Tidplan fram till 2027

Samråd inför ny förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer är viktiga hållpunkter i arbetet. Då får alla som berörs av arbetet möjlighet att tycka till genom att lämna in synpunkter och fakta. Vi tar hand om alla synpunkter och bedömer om vi behöver förändra något eller prioritera om i det fortsatta arbetet.

Vattenmyndigheterna genomför två samråd innan förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer beslutas.

Samråd 2024 om väsentliga vattenfrågor i distrikten

Arbetsprogrammet (AP) beskriver de olika arbetsmomenten under förvaltningscykeln, vilka underlag som ska tas fram, när och hur synpunkter kan lämnas och när de formella besluten fattas.

Vattenmyndigheterna ska också hålla samråd om väsentliga vattenfrågor i distrikten. I underlaget översikt över väsentliga frågor (ÖVF) beskriver vi utmaningar och förutsättningar som vi bedömer är viktiga för att kunna förvalta sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten på ett bra sätt. Vi har valt att slå ihop samråden om arbetsprogram med tidplan och översikt över väsentliga frågor till en och samma period, från den 1 november 2024 till den 30 april 2025.

Läs mer om samråd: Frågor och svar om samråd

Samråd 2026 om förslag på förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer 2027–2033

I slutet av 2027 ska vattendelegationerna besluta om nya förvaltningsplaner, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för respektive vattendistrikt. Inför beslut genomför vattenmyndigheterna samråd under sex månader, där berörda och intresserade får chans att granska och tycka till om förslagen.

Rapport till EU 2028 om förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer 2027–2033

Vattenförvaltningsarbetet ska rapporteras till EU-kommissionen. I Sverige är det Havs- och vattenmyndigheten som är ansvarig för rapporteringen. Bland annat ska åtgärdsprogram, övervakningsprogram och förvaltningsplaner rapporteras enligt bestämda mallar.

Efter beslut om nya förvaltningsplaner, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer tar vattenmyndigheterna fram underlag till Havs- och vattenmyndigheten. Underlagen kommer från förvaltningsplanerna, åtgärdsprogrammen och från Vatteninformationssystem Sverige (VISS).

Mer om rapporteringen till EU: Rapportering till EU om vattenförvaltning - Vattenförvaltning - Planering, förvaltning och samverkan, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.

En process som ständigt pågår är vattenmyndigheternas samordning och samverkan med olika aktörer om åtgärderna som är beslutade i åtgärdsprogrammet. Vi lämnar också rapporter till EU om hur det går med Sveriges vattenförvaltning och hur våra svenska vatten mår.

Inom tre år efter att åtgärdsprogrammen har beslutats ska Sverige rapportera hur det går med arbetet att genomföra åtgärdsprogrammet. Den så kallade interimsrapporteringen kommer att göras i december 2024.

Ta reda på mer på följande sidor:

• Rapportering av arbetet med åtgärdsprogrammet
• Åtgärder 2022–2027
• Digitala åtgärdsunderlag
• Utbildning för kommunpolitiker
• Samverkan

I princip allt vatten i Sverige, förutom det öppna havet, är indelat i mindre enheter som kallas vattenförekomster. Målet är att alla Sveriges vattenförekomster ska ha klassningen god status till 2027. För varje vattenförekomst finns en beslutad miljökvalitetsnorm (MKN) och under perioden fram till 2027 kommer vi vid behov att genomföra samråd och ta beslut om ändrade miljökvalitetsnormer för berörda vattenförekomster. Det gäller särskilt de som berörs av prövningar enligt NAP, nationella planen för omprövning av vattenkraft.

Läs mer om NAP:

• Vattenmyndigheternas roll vid omprövning av vattenkraft
• Förvaltningsplan för vatten 2022-2027, kapitel 7 Miljökvalitetsnormer för vatten
• Läs mer om nationell plan för omprövning av vattenkraft - Arbete i vatten och energiproduktion, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.

