9.2 Alla får tycka till

Inför de beslut som fattas i slutet av varje sexårsperiod i vattenförvaltningsarbetet ska vattenmyndigheterna hålla offentliga samråd kring viktiga delmoment i arbetet.

Skolmiljö med yngre elever där en elev räcker upp handen och läraren pekar. 

Under samråden ska alla som vill kunna lämna synpunkter på de underlag som vattenmyndigheterna har tagit fram. De formella kraven på samråden är att dokumenten ska göras tillgängliga för kommentarer under minst sex månader och nå ut till allmänheten. Därför ska samråd kungöras i samtliga större dagstidningar inom aktuellt vattendistrikt.

Följande avsnitt beskriver de samråd som har genomförts under åren 2016–2021.

Arbetsprogram med tidplan

Under perioden 1 november 2017 – 30 april 2018 pågick samråd kring Arbetsprogram med tidplan för Bottenvikens vattendistrikt. Samrådet kungjordes den 1 november 2017 i alla större dagstidningar inom vattendistriktet. Information om samrådet har spridits via vattenmyndigheternas nyhetsbrev, länsstyrelsernas och vattenmyndigheternas webbplatser samt på möten där aktörer som berörs av samrådet har deltagit. Information skickades också ut via e-post till samtliga kommuner och länsstyrelser samt till en rad bransch- och intresseorganisationer, vattenråd, departement, med flera.

Samrådsdokumenten fanns tillgängliga i digital form på vattenmyndigheternas webbplats under hela samrådsperioden. Tryckta versioner av Arbetsprogrammet skickades ut till cirka 80 mottagare, enligt sändlista i missivet för Bottenvikens samrådsutskick. Materialet har också funnits tillgängligt i tryckt form hos samtliga länsstyrelser och kommuner.

Samrådssynpunkter kunde lämnas dels via e-post eller vanlig post och dels via en webbenkät som funnit tillgänglig på vattenmyndigheternas webbplats. Inga separata samrådsmöten anordnades.

Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt mottog remissynpunkter från 24 myndigheter, kommuner och organisationer. Merparten av de som yttrade sig tyckte att samrådsdokumentet gav en bra och övergripande beskrivning av vilka arbetsmomenten var, hur olika aktörer berördes samt hur och när det olika aktörer kan delta i vattenförvaltningsarbetet. Alla synpunkter sammanställdes och bedömdes av vattenmyndigheten för Bottenvikens vattendistrikt.

Synpunkterna från samrådet 2017–2018 sammanställdes i en samrådsredogörelse (Vattenmyndigheten Bottenviken, 2017).

Under perioden 1 november 2017 – 30 april 2018 pågick samråd kring Arbetsprogram med tidplan för Bottenhavets vattendistrikt. Samrådet kungjordes den 1 november 2017 i alla större dagstidningar inom vattendistriktet. Information om samrådet har spridits via vattenmyndigheternas nyhetsbrev, länsstyrelsernas och vattenmyndigheternas webbplatser samt på möten där aktörer som berörs av samrådet har deltagit. Information skickades också ut via e-post till samtliga kommuner och länsstyrelser samt en rad bransch- och intresseorganisationer, vattenråd, departement, med flera.

Samrådsdokumenten fanns tillgängliga i digital form på vattenmyndigheternas webbplats under hela samrådsperioden. Tryckta versioner av Arbetsprogram med tidplan skickades ut till cirka 130 mottagare, enligt sändlista i missivet för vattenmyndigheten för Bottenhavets vattenmyndighet. Materialet har också funnits tillgängligt hos samtliga länsstyrelser och kommuner. Samrådssynpunkter kunde lämnas dels via e-post eller vanlig post. Det fanns även möjlighet svara på frågor via en webbenkät som funnits tillgänglig på vattenmyndigheternas webbplats. Inga separata samrådsmöten anordnades.

Det inkom 25 skriftliga svar på samrådet. Merparten av de som har yttrat sig tyckte att samrådsdokumentet gav en bra och övergripande beskrivning av vilka arbetsmomenten var, hur olika aktörer berördes samt hur och när det olika aktörer kan delta i vattenförvaltningsarbetet. Alla synpunkter sammanställdes och bedömdes av vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt.

