Norra Östersjön

Länsstyrelsen i Västmanlands län har utsetts till vattenmyndighet för Norra Östersjöns vattendistrikt.

Foto som visar Svartån som slingrande rinner igenom ett blandskogsparti där solen letar sig ner geom lövverket. Vattnet porlar och forsar bland svarta stenar.

Svartån rinner igenom ett omväxlande landskap. Den börjar i Norbergs kommun, rinner genom Västerfärnebo och har sitt utlopp i Mälaren genom Västeråsfjärden. Foto: Vattenmyndigheterna

Kontakta oss

Norra Östersjöns vattendistrikt

Länsstyrelsen Västmanlands län

721 86 Västerås

E-post till kansliet: vattenmyndigheten.vastmanland@lansstyrelsen.se

Telefon: 010-224 90 00

Distriktet, som till ytan är Sveriges minsta, berör sju län och 74 kommuner. Området sträcker sig från Älvkarleby i norr till Oxelösund i söder och från Kilsbergen i väster till skärgården i öster och här bor det 2,9 miljoner människor. Stora delar av vattendistriktet har formats av mänskliga aktiviteter under lång tid vilket i sin tur har påverkat hur vattnet mår i dag.

Distriktet genomkorsas av rullstensåsar med tillgängliga grundvattenresurser till dricksvattenförsörjningen och det finns totalt 1 214 ytvattenförekomster vilket innefattar sjöar, vattendrag och kustvatten.

Mälarens 22 600 kvadratkilometer stora avrinningsområde omfattar en betydande del av Norra Östersjöns vattendistrikt. Mälaren har pekats ut som riksintresse tack vare de natur- och kulturvärden samt frilufts- och turistintressen som finns här.

Utmaningar

Övergödning och fysiska förändringar i sjöar och vattendrag är distriktets allvarligaste miljöproblem. Andra problem är miljögifter och försurningspåverkan. Uppgifter om påverkan, risk och status för samtliga vattenförekomster finns i databasen VISS.

Vatteninformationssystem Sverige, VISSlänk till annan webbplats

Särskilda utmaningar att lösa för att förbättra förutsättningarna för rent vatten och fungerande ekosystem är:

  • Övergödning från framför allt jordbruk påverkar både sjöar och hav. Den leder i förlängningen till grumligt vatten, syrebrist och bottendöd, vilket i sin tur försämrar förutsättningarna för många fiskarter och andra djur. 650 vattenförekomster i distriktet är påverkade. Jordbruket är den största källan till påverkan och bidrar med 50 procent av den totala belastningen av fosfor till ytvatten. Cirka 95 procent av distriktets 167 kustvattenförekomsterna bedöms vara påverkade. Flera kustvattenförekomster har höga halter av miljögifter som TBT och dioxin i bottensedimenten. Andra stora källor till fosfor är avloppsvatten från hushåll som släpps ut via reningsverk, dagvatten och enskilda avlopp.
  • Fysiska förändringar av vattenmiljöer genom exempelvis dämning, markavvattning och regleringar av vattendrag. De kan skapa vandringshinder för fisk och påverka biologisk mångfald.
  • Miljögifter. Förekomsten av äldre miljögifter minskar men nya ämnen med okända effekter upptäcks kontinuerligt. Båtarnas bottenfärger påverkar i hamnområden längs kusten samtidigt som halterna av tungmetaller och vissa svårnedbrytbara ämnen är högre i Västerhavets fisk än i andra havsområden. Exempel är perfluorerade ämnen som finns i bland annat brandskum och impregneringsmedel.
  • Försurning. Nedfall av svavelföreningar och andra försurande ämnen har minskat sedan 90-talet. I takt med det har behovet av kalkning minskat. Men den omfattande markförsurningen medför ändå att behovet av miljöövervakning och kalkning kommer att kvarstå under lång tid framöver.

Samverkan

Mycket av det arbete som utförs inom vattenförvaltning görs på regional nivå. För att lyckas med ett bra och effektivt arbete för vattnets bästa behövs samverkan i alla led. Liksom de andra distrikten i Sverige samverkar Norra Östersjöns vattendistrikt med kommuner, länsstyrelser, vattenråd, branschorganisationer, intresseorganisationer, centrala myndigheter och departement.

Sammanlagt finns det sju län i Norra Östersjöns vattendistrikt. Samverkan med länsstyrelsernas beredningssekretariat, Vattenmyndighetens ”förlängda arm”, spelar en stor roll eftersom sekretariaten är en kanal in till de olika länsstyrelsernas verksamhet. Det är också via beredningssekretariaten som samverkan med distriktets 74 kommuner huvudsakligen sker.

Genom att Vattenmyndigheten stöttar vattenråden stödjer vi även samverkan på lokal nivå med vattenorganisationer, vattenråd och referensgrupper i distriktet. Dessa är viktiga för att bygga och sprida lokal kunskap om vattnet till andra målgrupper, exempelvis kommuner, fiskevårdsförbund och verksamhetsutövare.

Referensgrupper i distriktet är:

  • kommuner (inklusive vatten och avlopp VA)
  • jord och skog
  • vattenvårdsorganisationer med vattenvårdsförbund och vattenråd.