/

Utmaningar i Södra Östersjöns vattendistrikt

I distriktet finns stora utmaningar i alla typer av vatten och det gäller såväl vattenkvalitet, förändrade flöden och onaturliga konstruktioner som påverkar växt- och djurlivet i vatten som att det ska finnas vatten i tillräcklig mängd – varken för lite eller för mycket på en gång.

Utmaningar i vattendistriktet sammanfattningsvis:

  • Torka, vattenbrist och översvämning.
  • Övergödning. Näringsläckage från jordbruk, små avlopp och urban markanvändning. 
  • Miljögifter. Gifterna återfinns i flera ytvatten men även grundvatten. Miljögifterna härrör från gamla synder men även från nya utsläpp.
  • Fysiska förändringar och vandringshinder. Exempelvis dammar, kraftverk, felplacerade vägtrummor och gamla kvarnar.
  • Inga bedömningsgrunder för brunt vatten. Det bruna vattnet påverkar sjöarnas ekosystem och produktionen av dricksvatten.
  • Försurning. Ett aktivt skogsbruk i vissa försurningskänsliga jordar plus en ökad efterfrågan på biobränslen riskerar att öka försurningsproblematiken.

Torka, vattenbrist och ibland översvämning

Just vattenbrist drabbar delar av Södra Östersjöns vattendistrikt värre än resten av landet och det behöver motverkas med flera olika åtgärder. Därför har Vattenmyndigheten i Södra Östersjön tagit fram förslag till delförvaltningsplan och delåtgärdsprogram som har fokus på att förebygga vattenbrist.

Du hittar förslag till delförvaltningsplan och delåtgärdsprogram här

Delar av distriktet har redan problem med torka och vattenbrist och detta förväntas förvärras i takt med en högre medeltemperatur. Speciellt kommer de östra delarna av distriktet, som Kalmar län, Öland och Gotland drabbas. Klimatstudier visar visserligen att årsmedelnederbörden har ökat jämfört med referensperioden (1961–1990) och att den kommer att stiga ytterligare. Men samtidigt visar beräkningarna att nederbörden inte kommer att vara jämn fördelad utan bestå av långa perioder av torka under vår och sommar medan kraftiga skyfall oftare kommer att ske under vinter. Det betyder att det de flesta vattendrag kommer att få en hög vintertillrinning, men en minskade tillrinning under vår och sommar. Säsongen med låga flöden blir längre.

Här är det dessutom många som behöver vatten under sommaren: Jordbruket behöver bevattna grödor och ge dricksvatten till djuren samtidigt som turismen medför en större befolkning att försörja med dricksvatten. Detta kan komma att bli en särskilt tuff utmaning för distriktet i framtiden. Mer frekventa skyfall innebär en ökad risk för översvämningar som förutom skador på infrastruktur och livsmedelsproduktionen även kan leda till en ökad transport av närsalter och miljögifter.

Tillsammans med en minskad svaveldeposition och en förändrad markanvändning är klimatförändringar även en drivande faktor bakom brunifieringen av sjöar och vattendrag.

Övergödningen från land behöver minimeras

En annan stor utmaning i Södra Östersjöns vattendistrikt är övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten. Det orsakas framför allt av näringsläckage från jordbruk, men även små avlopp och urban markanvändning bidrar till övergödningen.

De kustnära miljöerna längs distriktets långa kuststräcka påverkas också av hur tillståndet är ute till havs. Näringsrikt utsjövatten driver in mot kusten med till exempel algblomningar som följd. Eftersom det dåliga miljötillståndet i utsjön också påverkar kustområdena är det extra viktigt att påverkan från land blir så liten som möjligt.

SMHI:s mätningar och analyser från 2019 visar att ungefär 32 procent av Östersjöns botten var helt syrefri eller led av syrebrist. Ungefär 22 procent eller 55000 kvadratkilometer var helt syrefri, vilket motsvarar en yta större än Danmark. Utbredning av syrebrist och syrefria områden har legat på en konstant högre nivå sedan 1999 än före millennieskiftet.

Miljögifter även i dricksvatten

Miljögifter återfinns i flera ytvatten, men även grundvatten. Miljögifter kommer både från historiska utsläpp från industri och lantbruk, men även från nya utsläpp. Vissa vattentäkter, som har använts till dricksvattenproduktion, har fått stängas på grund av att bekämpningsmedel har hittats i vattnet. Det har också hittats förhöjda värden av PFAS i ett vattenverk i Kallinge, vilket ledde till en omedelbar avstängning av dricksvatten för ungefär 5000 personer.

Historiskt har det bedrivits industriverksamhet av många olika slag inom distriktet, till exempel glasbruk och annan tillverkningsindustri. Det finns deponier och andra rester kvar som påverkar vattenförekomsterna.

Många hinder i vattendragen

Det finns många fysiska förändringar i både mindre och större vattendrag, som exempelvis dammar, kraftverk, felplacerade vägtrummor och gamla kvarnar. Dessa fysiska förändringar leder till förändrade livsbetingelser för vattenlevande organismer och utgör bland annat vandringshinder för fisk. Samtidigt uppfyller vissa av dessa fysiska förändringar viktiga funktioner för samhället i form av exempelvis markavvattning eller kraftproduktion, medan andra är viktiga och intressanta kulturmiljöer.

Bedömningsgrunder för brunt vatten saknas

Att sjöar och vattendrag kan ha brunt vatten beror av en naturlig process orsakad av läckage av järn och organiskt material från omgivande mark. De senaste 50 åren har dock vattnet blivit mycket brunare vilket påverkar såväl sjöarnas ekosystem som produktionen av dricksvatten.

Fortsatt surt trots kalkning

Försurningen av distriktets sjöar och vattendrag är en utmaning som kommer att finnas kvar under lång tid. Även om bidraget till försurningen från deposition av försurande ämnen har minskat finns det ett fortsatt behov av att kalka många av distriktets sjöar och vattendrag. I distriktet bedrivs dessutom ett aktivt skogsbruk på, i vissa områden, försurningskänsliga jordar. En framtida ökad efterfrågan på biobränslen riskerar att öka försurningsproblematiken på sikt

Kontakt