/

Principer för beslut om miljökvalitetsnormer

Huvudregeln inom vattenförvaltning är att kvaliteten på en vattenförekomst ska uppnå god status vid en bestämd tidpunkt. Normen sätts utifrån en sammanvägning av det nuvarande tillståndet i den specifika vattenförekomsten och beräkningar av vilka förbättringar som möjliga miljöåtgärder kan ge.

Det är vattendelegationen vid Vattenmyndigheten i respektive distrikt som beslutar om miljökvalitetsnormerna för en vattenförekomst. Genom normerna ställer delegationerna krav på ekologisk och kemisk kvalitet i ytvatten, och krav på kemisk kvalitet och vattentillgång för grundvatten.

Underlag för beslut om normer

Vattendelegationernas beslut om miljökvalitetsnormer bygger på de statusklassificeringar som gjorts för varje vattenförekomst.

Statusklassificering av vattenförekomster

Inför beslut om nya normer bjuder vattenmyndigheterna in till samråd. Normerna beslutas i form av föreskrifter från den länsstyrelse som är vattenmyndighet i respektive distrikt. Föreskrifter går inte att överklaga.

Miljökvalitetsnormer för ytvatten

Varje ytvattenförekomst har miljökvalitetsnormer för ekologisk status och kemisk status.

Bedömning av ekologisk status och ekologisk potential

Vattenförekomstens ekologiska status är en sammanvägning av ett antal kvalitetsfaktorer och sätts på en femgradig skala. Miljökvalitetsnormen är den status som vattenförekomsten behöver uppnå. Om den nuvarande statusen är sämre än god kan undantag eventuellt tillämpas.

Miljökvalitetsnormen specificerar även vilken mänsklig påverkan som behöver åtgärdas och vilka kvalitetsfaktorer som ligger till grund för eventuella undantag från att uppnå god status.

Om en vattenförekomst har undantaget mindre strängt krav för den sammanvägda statusen så ska ändå god status uppnås för varje kvalitetsfaktor där det är möjligt med rimliga åtgärder.

Illustration med rutor som beskriver kvalitetsfaktorer och förändring av status. 

Status ska förbättras så långt det är möjligt och rimligt för varje enskild kvalitetsfaktor som ingår i ekologisk status för en vattenförekomst. Exempelvis kan näringsämnen och miljögifter behöva åtgärdas till god status även om det råder ett mindre strängt krav för fysisk påverkan.

Miljökvalitetsnormen för ekologisk status i kraftigt modifierade vatten uttrycks som ekologisk potential, och ersätter miljökvalitetsnormen för ekologisk status. God ekologisk potential innebär den ekologiska status som kan uppnås när alla rimliga åtgärder, som inte ger en betydande negativ påverkan på verksamheten eller miljön i stort, är genomförda.

Bedömning av kemisk status

Bedömningen av kemisk status sker på en tvågradig skala: ”uppnår god status” eller ”uppnår ej god status”. Miljökvalitetsnormen fastställs alltid till god kemisk status för vattenförekomsten. Undantag kan därefter tillämpas för de ämnen som uppfyller kraven för tidsfrist eller mindre strängt krav och kopplas till vilken typ av påverkan som orsakat försämringen.

Miljökvalitetsnormer för grundvatten

Varje grundvattenförekomst har miljökvalitetsnormer för kemisk status och kvantitativ status.

Bedömning av kvantitativ status

God kvantitativ status innebär att uttaget av grundvatten inte överskrider nybildningen. Det säkrar tillräckliga grundvattenmängder och förhindrar inträngning av förorenande ämnen.

Riktvärden för föroreningar i grundvatten

Riktvärdet för att vända trend används vid grundvattenförekomster som har ökande halter av föroreningar. Om riktvärdet överskrids behöver åtgärder göras för att förhindra att föroreningarna ökar så pass mycket att otillfredsställande status uppstår i grundvattenförekomsten.

Riktvärden för att vända trend fastställs av Vattenmyndigheterna i enlighet med föreskrifterna om riskbedömning (SGU-FS 2023:1 Länk till annan webbplats.).

Övrigt vatten får inte försämra statusen

Övrigt vatten, som inte uppfyller kriterierna för att utgöra vattenförekomster, omfattas inte av beslutade miljökvalitetsnormer. Påverkan på sådana vatten får ändå inte riskera att försämra eller motverka nödvändiga förbättringar i statusen för anslutande vattenförekomster.

Det ska också betonas att övriga vatten ingår fullt ut i myndigheternas miljömåls- och åtgärdsarbete och omfattas av samma grundläggande skydd enligt de allmänna hänsynsreglerna och hushållningsbestämmelserna i miljöbalk (1998:808) Länk till annan webbplats. 2–4 kapitlet.

