2.7 Utmaningar i Bottenvikens vattendistrikt

Ur ett nationellt och europeiskt perspektiv har Bottenvikens vattendistrikt stora vattenresurser och vattenkvaliteten är överlag god. Det innebär dock inte att vattnen är opåverkade av mänskliga aktiviteter som inneburit konsekvenser för vattenförsörjning och vattenlevande djur och växter.

Lämningar från utvinning av malm där etager i berggrunden bildar ett randigt mönster. 

En generell utmaning är att se till att vattenfrågorna i högre grad integreras i samhällsplanering och myndighetsutövning, liksom att vattenfrågorna medvetandegörs i högre utsträckning hos verksamhetsutövare och enskilda. Särskilda utmaningar att lösa, så att vi förbättrar förutsättningarna för rent vatten och fungerande ekosystem i distriktets vatten, beskrivs här nedan.

Fysiska förändringar

För att utvinna energi, få bättre transportvägar, öka produktionen inom jordbruk och skogsbruk sant möjliggöra för bebyggelse, har vattnen förändrats så att fisk och andra vattenlevande organismers lek- och uppväxtområden skadats och inte längre går att nå på grund av vandringshinder. Många vattendrag i distriktet är kraftigt påverkade av flottningens vattendragsrensningar och dammbyggen och i de tre stora utbyggda älvarna är naturliga flödesvariationer satta ur spel. Även landskapets vattenhållande förmåga och vattenkvalitet är påverkade av fysiska förändringar till exempel historiska sjösänkningar och markavvattningar. Fysisk påverkan i olika former är den vanligaste orsaken till att god ekologisk status inte nås i distriktet.

Läckage av metaller och sura ämnen från sura sulfatjordar i kustområden

Svavelhaltiga marker är allmänt utbredda i distriktet under den högsta kustlinjen. Som en följd av att dessa bearbetas eller dikas ut, drabbas vattnen av kraftiga pH-sänkningar som gör att stora mängder av tungmetaller och aluminium löses ut och kommer i omlopp i miljön. Särskilt små vattendrag och grunda havsvikar med dåligt vattenutbyte, som också är mycket viktiga som lek- och uppväxtområden för fiskbestånd längs kusten, är i riskzonen.

Storskalig påverkan från areella näringar

Skogsbruk är areellt en av de mest dominerande näringarna som bedrivs i vattendistriktet och eftersom den är så yttäckande ger den upphov till stor sammanlagd påverkan på sjöar och vattendrag genom gödsling, utdikning, ökad instrålning vid avverkning samt effekter från körskador i marken.

Läckage av metaller från avslutad och pågående gruvverksamhet

Gruvverksamhet för metallutvinning bedrivs och har bedrivits i stor skala inom flera delar av vattendistriktet och intresset för att bedriva brytning växer. Påverkan från gamla och befintliga gruvor kan hittas på många platser i distriktet. Många olika åtgärder har genomförts för att minska belastningen av metaller på vattenmiljön, men lokalt finns fortfarande områden med för hög belastning som behöver åtgärdas, inte minst vid gamla nedlagda gruvor.

Dricksvattenförsörjningen behöver förstärkas

I Bottenvikens vattendistrikt finns totalt 7 798 vattenförekomster (se Tabell 2). Inte alla vattenförekomster har idag det erforderliga skydd som krävs för dricksvattenförekomster enligt artikel 7 vattendirektivet. För att säkra dricksvattenförsörjningen långsiktigt behöver det instiftas fler vattenskyddsområden. För de vattenförekomster som redan har ett vattenskyddsområde behöver de gamla föreskrifterna ses över och avgränsningarna behöver revideras. Det är även viktigt att vara medveten om de problem med brist på dricksvatten som har uppstått framförallt i Sveriges södra delar under senare år, likväl som lokalt i Bottenvikens vattendistrikt under torra och varma somrar. Även om vattenbrist inte är ett stort problem i distriktet i nuläget, kan ett förändrat klimat skapa problem med dricksvattenförsörjningen även för Bottenvikens vattendistrikt. Med detta i åtanke har en delförvaltningsplan för vattenbrist arbetats fram för perioden 2021–2027. Planens syfte är att skapa ytterligare förutsättningar för ett långsiktigt skydd och förberedelse inför en möjlig vattenbrist i framtiden.

Övervakning av vatten i Bottenvikens vattendistrikt

Övervakningen av vatten är överlag otillfredsställande i hela landet med följden att det är svårt att kunna genomföra en helt tillförlitlig bedömning av status och miljöproblem i distrikten. I Bottenvikens vattendistrikt behöver fler av vattenförekomsterna, både grundvatten och ytvatten, övervakas för att vi ska kunna följa miljökvalitetsnormerna och vattendirektivet. I projektet Full Koll arbetar Vattenmyndigheterna tillsammans med andra myndigheter med att få en bild av den övervakning som behövs för att tillfredsställa kraven på enligt vattendirektivet.

Övergödning och försurning

Övergödning och försurning är lokala orsaker till att god ekologisk status inte nås i Bottenvikens vattendistrikt.

Stora mängder organiskt material eller hög belastning av näringsämnen till sjöar, vattendrag och kustvatten kan orsaka övergödning. Övergödning leder ofta till att den biologiska mångfalden utarmas, vilket gör ekosystemet mindre motståndskraftigt mot annan påverkan. I Bottenvikens vattendistrikt riskerar tre procent av ytvattnet att inte uppnå god ekologisk status på grund av övergödning. Läs mer om övergödning i kapitel 3 Tillstånd och påverkan i vattendistriktet.

Försurning till följd av atmosfärisk deposition av sura ämnen sker genom nederbörd eller i form av luftburna partiklar som fångas upp av träd och vegetation. De ämnen som främst bidrar till att försura mark och vatten är svavel- och kväveoxider. I Bottenvikens vattendistrikt riskerar tre procent av ytvattnet att inte uppnå god ekologisk status på grund av försurning. Läs mer om försurning i kapitel 3 Tillstånd och påverkan i vattendistriktet.

Kontakt