Synpunkterna från samrådet 2017–2018 sammanställdes i en samrådsredogörelse (Vattenmyndigheterna, 2018).

Samrådet om Arbetsprogram med tidplan pågick från 1 november 2017 till 30 april 2018. I samrådsdokumentet beskrevs de viktigaste arbetsmomenten inom vattenförvaltningen under de kommande åren, när momenten genomförs och vem som är ansvarig. Där redovisades också flera möjligheter att delta och lämna synpunkter på arbetet: genom att delta i samråd, engagera sig i vattenråd, kontakta Vattenmyndigheten och länsstyrelsernas beredningssekretariat med mera.

Samrådet kungjordes 1 november 2017 i alla större dagstidningar inom vattendistriktet. Information om samrådet spreds via vattenmyndigheternas nyhetsbrev, länsstyrelsernas och vattenmyndigheternas webbplatser och på möten där aktörer som berördes av samrådet deltog. Information skickades också ut via e-post till samtliga kommuner och länsstyrelser i vattendistriktet samt en rad bransch- och intresseorganisationer, nationella myndigheter, vattenråd, departement med flera. Samrådsdokumenten fanns tillgängliga i digital form på vattenmyndigheternas webbplats under hela samrådsperioden. Tryckta versioner av Arbetsprogrammet skickades ut till cirka 150 mottagare, enligt sändlista i missivet för Norra Östersjöns samrådsutskick. Materialet fanns också tillgängligt i tryckt form hos samtliga länsstyrelser och kommuner.39 instanser lämnade in skriftliga svar på samrådet. Merparten tyckte att samrådsdokumentet gav en bra och övergripande beskrivning av vilka arbetsmomenten är, hur olika aktörer berörs och hur och när det går att delta i vattenförvaltningsarbetet. Flera instanser framförde synpunkter som inte är direkt kopplade till innehållet i samrådsdokumentet. Synpunkterna handlade bland annat om utformning av åtgärdsprogram och tillämpning av undantag i samband med fastställande av miljökvalitetsnormer för vatten.

Synpunkterna från samrådet 2017–2018 sammanfattades i en samrådsredogörelse (Vattenmyndigheten Norra Östersjön, 2018b).

Under perioden 1 november 2017 till 30 april 2018 genomförde vattenmyndigheterna i Södra Östersjön och Västerhavet samråd om arbetsprogram med tidtabell och översikt över väsentliga frågor. Vattenmyndigheterna ordnade flera samrådsmöten i de båda distrikten och skickade ut samrådsdokument till alla myndigheter, kommuner och andra organisationer som berörs av vårt arbete. Samrådsdokumentet innehöll en rad frågeställningar som vattenmyndigheterna ville ha svar på. Flera vattenråd i distrikten anordnade också egna lokala möten där samrådsfrågorna diskuterades.

Några slutsatser som särskilt kommer att påverka det fortsatta arbetet är det stöd vi fått i att:

  • Prioritera dricksvatten och skyddsvärd natur i den mån det finns möjlighet.
  • Arbeta för att ha åtgärdsprogram som både är regionalt anpassade och likriktade för landet i stort på övergripande nivå.
  • Ta fram stöd för att utveckla lokala åtgärdsprogram med hjälp av VISS. Nationella åtgärdsprogram behöver kunna brytas ner till läns- och kommunnivå. Miljöproblem, vattnens status och föreslagna praktiska åtgärder i miljön bör kunna sammanställas per kommun på ett tydligare sätt i VISS. Då kan åtgärdsarbetet konkretiseras på den lokala och regionala nivån.
  • Förmedla efterfrågan på utveckling av VISS och prioritera utvecklingsområden i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten.
  • Fördjupa dialogen med jordbrukssektorn för att säkerställa att relevanta åtgärder vidtas under rimliga betingelser.
  • Fokusera på att ta fram rätt miljökvalitetsnormer för fysiskt påverkade vatten. I dessa avvägningar ska olika möjliga nyttor från småskalig vattenkraft analyseras. Det kan handla om de små kraftverkens bidrag till systemstabilitet eller möjlighet att agera reservkraft.
  • Arbeta mer med frågor som rör vattenbrist, särskilt vattenuppehållande åtgärder i landskapet och förbättrad dagvattenhantering.
  • Arbeta närmare de samhällssektorer som berörs av åtgärderna för att bättre kunna uppskatta kostnader och nyttor på samhällsnivå.
  • På olika sätt verka för bättre, effektivare och mer riktad vattenmiljöövervakning samt verka för att flera verksamheter deltar i recipientkontrollen.
  • Se över möjligheter att arbeta förebyggande med uppströmsåtgärder, det vill säga att åtgärda föroreningsproblem vid källan, helst redan innan problemet uppstår.

