Kontakt

Åtgärder i Bottenvikens vattendistrikt

De stora miljöproblemen i Bottenvikens vattendistrikt är fysiska förändringar av kustvatten, sjöar och vattendrag, läckage av metaller och sura ämnen från sulfidjordar i kursområden, storskalig påverkan från skogsbruk, läckage av metaller från avslutade och pågående gruvverksamhet och bristande skydd av dricksvattentäkter.

Miljöproblem som berör ett mindre antal vattenförekomster i vattendistriktet är försurning och övergödning av ytvatten samt förorening av grundvatten från förorenade områden, industrier och infrastrukturanläggningar. Grundvattnet kvantitet påverkas även av vattenuttag för allmän försörjning och vattenuttag för jordbruksändamål. Gemensamt för dessa miljöproblem är att åtgärder behöver genomföras i stor skala.

Åtgärdsarbetet har kommit olika långt när det gäller olika problem. Försurning är ett relativt omfattande miljöproblem, men nuvarande kalkningsplaner berör i stort sett de vattenförekomster som behöver åtgärdas. Där fungerar alltså åtgärdsarbetet redan.
Inom de flesta andra områden behöver arbetet med åtgärder i större eller mindre utsträckning bli mer effektivt eller öka. Åtgärder mot övergödning har pågått under lång tid men arbetet behöver fortfarande förstärkas. Åtgärder mot miljögifter är också ett pågående arbete som behöver bli mer effektivt för att hantera de miljögifter som vattenmyndigheterna och andra aktörer pekar ut. Det kan till exempel finnas behov av åtgärder mot nya ämnen.

Torka och vattenbrist hanteras i en delförvaltningsplan med åtgärder. Det är ett relativt nytt område i det svenska vattenförvaltningsarbetet och det är många steg vi behöver ta för första gången när det gäller att åtgärda problemen.

Åtgärder för att hantera fysiska förändringar i vatten

Det miljöproblem som omfattar flest vattenförekomster i Bottenviken vattendistrikt är fysiska förändringar som leder till förändrade livsmiljöer för vattenlevande växter och djur. Förändringarna kan påverka vattnet på två sätt: Det kan innebära flödesförändringar, till exempel regleringar av sjöar och vattendrag för att bevattna eller producera elkraft. Det kan också vara förändringar av vattenförekomsternas form (morfologi) och hur det förbinder olika miljöer (konnektivitet), till exempel kanaler, bryggor och barriärer.

Åtgärdsprogrammet innehåller en rad åtgärder som riktar sig mot de olika typer av påverkan som orsakat de fysiska förändringarna, så kallade påverkanskällor. Tabell 47 visar åtgärder som riktas mot de största påverkanskällorna i distriktet.

När det gäller flödesförändringar behöver åtgärder utföras i 1345 vattenförekomster. Den vanligaste påverkanskällan är vattenkraft. Den påverkar flödesregimen i vattendragen genom fördämningar och omledning av vatten. En annan påverkanskälla är jordbruk där vattendrag som har rätats påverkar flödesregimen.

Åtgärder som tar om hand vattenkraftens problem kan till exempel vara att säkerställa ett minimivattenflöde i vattendraget. Åtgärden innebär troligen att det behövs en omprövning av anläggningen. Omprövningen kan initieras av markägaren själv eller av länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet.

Vid förändringar i morfologi och konnektivitet behöver åtgärder utföras i 2003 vattenförekomster. De vanligaste påverkanskällorna är vattenkraft, kvarndämmen och flottledslämningar. Problem med morfologi och konnektivitet förekommer också ofta i större städer eller vid vägpassager bredvid och över vatten. Vandringshinder som uppstått till följd av vattenkraft eller historiska verksamheter kan åtgärdas med upp- och nedströmspassager för fisk. Det är en åtgärd som innebär omprövning av anläggningen. Omprövningen kan initieras av markägaren själv eller av länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet. Att åtgärda till exempel flottledslämningar kan istället handla om att återställa en flodfåra som rensats och kanske rätats för att timmer ska kunna transporteras fritt. För dessa åtgärder behövs till exempel statlig finansiering.

Åtgärder vid förändrad morfologi, flöde och konnektivitet

Tabell 49 Myndighetsåtgärder vid förändringar i morfologi, flöde och konnektivitet. Tabellen visar hur många vattenförekomster som berörs i distriktet (i risk att inte nå god status 2027) och åtgärder för de vanligaste påverkanskällorna i distriktet. Antal åtgärder hämtade från VISS 2020-09-21.


