Publiceringsdatum:
Ny vattenförekomstindelning finns i webbgis
Vattenmyndigheterna har nu reviderat indelningen av vattenförekomster. Indelningen ligger till grund för mycket av det arbete som görs inom svensk vattenförvaltning inför nästa förvaltningscykel, 2027–2033.
Vattenförekomster (vfk) är den minsta administrativa enhet som vatten avgränsas i vattenförvaltningsarbetet, se faktaruta nedan. I början av varje förvaltningscykel gör vattenmyndigheterna en översyn och revidering av vattenförekomstindelningen eftersom den ligger till grund för senare arbetsmoment som kartläggning/analys och normsättning.
De fem vattenmyndigheterna har under nu beslutat om den nya indelningen. Något som kan ses som en startpunkt på arbetet som ska leda fram till beslut av förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer i december 2027. Den nya indelningen är formellt preliminär och används som arbetsmaterial inom vattenförvaltning tills den slås fast slutligt 2027. Det också först efter det som indelningen kan användas av handläggare och liknande i cykel 4. Tills dess är det alltså indelningen från cykel 3 som ska användas.
Webbgis: Vattenförekomster 2022-2027
Länk till annan webbplats.
Observera att vattenförekomster som är oförändrade från cykel 3, 2016–2021, kallas ”beslutade” i webbgiset medan nya eller förändrade vattenförekomster benämns ”preliminära” och är markerade med sneda streck på kartan. De nya vattenförekomsterna saknas även i databasen VISS men kommer att finnas i VISS 2.0 som ska vara operativt våren 2025.
Nya förutsättningar
Indelningen gäller såväl ytvattenförekomster som grundvattenförekomster och bygger på underlag från SMHI respektive SGU. Underlagen till denna revidering är mer detaljerade än tidigare, till exempel har Lantmäteriets ”Hydrografi i nätverk” numera en upplösning på 1:10 000 jämfört med 1:250 000 som tidigare.
Andra nya förutsättningar i senaste översynen är ett regeringsuppdrag från 2020 till vattenmyndigheterna med flera myndigheter om att bland annat se över principerna för indelning av ytvattenförekomster och även redovisa hur man gör i andra länder som Norge och Finland.
För indelningen av kustvatten har en anpassning skett till den nya kustlinjen som införts enligt lagen 2017:1272.
Fakta vattenförekomster
Definitionen för en ytvattenförekomst
"Ytvattenförekomst: en avgränsad och betydande förekomst av ytvatten såsom till exempel en sjö, en å, älv eller kanal, ett vatten i övergångszon eller ett kustvattenområde”.
Enligt Vattenförvaltningsförordningen.
Fyra sorters vattenförekomster
I princip allt vatten i Sverige, förutom det öppna havet, är indelat i mindre enheter som kallas vattenförekomster.
Det finns fyra sorters vattenförekomster:
- sjöar
- vattendrag
- kustvatten
- grundvatten.
Vattenförekomsterna får inte vara hur små som helst utan de ska ha en viss storlek. Till exempel ska en sjö vara minst en halv kvadratkilometer stor och en grundvattenförekomst ge minst tio kubikmeter vatten per dygn, eller kunna förse minst 50 personer med dricksvatten. Vatten som inte klassats som vattenförekomster kallas övrigt vatten men omfattas ändå av Sveriges vattenförvaltning.
Vattenförekomsterna har också indelats i olika typer för att kunna gruppera och jämföra vatten med liknande naturliga förutsättningar. Indelningen görs till exempel baserat på vattendjup, humushalt och i vilken ekologisk region vattenförekomster ligger. För vattendrag finns det 56 vattentyper och för sjöar finns det 11 vattentyper.
Vattentyp | Antal | Längd/Area |
|---|---|---|
Grundvatten | 3 702 | 40766 kvadratkilometer |
Kust | 654 | 33 431 kvadratkilometer |
Sjö | 7 453 | 31 948 kvadratkilometer |
Utsjövatten (1-12nm) | 19 | 47 140 kvadratkilometer |
Vattendrag | 15 688 | 84 674 kilometer |
Summa | 27 516 |
|
Detta omfattar 80 procent av sjöarealen, 20 procent av rinnsträckorna och allt kustvatten.
Statistiken avspeglar senaste publika klassningen för vattenförekomster 2024-03-22 (VISS) Länk till annan webbplats.