Vattenmyndigheterna i Södra Östersjön och Västerhavet fick in nästan 3 000 unika synpunkter från 141 aktörer. Över hälften av svaren kom från kommuner. En slutrapport finns på vattenmyndigheternas webbplats. Vill du ta del av samrådssvaren kontakta Vattenmyndigheten Södra Östersjön vid Länsstyrelsen Kalmar län och ange diarienummer 537-7891-2017.

Under vintern 2018 hade vattenmyndigheterna i Södra Östersjön och Västerhavet samråd om arbetsprogram med tidtabell och översikt över väsentliga frågor. Vattenmyndigheterna ordnade flera samrådsmöten i de båda distrikten och skickade ut samrådsdokument till alla myndigheter, kommuner och andra organisationer som berörs av vårt arbete. Samrådsdokumentet innehöll en rad frågeställningar. Flera vattenråd i distrikten anordnade också egna lokala möten där samrådsfrågorna diskuterades. Vattenmyndigheterna i Södra Östersjön och Västerhavet fick nästan 3 000 unika synpunkter från 141 aktörer.

Samrådstid: 1 november 2017 till 30 april 2018.

Sammanställning av synpunkter på vattenmyndigheternas webbplats.

Samrådssvar finns hos vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt, Länsstyrelsen Västra Götalands län, diarienummer 537-35073-2017.

Samråd om åtgärder för nya ämnen 2018–2021

Vattenmyndigheten genomförde under perioden 1 november 2017 till 30 april 2018 samråd om förslag till åtgärdsprogram 2018–2021 och reviderade föreskrifter om kvalitetskrav (miljökvalitetsnormer) för vissa miljögifter.

Förslagen togs fram på grund av ändringar i EU-direktiv (genom tilläggsdirektiv till prioämnesdirektivet (2013/39/EU)) som bland annat innebär tolv nya prioriterade ämnen inom vattenpolitikens område. För dessa krävs beslut om miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och övervakningsprogram.

Vattendelegationerna beslutade att i förslagen även inkludera poly- och perflourerade alkylsubstanser (PFAS) i grundvatten eftersom problem med höga halter av dessa ämnen i dricksvattentäkter uppmärksammats. Beslut fattades även om att klassificera om koppar och zink då bedömningsgrunderna för dessa har ändrats.

Inför framtagandet av miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) till åtgärdsprogrammet genomförde vattenmyndigheterna ett separat samråd med fokus på bedömningar av behov och förslag till avgränsningar av miljökonsekvensbeskrivningen.

Utskick av samrådshandlingarna gjordes till samtliga länsstyrelser, kommuner, vattendelegater och vattenråd, nationella myndigheter, branschorganisationer, domstolar, bibliotek, norska vattenmyndigheter och fylkesmän. Sammanlagt rörde det sig om 548 samrådsparter.

Dessutom har samtliga handlingar funnits tillgängliga på vattenmyndigheternas hemsida och i tryckt form hos länsstyrelser, inklusive vattenmyndigheter, och kommuner.

Kungörelse om samrådet gjordes i dagspress och på vattenmyndigheternas hemsida.

Under samrådsperioden hölls flera samrådsmöten, ett nationellt möte och flera distriktsvisa möten i Västerhavets och Södra Östersjöns vattendistrikt. Syften med mötena var att underlätta i remissprocessen genom att ge en översikt över samrådsmaterialet, erbjuda möjlighet att ställa frågor och diskutera och bjuda in till fortsatt dialog. Samrådsmötena riktade sig framför allt till åtgärdsmyndigheterna, men även andra intresserade var välkomna att delta.

Totalt kom det in svar från 182 instanser och två tredjedelar av svaren kom från kommuner. Samrådssvaren utgjordes av både synpunkter och positiva kommentarer samt förslag på ytterligare åtgärder eller andra förbättringsbehov. Remissinstanserna lämnade flest synpunkter på delen som rörde åtgärdsprogrammet, vanligast gällande åtgärder som berörde den egna organisationen.

