Södra Östersjön

Länsstyrelsen Kalmar län är utsedd till vattenmyndighet för Södra Östersjöns vattendistrikt.

Foto taget från Gotlands kust ut över Östersjön i skymningsljus. Vid horisonten är Heligholmen med sin vita fyr fortfarande solbelyst mot en rosaskiftande himmel.

Utsikt över Heligholmen, Gotland. Foto: Mostphotos

Kontakta oss

Södra Östersjöns vattendistrikt

Vattenvårdsdirektör: Irene Bohman

Länsstyrelsen Kalmar län
Regeringsgatan 1, 391 86 Kalmar

E-post till kansliet: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se

Telefon: 010-223 80 00

Distriktet består av 10 län, 91 kommuner och 2,9 miljoner invånare och finns i Sveriges sydöstra hörn. Det sträcker sig längs Östersjökusten från Bråviken i norr till Kullens spets i norra Öresund i väster. Gotland är den östra gränsen och Smygehuk den sydligaste punkten. Sveriges näst största sjö, Vättern, finns i distriktet där 478 sjöar, 968 vattendrag, 177 kustvatten och 580 grundvatten är utpekade som vattenförekomster.

Här finns 30 huvudavrinningsområden där Motala ström, Emån och Helge å utmärker sig som arealmässigt mycket stora för sydöstra Sverige. Många av vattendragen har ett stort samhällsekonomiskt värde; till exempel för vattenuttag för hushållsändamål, industriella ändamål och för bevattning samt för kraftproduktion.

Inom vattendistriktet finns näringsrika slättsjöar och vattendrag inom jordbruksbygd, exempelvis i Skåne. Till skillnad för näringsfattiga skogssjöar på sydsvenska höglandet. Öland och Gotland utmärks för sina fåtal sjöar och vattendrag, som därmed är värdefulla och måste nyttjas hållbart.

Södra Östersjöns vattendistrikt har en relativt lång kuststräcka, cirka en tredjedel av Sveriges totala kuststräcka, med varierande landskapsutformning med klippskärgård, moränskärgård och låglänt sandskärgård. Distriktet har cirka 35 procent av landets åkermark och cirka hälften av all betesmark, varav matproduktion är viktigt i regionen. Vi har högst djurtäthet i landet.

En fjärdedel av landets befolkning bor och verkar här (de flesta i Skåne, längs kusten och vid Vättern) och befolkningen växer stadigt. Tillgången till rent dricksvatten och en miljö fri från skadliga ämnen är väsentligt för samhällets utveckling. Vattenbrist drabbar periodvis delar av distriktet, vilket vi behöver motarbeta. Flera av våra vattendrag har ett stort samhällsekonomiskt värde och försörjer både hushåll, djurhållare och industrin, samt används för bevattning och kraftproduktion.

Utmaningar i distriktet

Särskilda utmaningar att lösa för att förbättra förutsättningarna för rent vatten och fungerande ekosystem är:

  • övergödning från framförallt jordbruk
  • fysiska förändringar som skapar vandringshinder för fisk
  • miljögifter som bland annat återfinns kustvatten men även grundvatten. Vissa vattentäkter som har använts till dricksvattenproduktion har fått läggas med på grund av bekämpningsmedel i vattnet. Miljögifter härrör från gamla synder men även nya utsläpp
  • dricksvattenskyddet är bristfälligt på sina håll i distriktet

Samverkan i distriktet

Mycket av det arbete som utförs inom vattenförvaltning görs på regional nivå. För att lyckas med ett så bra och effektivt arbete som möjligt behövs samverkan i alla led.

Liksom de andra distrikten i Sverige samverkar Södra Östersjöns vattendistrikt på många plan, bland annat med kommuner, länsstyrelser, vattenråd, branschorganisationer, intresseorganisationer, nationella myndigheter och departement.

Samverkan med länsstyrelsernas beredningssekretariat spelar en stor roll i vattenförvaltningen eftersom de är en kanal till avdelningarna på länsstyrelserna. Det finns tio län i Södra Östersjöns vattendistrikt. Samverkan med kommunerna i distriktet, 91 stycken, sker i huvudsak genom länsstyrelsernas beredningssekretariat, ”vattenmyndigheternas förlängda arm”.

Genom att Vattenmyndigheten stöttar vattenråden stödjer vi den lokala samverkan i vattenråden. De flesta vattenråd får ekonomiskt stöd för sitt arbete. Vattenråden är också viktiga för att sprida information till andra målgrupper, som fiskevårdsförbund och verksamhetsutövare.

Vattenmyndigheterna har tagit fram en samverkansstrategi som går ut på att få en ökad förståelse, ökad acceptans och utöka utbyte av kunskap. Strategin talar om hur samverkan ska ske, i vilka forum och med vilka aktörer.