Utmaningar i Bottenhavets vattendistrikt
För Bottenhavets vattendistrikt finns det sex utmaningar som vattendelegationen ser som särskilt viktiga i arbetet med att genomföra åtgärder.
Utmaningar i vattendistriktet sammanfattningsvis:
- Påverkan från fysiska förändringar av sjöar och vattendrag behöver minska.
- Effekterna på vattenmiljön av miljögifter från både pågående och historiska utsläpp behöver minska.
- Dricksvattenförsörjningen måste säkras.
- Påverkan från urbana, bebyggda miljöer och från kommande samhällsutbyggnad.
- Försurningseffekterna i sjöar och vattendrag behöver motverkas.
- Övergödning är fortfarande ett problem i delar av distriktet, företrädesvis längs med kusten och i de södra delarna.
Fysiska förändringar
Ungefär hälften av Sveriges totala vattenkraft produceras i Bottenhavets vattendistrikt. De fem större älvarna, Ångermanälven, Indalsälven, Ljungan, Ljusnan och Dalälven är alla reglerade och utnyttjas för vattenkraftändamål. Detta gör att fysiska förändringar av sjöar och vattendrag är en viktig fråga i distriktet. Dämningar, vattenkraftverk och felaktigt anlagda vägtrummor kan utgöra problem i sjöar och vattendrag. Det finns också en påverkan från vattenkraftsverksamheter med äldre tillstånd som medger nolltappningar, korttidsreglering, omvänd vattenföring och där det saknas faunapassager. I många fall kan det finnas skäl att se över dessa tillstånd i syfte att åstadkomma miljöanpassningar av verksamheterna i linje med miljöbalkens krav.
Storskalig påverkan från areella näringar
Skogsbruk är areellt den mest dominerande näringen som bedrivs i distriktet och eftersom den är så yttäckande ger den upphov till stor sammanlagd påverkan på sjöar och vattendrag genom gödsling, utdikning, ökad instrålning vid avverkning samt effekter från körskador i marken.
De vanligaste orsakerna till fysiska förändringar i distriktets vattenmiljöer är vägtrummor, skogsbruk, flottningsleder, övergivna dammar och markavvattning. Försurningseffekterna är fortsatt påtagliga i distriktet och kräver både att nuvarande motverkande insatser fortsätter och att nya lösningar och förebyggande åtgärder övervägs.
Utsläppen av försurande ämnen behöver minska, även om det främst är en fråga av internationell betydelse som inte kan hanteras i någon större omfattning på distrikts-, regional eller lokal nivå. För att undvika mer omfattande problem och upprätthålla en god biologi i avvaktan på en naturlig återhämtning, är det väsentligt att den nuvarande kalkningsverksamheten fortsätter.
Miljögifter från både pågående och historiska utsläpp
I Bottenhavets vattendistrikt har tidigare drift av skogsindustrier såsom sågverk, pappersmassaindustrier och impregneringsverksamheter samt andra typer av industrier resulterat i att områden förorenats. Även gruvdriften har bidragit till att skapa förorenade områden i vissa delar av vattendistriktet.
Påverkan från miljögifter. Kunskapen och medvetenheten ökar hela tiden om påverkan från nya ämnen, som läkemedel och syntetiska ämnen. Det pågår också redan idag ett arbete med att se över möjligheterna att utveckla metoder för att identifiera och bedöma samverkande effekter av olika ämnen, så kallade cocktail-effekter.
Dricksvattenförsörjningen behöver säkras
Svårigheten handlar främst om att se till att det finns tillräckliga vattenresurser för dricksvattenförsörjningens behov och att dessa bibehåller god kvalitet också i framtiden.
Dricksvattenfrågorna blir allt viktigare att uppmärksamma, särskilt med de nya hot och utmaningar som de pågående klimatförändringarna kan orsaka. I distriktet finns stora brister i dricksvattenskyddet. Frågor om kommunal samverkan, regional planering och en framsynt och omsorgsfull vattenförsörjningsplanering blir centrala. Påverkan från urbana, bebyggda miljöer och från kommande samhällsutbyggnad behöver också hanteras så att det inte uppstår risk för försämring av vattenområden som behövs för nuvarande eller framtida dricksvattenförsörjning.
Flera turistorter upplever ett stort exploateringstryck under delar av året vilket riskerar komma i konflikt med vattendrag och sjöar som skyddas i enlighet med miljöbalken. Även befintlig verksamhet och exploateringar inom vattenskyddsområden kan äventyra vattentäkter och dricksvatten.
I samband med exploatering kan dagvattenhantering också framstå som en utmaning. Etablering av verksamheter och bostäder i grönområden innebär i regel hårdgjorda ytor som tidigare hade en naturlig infiltration av dagvatten. Vattnet som rinner av dessa hårdgjorda ytor i urbana miljöer för ofta med sig miljögifter och partiklar ut i vattenmiljön. Dagvattenhantering och hårdgjorda områden i direkt anslutning till sjöar och vattendrag kan ha påverkan.
Övergödning och näringsutarmning
Övergödningen av Östersjön är fortfarande mycket problematisk, och det finns tecken på att även kustnära områden i Bottenhavets vattendistrikt börjar påverkas alltmer av övergödning via utsläppskällor som exempelvis massabruk och fiskodlingar.
Vattenkraften orsakar andra förändringar i miljön som inte är lika uppmärksammade som försämrad konnektivitet och flöden. Dit hör de näringsförluster som uppstår när man börjar reglera ett vatten. Det kan förenklat beskrivas som en ”urtvättning” av de näringsämnen som finns i strandområdet och vattnet i ett magasin.
Klimatförändringarnas förväntade effekter
Klimatförändringarna förväntas föra med sig en ökad medeltemperatur och mer extremväder för Bottenhavets vattendistrikt. Med förändrade nederbördsmönster kommer det bland annat bidra till ökad nederbörd. Det innebär dock inte att det automatiskt blir en ökad mängd vatten, då de ökade temperaturerna också genererar ökad avdunstning, vilket i sin tur kan medföra vattenbrist och torka.