Eftersom kommunerna stod för majoriteten av samrådssvaren kom det in flest synpunkter på de åtgärder som rörde kommunerna, framför allt åtgärderna som kallas ”Kommunerna 1” och ”Kommunerna Ny” i åtgärdsprogrammet. Dessutom hade många kommuner synpunkter på uppskattningen av kommunernas kostnader i den samhällsekonomiska konsekvensanalysen och många kommuner och länsstyrelser efterfrågade mer vägledning. Några av de nationella myndigheterna har haft synpunkter på sina egna åtgärder.

Alla synpunkter sammanställdes och bedömdes gemensamt av de fem vattenmyndigheterna. I några fall hölls dialogmöten med berörda myndigheter när samrådsperioden var över och förslag till nya formuleringar diskuterades. Synpunkter som berörde enskilda vattenförekomster vidarebefordrades för hantering på berörd länsstyrelse. De inkomna synpunkterna ledde till vissa förändringar i de slutgiltiga beslutshandlingarna. De största förändringarna var:

  • en åtgärd ströks och sköts upp till nästa åtgärdsprogram
  • två åtgärder formulerades om
  • fem åtgärdsformuleringar ändrades något
  • en åtgärd fick minskad omfattning
  • förtydligande i tre åtgärder gällande PFAS-förorenade massor och spridning
  • det prioriterade ämnet diklorvos togs bort från åtgärdsprogrammet
  • fem vattenförekomster klassificerades om
  • den samhällsekonomiska konsekvensanalysen reviderades något

Synpunkterna från samrådet 2017–2018 sammanställdes i en samrådsredogörelse

Länsstyrelsen i Norrbottens län, 2019, diarienummer 537-14690-2017

Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 2018, diarienummer 537-7047-2017.

Synpunkterna från samrådet 2017–2018 sammanställdes i en samrådsredogörelse Vattenmyndigheten Norra Östersjön, 2018c, diarienummer 537-5322-2017.

Vill du ta del av samrådssvar eller -redogörelsen kontakta Vattenmyndigheten Södra Östersjön vid Länsstyrelsen Kalmar län och ange diarienummer 537-8336-2017.

Länsstyrelsen Västra Götalands län 2018, diarienummer.

Samråd om vattenkraft 2018

Under perioden 2 maj till 30 september 2018 genomförde vattenmyndigheterna samråd om miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster på grund av vattenkraft. Syftet med samrådet var bland annat att ge alla som önskade möjlighet att ge synpunkter på de preciserade beskrivningar av vilken miljökvalitet som ska uppnås i varje vattenförekomst, det vill säga vad god ekologisk potential faktiskt innebär. Förslagen utgick från bedömningar av vilka miljöförbättrande åtgärder som kan genomföras vid de berörda vattenkraftanläggningarna, med syfte att påverka vattenkraftens bidrag till energisystemet så lite som möjligt.

Samrådet kungjordes i alla större dagstidningar som berördes av de vattenförekomster som pekats ut som kraftigt modifierade. Information om samrådet spreds via vattenmyndigheternas nyhetsbrev, länsstyrelsernas och vattenmyndigheternas webbplatser.

Samrådsmöten hölls i:

  • Göteborg den 22 maj
  • Härnösand den 23 maj
  • Skellefteå den 24 maj

Information skickades också ut via e-post till samtliga kommuner och länsstyrelser samt bransch- och intresseorganisationer, vattenråd, departement med flera. Samrådsdokumenten fanns tillgängliga i digital form på vattenmyndigheternas webbplats under hela samrådsperioden. Materialet har också funnits tillgängligt hos samtliga länsstyrelser och kommuner.

Vattenmyndigheterna fick svar från 114 instanser och flera framförde behovet av att peka ut flera vattenförekomster som kraftigt påverkade med hänsyn till vattenkraften som samhällsnyttig verksamhet.

Synpunkterna från samrådet 2018 finns sammanställt i en samrådsredogörelse (Vattenmyndigheterna, 2018b),

Diarienummer 537-14769-2017, Vattenmyndigheten Bottenviken.

