gjorda med säkra underlag. Om underlaget inte går att jämföra mellan två olika perioder presenteras ett streck i tabellen, se Tabell 19. Mer information om förändringar inom statusklassificeringen sedan 2016 finns i kapitel 3.1 Påverkan, status och risk.

Riskbedömning

Flödesförändringar

Av distriktets 2853 ytvattenförekomster är det 691 som behöver åtgärder för att nå miljökvalitetsnormen. För 544 vattenförekomster är risken osäker. Övervakning krävs för att fastställa eventuella förbättringsbehov.

Risk för fysisk påverkan: Flödesförändringar

Morfologiska förändringar och konnektivitet

Av distriktets 2853 ytvattenförekomster är det 1869 som behöver åtgärder för att nå miljökvalitetsnormen. För 402 vattenförekomster är risken osäker. Mer övervakning krävs för att fastställa eventuella förbättringsbehov.

Risk för fysisk påverkan: Morfologi och kontinuitet

Eftersom denna typ av riskbedömning inte har skett i tidigare förvaltningscykler går det inte att jämföra vilka förbättringar eller försämringar som har skett.