Beslut om undantag från att uppnå en miljökvalitetsnorm

En vattenförekomst kan ha påverkats så mycket av mänsklig verksamhet att den inte kan uppnå miljökvalitetsnormen god status, även om alla rimliga åtgärder genomförs. Det kan också finnas naturliga förhållanden som gör det svårt att nå upp till normen. Då finns möjlighet att besluta om två typer av undantag:

  1. Beslut om undantag i form av tidsfrist.
    Tiden när kvalitetskravet ska vara uppfyllt skjuts fram.
  2. Beslut om undantag i form av mindre stränga kvalitetskrav.
    Vattnet behöver inte uppnå god status.

Det finns olika förutsättningar som måste vara uppfyllda för att en vattendelegation ska kunna fatta beslut om undantag:

Principer för undantag

Förutsättningar för tidsfrist

Om en vattenförekomst inte kan uppnå god status till en bestämd tidpunkt, på grund av att det inte är möjligt av tekniska eller ekonomiska skäl, är det möjligt för vattendelegationen att besluta om undantag i form av tidsfrist.

Tidsfrist kan motiveras med att det inte är tekniskt möjligt att inom en viss tidsperiod genomföra de åtgärder som krävs för att vattnet ska nå god status. Det kan bero på att:

  • orsaken till de negativa effekterna är okänd,
  • det finns administrativa begränsningar,
  • det inte finns en känd teknisk lösning eller
  • problemet inte kan lösas på grund av bristen på åtgärder i andra länder.

Tidsfrist kan också motiveras av att det medför orimliga kostnader att genomföra åtgärder för att nå god status inom en alltför begränsad tid.

Beslut om tidsfrist

Beslut om tidsfrist fram till 2027 är bara aktuellt i de fall det inte varit tekniskt möjligt eller att det inneburit orimliga samhällsekonomiska kostnader att uppnå god status till 2021. Tidsfrist till 2033, 2039 eller 2045 kan beslutas när åtgärder i vattnet är genomförda och att naturens egen återhämtning tar tid.

Tidsfrister ska kombineras med delmål för att stegvis genomföra åtgärder med målet att miljökvalitetsnormen ska kunna följas.

Vissa prioriterade ämnen som definierar kemisk status har tillkommit på grund av kompletterande lagstiftning. För dessa ämnen gäller att god kemisk status ska uppnås senast 2027 istället för till 2021. Beslut om eventuellt undantag om tidsfrist för dessa ämnen är inte aktuellt förrän det visar sig att det inte går att nå miljökvalitetsnormen god status till 2027.

De tillkomna prioriterade ämnena är angivna med nummer 34–45 i bilaga 6 till Havs- och vattenmyndighetens föreskrift om Klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2019:25 Länk till annan webbplats.).

Naturliga förhållanden kan vara skäl till beslut om undantag

Naturliga förhållanden används framförallt som skäl för undantag i form av en tidsfrist. Det kan vara nödvändigt att flytta fram tidpunkten för att uppnå miljökvalitetsnormen på grund av den tid det tar för naturlig återhämtning efter att alla nödvändiga åtgärder är genomförda. Naturliga förhållanden kan i vissa fall också ligga till grund för beslut om ett mindre strängt krav.

Förutsättning för beslut om mindre stränga kvalitetskrav

Om det är tekniskt omöjligt eller skulle innebära orimliga samhällsekonomiska kostnader att nå god status kan vattendelegationen besluta att ett mindre strängt krav ska gälla för vattenförekomsten.

Ett villkor är att de miljömässiga eller samhällsekonomiska vinster som verksamheten medför inte kan uppnås på något annat sätt som är väsentligt bättre för miljön. Verksamhetsutövaren ska också genomföra alla möjliga och rimliga åtgärder för att nå så nära god status eller god potential som det går, även om det inte räcker ända fram.

Miljökvalitetsnormer för skyddade områden

Vissa vatten, till exempel dricksvatten, badvatten och vatten i Natura 2000-områden, är skyddade av särskilda EU-direktiv. Här gäller kvalitetskraven som finns i direktivet för det skyddade området i första hand. Strängaste kravet gäller när flera direktiv om skydd överlappar varandra. Därefter, om det inte motverkar direktivets krav, ska miljökvalitetsnormerna som anges i vattenförvaltningsförordningen uppfyllas.

Vattendelegationen får inte besluta om undantag som gör att det till exempel inte går att uppfylla ett områdesskydd för ett Natura 2000-område.

Kontakt