(Länsstyrelserna 2018, Diarienummer: 537-14769-2017, Vattenmyndigheten Bottenviken, 537-3521-2016, Vattenmyndigheten Bottenhavet, 537-2349-2018, Vattenmyndigheten Norra Östersjön, 537-3546-2018, Vattenmyndigheten Södra Östersjön och 537-15487-2018 Vattenmyndigheten Västerhavet).

Synpunkterna från samrådet 2018 finns sammanställt i en samrådsredogörelse (Vattenmyndigheten Norra Östersjön, 2018, diarienummer 537-2349-2018)

Synpunkterna från samrådet 2018 finns sammanställda i en samrådsredogörelse. Vill du ta del av samrådssvar eller -redogörelsen kontakta Vattenmyndigheten Södra Östersjön vid Länsstyrelsen Kalmar län och ange diarienummer 537-3546-2018.

(Länsstyrelserna 2018, diarienummer 537-15487-2018 Vattenmyndigheten Västerhavet).

Viktiga vattenfrågor i distriktet

Samrådet om Viktiga vattenfrågor i Bottenvikens vattendistrikt pågick från 2 maj till 1 november 2019. Samrådet syftade till att ta reda på om Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt fått med de viktigaste frågorna och identifierat de största hindren för att vattenförbättrande åtgärder ska kunna genomföras, eller om det bör göras omprioriteringar när det gäller förvaltning av sjöar, vattendrag och kust- och grundvatten. Totalt inkom skriftliga svar från 51 instanser: 21 nationella myndigheter, 2 länsstyrelser, 15 kommuner och kommunala bolag, 4 vattenorganisationer och 9 övriga instanser.

Majoriteten av de som svarade ansåg att Bottenvikens vattendistrikt fångat de viktigaste vattenfrågorna. Några instanser saknade beskrivningar av arbetet kopplat till kraftigt modifierade vatten. Andra lyfter också att de saknar frågor kopplade till vattenlandskapets kulturarv och beskrivningar av hur dessa värden vägs in i arbetet.

Många instanser konkretiserade och preciserade utmaningarna ur sina perspektiv och ett flertal samrådsinstanser angav resursbrist, både ekonomisk och kompetensmässig, som ett hinder för åtgärdsarbetet. Flera kommuner lyfte även bristen på vägledning som en av de viktigaste orsakerna till att de kommunala åtgärderna inte har skett i den takt som var önskvärt enligt vattendirektivet. Många av samrådsinstanserna pekade även på att bristande samverkan, både internt inom organisationen och med andra aktörer, kan utgöra ett hinder i arbetet med vattenfrågor.

Samrådet kungjordes den 2 maj 2019 i nio dagstidningar inom vattendistriktet. Information om samrådet spreds via vattenmyndigheternas nyhetsbrev, vattenmyndigheternas webbplats och på möten där berörda aktörer deltagit. Information och länk till samrådsmaterialet skickades också ut via e-post till samtliga kommuner och länsstyrelser i vattendistriktet samt till en rad bransch- och intresseorganisationer, nationella myndigheter, vattenråd, departement, med flera. Samrådsdokumentet fanns tillgängligt i digital form på vattenmyndigheternas webbplats under hela samrådsperioden och hos samtliga länsstyrelser och kommuner i distriktet. Samrådssynpunkter kunde lämnas via e-post och vanlig post. Inga samrådsmöten anordnades.

Synpunkterna från samrådet sammanställdes i en samrådsredogörelse (Länsstyrelsen i Norrbottens län, 2019, diarienummer 537-1230-2019).

Samrådstid: 2 maj till 1 november 2019.

Samrådet om Viktiga vattenfrågor i Bottenhavets vattendistrikt pågick från 2 maj till 1 november 2019. I samrådsdokumentet beskrevs frågor, utmaningar och förutsättningar som vattenmyndigheten bedömt är viktiga för att förvaltningen av sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten ska fungera på ett bra sätt.

Samrådet kungjordes den 2 maj 2019 i 28 dagstidningar inom vattendistriktet. Information om samrådet spreds via vattenmyndigheternas nyhetsbrev, vattenmyndigheternas gemensamma webbplats samt på möten där aktörer som berördes av samrådet deltog. Information och länk till samrådsmaterialet skickades också ut via e-post till samtliga kommuner och länsstyrelser i vattendistriktet samt en rad bransch- och intresseorganisationer, nationella myndigheter, vattenråd, departement, med flera.