Översyn av KMV och MKN för markavvattning i jordbruket

Under åren fram till 2027 kommer vi att börja se över miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten som påverkas av jordbrukets markavvattningsanläggningar. I arbetet ingår att utreda vilka vatten som kan förklaras som kraftigt modifierade vattenförekomster (KMV).

Att ett vatten kan förklaras som KMV innebär att det på något sätt har förändrats fysiskt, och att denna förändring fyller en samhällsviktig funktion. I det här fallet handlar det om behovet av att effektivt kunna leda bort vatten för att kunna odla. Målet för en vattenförekomst som påverkas av markavvattning och som klassats som KMV, blir att nå ett så bra tillstånd som möjligt med hänsyn till jordbrukets behov av dränering.

För sådana vatten kommer vi i huvudsak att föreslå åtgärder som inte påverkar möjligheterna till dränering och odling. Det kan handla om åtgärder som förbättrar livsmiljöerna i vattendrag, exempelvis att lägga ut lekgrus eller död ved på ett sätt som inte dämmer upp vattnet och försvårar dräneringen. Där det finns markavvattningsföretag som inte längre har någon funktion, kan åtgärden handla om att ta bort dräneringen. Mer omfattande åtgärder kan behövas på vissa platser med höga naturvärden eller skyddade arter.

Sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten är indelat i mindre enheter som kallas vattenförekomster. Inför varje ny förvaltningscykel ser vi över och justerar vattenförekomstindelningen. Vi kan till exempel behöva dela upp en vattenförekomst i flera, eller slå samman två eller flera till en. Ibland kan vi behöva lägga till helt nya. Det är viktigt att indelningen är rätt så att den är användbar för arbetet med att göra bedömningar och besluta om miljökvalitetsnormer.

Under år 2023 levererar SMHI en ny vattenförekomstindelning (vfk-indelning) för 2022–2027. Indelningen är preliminär tills den i praktiken träder i kraft vid beslut av åtgärdsprogram, förvaltningsplan och miljökvalitetsnormer 2027.

På vattenmyndighetens fem distriktskanslier och länsstyrelsernas beredningssekretariat pågår då olika processer för att ta fram data till MKN-beslut, olika klassningar och för att se över vattenförekomstindelningen.

Läs mer på sidan vattenförekomstindelning

Kartläggning och analys

Vattenmyndigheterna inleder varje ny förvaltningscykel med en kartläggning för att se vad våra vatten påverkas av och hur de mår. Det behövs för att identifiera vilka vatten som riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna. Sedan följer en analys av orsakerna till försämrad kvalitet, vilka åtgärder som behövs för att förbättra vattnet och om redan utförda åtgärder gett önskad effekt. För en mer detaljerad tidplan för de olika delarna av arbetet, hör av dig till vattenmyndigheten i ditt distrikt

Läs mer om kartläggning och analys: Tillståndet i vattnet

Riskbedömning i tillrinningsområden för dricksvatten

Hösten 2020 antog EU ett nytt dricksvattendirektiv som ska samordnas med vattendirektivet. Lagstiftningen till följd av dricksvattendirektivet föreslås träda i kraft den 1 mars 2024. Arbetet har precis startat och innebär bland annat utökade krav på att bedöma risker i tillrinningsområden för dricksvatten. Dricksvattendirektivet har beteckningen (EU) 2020/2184.

Vattenmyndigheterna ska också se till att det finns övervakningsprogram och att provtagningar och undersökningar genomförs i vattnet. Varje vattenmyndighet tar fram ett övervakningsprogram (ÖP) för sitt vattendistrikt, senast i december 2024.

Vattenmyndigheterna gör inga egna vattenundersökningar utan är beroende av den övervakning som andra myndigheter, kommuner och organisationer genomför för att få underlag till statusklassificeringar och bedömningar. Aktörernas övervakning har olika syften och utformning och därför är det bara en viss del av övervakningen som kan användas i vattenförvaltningsarbetet.

Havs- och vattenmyndigheten redovisar övervakningsprogrammen till Europeiska kommissionen i samband med den samlade EU-rapporteringen år 2028.

Läs mer om övervakning av vatten