Vattendirektivet och vattenförvaltningsförordningen

Vattendirektivet ger hela Europa samma plattform att jobba för bättre vatten. I Sverige är det vattenförvaltningsförordningen som ska se till så att vattendirektivet följs. Arbetet med att förbättra vattenkvaliteten sker i sexåriga cykler och för varje ny period förfinas kunskaperna om våra vattenmiljöer vilket ger bättre underlag till besluten.

Ramdirektivet för vatten infördes år 2000. Direktivet innebär att samma regler gäller för alla och att bedömningar görs på samma sätt för alla vatten. Ramdirektivet vill värna ett naturligt växt- och djurliv i vatten och säkerställa tillgången på rent vatten att dricka. Även om det var EU som införde direktivet så ingår förutom alla EU-länder även Norge i arbetet. 

År 2004 infördes vattendirektivet i Svensk lagstiftning genom bland annat vattenförvaltningsförordningen. Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär att både län och kommuner kan tillhöra mer än ett vattendistrikt. Tre av distrikten delar dessutom vatten med Norge och i ett fall även med Finland. Vill du läsa mer om respektive vattendistrikt kan du göra det under fliken Vattendistrikt i Sverige.

Vattenförvaltningsarbetet genomförs i sexåriga cykler, vilket innebär att arbetet efter sex år utvärderas, och utifrån det nya kunskapsläget och hur vattenmiljöerna förändrats börjar arbetet om. Det görs nya kartläggningar, analyser av miljöpåverkan och behov av förbättring som mynnar ut i nya förslag på åtgärder och konsekvenser av dem. Det hela samlas i en ny plan för hur vattnen ska förvaltas under ytterligare en sexårsperiod. För varje sådan period fördjupas och förfinas kunskaperna om våra vattenmiljöer, och fler aktörer samverkar. Vill du läsa mer om arbetet under cykeln kan du göra det under fliken Så här arbetar vi.

 Content Editor