Kapitel 2 – Vattenkraftens påverkan på vattenmiljön

Vattenkraften är en viktig källa till elenergi i Sverige och den behövs för att vi ska kunna nå målet om ett förnybart energisystem.

Torrlagd älvfåra

Vattenkraften står för en stor del av den svenska elproduktionen, men den har framförallt en central betydelse för energisystemet genom sin reglerförmåga. Vattenkraftens reglerförmåga gör det möjligt att upprätthålla frekvensen i elsystemet och kan på mycket kort tid bidra med elenergi när andra energikällor inte räcker till för det. Genom säsongsregleringen kan den storskaliga vattenkraften också spara energi till de tider på året då elbehovet är som störst.

Samtidigt innebär vattenkraftens ingrepp i vattenmiljön ofta en belastning på ekosystemet. Vattenkraftsutbyggnad och dammkonstruktioner leder till en förändrad hydrologisk och morfologisk karaktär hos vattendraget. Grunda strömsträckor ersätts av lugnflytande områden, större flödesmönster jämnas ut och naturliga flödestoppar saknas (Renöfält, Jansson, & Nilsson, 2010). Flödet kan regleras på en kort tidsskala, vilket bland annat medför ökad erosion och risk för att fisk stängs in i pölar när flödet stryps. När flödet plötsligt ökar igen kan organismer istället spolas bort (Bradford , 1997; Bunn & Arthington, 2002; Greimel, 2018; Richter, Baumgartner, Wigington, & Braun, 1997). Ibland förekommer även nolltappning, det vill säga inget vattenflöde alls. Det får till följd att partier av vattendrag nedströms vattenkraftverk blir torrlagda.

Uppdämda vattenytor får ökad solinstrålning jämfört med smalare strömsträckor, vilket ger medför högre vattentemperatur i dammen och nedströms. Vissa större dammar kan ha bottentappning eller ett vattenintag till turbinerna som ligger på ett stort djup. Ett stort utflöde av bottenvatten under sommaren ger ett kallare och ibland även mer syrefattigt vatten nedströms (Greimel, 2018; Olden & Naiman, 2010).

Till sist är kraftverksdammar också barriärer i vattendrag. Den bristande förbindelsen (konnektiviteten) kan förhindra spridning av både djur, växter, sediment och organiskt material (Hay, 1994; Jansson, Nilsson, & Renöfält, 2000; Liermann, Nilsson, Robertson, & Ng, 2012; Thorstad, Okland, Aarestrup, & Heggberget, 2008).

2.1 Bedömning av betydande påverkan

Innan vattenmyndigheterna föreslår miljökvalitetsnormer och åtgärder ska det finnas en bedömning av betydande påverkan. Det är sådan påverkan som är orsakad av mänsklig aktivitet som ensamt eller tillsammans med annan påverkan orsakar risk för att en vattenförekomst inte uppnår god status eller god potential.
Påverkan från vattenkraft kan delas upp i olika typer. Enligt EU:s indelning av påverkan berörs följande typer i detta samrådsunderlag:

  1. Förändring av konnektivitet genom dammar, barriärer och slussar - för vattenkraft
  2. Förändring av hydrologisk regim – vattenkraft
  3. Förändring av morfologiskt tillstånd – annat - vattenkraft
  4. Vattenuttag eller vattenavledning – för vattenkraft.

Bedömningarna av betydande påverkan utförs av de så kallade beredningssekretariaten vid länsstyrelserna i vattendistriktet, på uppdrag av vattenmyndigheten. Arbetet sker enligt de bestämmelser, vägledningar och riktlinjer som finns.

Vattenmyndigheterna förmedlar underlag från nationella datavärdar, och beställer vissa underlag från andra aktörer. Till exempel kommer det nationella underlaget för bedömning av hydrologisk regim från SMHI.

Ibland bearbetar vattenmyndigheterna underlagen innan de lämnas till beredningssekretariaten, som i sin tur kvalitetssäkrar underlag som de får från nationella datavärdar eller från vattenmyndigheterna. Därtill kompletteras informationen med regionala underlag som länsstyrelserna har tillgång till, och ibland även med underlag från verksamhetsutövare och andra aktörer.

Underlaget som används för att bedöma betydande påverkan används därefter vid statusklassificering, riskanalys och åtgärdsanalys. Detta utförs också till stor del av beredningssekretariaten. I arbetet har vattenmyndigheterna och beredningssekretariaten använt metoder som finns i olika metoddokument (Vattenmyndigheterna, 2019b; Vattenmyndigheterna, 2020a; Vattenmyndigheterna, 2020b; Vattenmyndigheterna, 2020c; Vattenmyndigheterna, 2020d)

Utfallet av översynen av betydande påverkan från vattenkraft som ska prövas år 2022–2024 visas i Tabell 1.

Antal vattenförekomster med betydande påverkan från vattenkraft som ska prövas år 2022–2024

Tabell 1. Antal vattenförekomster per distrikt med betydande påverkan från vattenkraft som ska prövas år 2022–2024. Uppgifterna är hämtade från VISS 2021-02-15, www.viss.lansstyrelsen.selänk till annan webbplats.

Distrikt

Vattendrag

Sjöar

Kustvatten

Summa

Bottenviken

139

24

3

166

Bottenhavet

442

226

10

678

Norra Östersjön

61

30

-

91

Södra Östersjön

61

36

1

98

Västerhavet

197

77

2

276

Kontakt