Samrådsdokumenten fanns tillgängliga i digital form på vattenmyndigheternas webbplats under hela samrådsperioden. Materialet fanns också tillgängligt digitalt hos samtliga länsstyrelser och kommuner.

Under samrådet har alla som är intresserade haft möjlighet att framföra sina synpunkter. Vattenmyndigheten fick in skriftliga svar från 70 instanser. Däribland kommuner, länsstyrelser, vattenråd, verksamhetsutövare, intresseorganisationer, branschorganisationer, universitet och nationella myndigheter.

Synpunkterna från samrådet 2019 sammanställdes i en samrådsredogörelse (Länsstyrelsen Västernorrland, 2019, diarienummer 537-3151-2019).

Samrådet om Viktiga vattenfrågor i Norra Östersjöns vattendistrikt pågick från 2 maj till 1 november 2019. Samrådet syftade till att ta reda på om Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt fått med de viktigaste frågorna och identifierat de största hindren för att vattenförbättrande åtgärder ska kunna genomföras. Totalt lämnade 93 instanser in synpunkter. Bland de som svarat är kommuner, kommunala bolag, länsstyrelser, vattenorganisationer och nationella myndigheter.

Majoriteten av de som svarade ansåg att Norra Östersjöns vattendistrikt fångat de viktigaste vattenfrågorna. Några instanser saknade beskrivningar av arbetet kopplat till kraftigt modifierade vatten. Andra saknade frågor kopplade till vattenlandskapets kulturarv och beskrivningar av hur dessa värden vägs in i arbetet.

Flera kommuner efterlyste bättre vägledning från centrala myndigheter kring hur tillsyn på miljöfarliga verksamheter som påverkar vatten ska bedrivas. Flera kommuner pekade också på ett behov av stöd kring hur miljökvalitetsnormer ska tolkas och användas i olika kravställningar.

Samrådet kungjordes i alla större dagstidningar inom vattendistriktet. Information om samrådet spreds via vattenmyndigheternas nyhetsbrev, länsstyrelsernas och vattenmyndigheternas webbplatser och på möten där aktörer som berördes av samrådet deltog. Information skickades också ut via e-post till samtliga kommuner och länsstyrelser i vattendistriktet samt en rad bransch- och intresseorganisationer, nationella myndigheter, vattenråd, departement, med flera. Samrådsdokumenten fanns tillgängliga i digital form på vattenmyndigheternas webbplats under hela samrådsperioden. Tryckta versioner av Arbetsprogrammet skickades ut till cirka 150 mottagare, enligt sändlista i missivet för Norra Östersjöns samrådsutskick. Materialet fanns också tillgängligt i tryckt form hos samtliga länsstyrelser och kommuner.

Synpunkterna från samrådet 2019 sammanfattades i en samrådsredogörelse (Vattenmyndigheten Norra Östersjön, 2020b), diarienummer 537-1716-2019).

Samråd om ny miljökvalitetsnorm för vattenförekomster, Gotlands län

Under perioden 18 maj till 8 juni 2020 genomfördes samråd om nya miljökvalitetsnormer för tre vattenförekomster i Gotlands län: Ljugarn, Roma och Fårö. Anledningen till samrådet var att ett fel i beslutad bilaga till MKN-föreskriften upptäcktes. Tidsfrist för kvantitativ status har inte kommit med vid VISS-uttaget till tabellen till föreskriften och därmed stämde inte MKN med vad som står i VISS. Vid en prövning är det föreskriften som gäller framför informationen i VISS. Felen i MKN-föreskriften ansågs inte vara ett skrivfel utan är ett fel, som behöver hanteras via en ändringsföreskrift, samråd och beslut om ny norm.

Vill du ta del av samrådssvar eller -redogörelsen kontakta Vattenmyndigheten Södra Östersjön vid Länsstyrelsen Kalmar län och ange diarienummer 537-4102-2020.

Samråd om förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer 2021–2027

Samrådsperioden är 1 november 2020 till 30 april 2021. Texten kommer att skrivas till slutversionen av förvaltningsplanen.

Kontakt