Kustvatten

Sjöar och vattendrag

Väg- och järnvägsnätet:
Trafikverket 1
Länsstyrelserna 3


Omläggning/byte av vägtrumma: 753 åtgärder
Urban markanvändning
Kantzoner – urban markanvändning: 52 åtgärder

Vattenverksamhet:
Havs- och vattenmyndigheten 8
Länsstyrelserna 2
Vattenkraft:
Havs- och vattenmyndigheten 3
Kammarkollegiet 1


Förändring av konnektivitet genom dammar, barriärer och slussar - för vattenkraft: 381 åtgärder
Bevara eller förbättra fysikaliskt-kemiskt tillstånd vid vattenkraftsanläggningar: 100 åtgärder
Motverka förhöjd erosion: 36 åtgärder
Stärka erosionsprocesser: 17 åtgärder

Ofinansierad vattenverksamhet:

Länsstyrelserna åtgärd 2

Havs- och vattenmyndigheten 4


Förändring av konnektivitet genom dammar, barriärer och slussar - okända eller föråldrade: 543 åtgärder
Flottledsåterställning: 1019 åtgärder

Markavvattning:
Jordbruksverket 3
Jordbruksverket 5
Länsstyrelserna 2
Naturvårdsverket 6


Förändring av morfologiskt tillstånd - för jordbruket: 255 åtgärder.
Ekologiskt funktionella kantzoner – jordbruk: 48 åtgärder
Lokalt anpassad kantzon: 176 åtgärder

Skogsbruk:
Skogsstyrelsen 1–3


Anpassade skogsskötselåtgärder: 36 åtgärder
Ekologiskt funktionella kantzoner-skogsbruk: 53 åtgärder

Åtgärder som berör fler än en av ovan kategorier

Biotopvårdande åtgärder: 16 åtgärder
Återskapa eller förbättra hydrologisk regim: 3 åtgärder

Biotopvårdande åtgärder: 1452 åtgärder
Återskapa eller förbättra hydrologisk regim: 154 åtgärder
Möjliggöra upp- och nedströmspassage: 1522 åtgärder


Åtgärder för att minska övergödning

Läckage och utsläpp av näringsämnen som bidrar till övergödning är ett relativt omfattande miljöproblem i distriktets kustvatten. Omkring 17 procent av kustvattnet har bedömts vara i risk att inte uppnå miljökvalitetskraven till 2021. För att nå miljökvalitetskraven för kustvatten behöver läckaget och utsläppen av näringsämnen minska med cirka 100 kg fosfor. De fyra största påverkanskällorna för övergödning sett till distriktet som helhet är jordbruk, små avlopp, avloppsreningsverk och ledningsnät och urban markanvändning, vilket innebär dagvatten i tätorter. Ytterligare påverkanskällor som omfattar ett mindre antal vattenförekomster är industrier, internbelastning och skogsbruk.

Viktiga fysiska åtgärder för att minska läckage från jordbruksmark är till exempel att anlägga våtmarker eller skyddszoner. Havs- och vattenmyndighetens åtgärd om åtgärdssamordning inom projektet LEVA innebär ett stöd för jordbruksföretagen att genomföra åtgärder. Det får de även i rådgivningsinsatserna inom Jordbruksverkets projekt Greppa Näringen. Jordbruksverket, Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna har åtgärder som sammantaget ska innebära att det finns finansiering för att genomföra fysiska åtgärder och att åtgärder utförs där de gör mest nytta.
Utsläpp från avloppsreningsverk och små avlopp kan minskas genom förbättrade reningsprocesser eller ombyggnation av anläggningar. Åtgärder kan komma till stånd där det behövs genom tillsyn från länsstyrelser och kommuner.

I tätorterna kan påverkan av näringsämnen minskas genom åtgärder som fördröjer dagvattnet eller låter det infiltrera i marken så att olika ämnen kan fångas upp. Tabell 48 visar omfattningen av åtgärder som riktas mot de fyra största påverkanskällorna.

Myndighetsåtgärder för minskad påverkan från övergödning

Tabell 50 Myndighetsåtgärder för minskad påverkan från övergödning. Tabellen visar åtgärder mot de fyra största påverkanskällorna och hur många vattenförekomster som berörs i distriktet. Antal åtgärder hämtade från VISS 2020-09-21 för följande åtgärdskategorier: Dagvattenåtgärder (även för miljögifter).

Åtgärder riktade till myndigheter och kommuner

Jordbruk

Avlopps-reningsverk, ledningsnät

Urban mark-användning

Små avlopp

Havs- och vattenmyndigheten 9 Jordbruksverket 1
Jordbruksverket 4
Länsstyrelserna 6
Länsstyrelserna 8
Länsstyrelserna 9

Konventionella skyddszoner (6 ha)
Strukturkalkning (14 ha)
Tvåstegsdiken (800 m)
Våtmark (600 ha)
Kalkfilterdiken (4 ha)




Naturvårdsverket 1
Länsstyrelserna 1
Länsstyrelserna 4
Kommunerna 5
Kommunerna 2


3 åtgärder



Naturvårdsverket 7
Länsstyrelserna 1
Länsstyrelserna 4
Kommunerna 2
Kommunerna 5



Dagvatten-åtgärder: 27 åtgärder


Havs- och vattenmyndigheten 1
Länsstyrelserna 4
Kommunerna 2




300 åtgärder (antal avlopps-anläggningar)

Åtgärder för att minska miljögifter

Utsläpp och läckage av miljögifter är också ett omfattande miljöproblem i Bottenvikens vattendistrikt. 168 vattenförekomster riskerar att ha otillfredsställande status med avseende på miljögifter. Orsakerna är utsläpp från både nedlagda och befintliga verksamheter. Åtgärdsprogrammet innehåller en rad åtgärder mot de olika typerna av påverkanskällor som är identifierade. Tabellerna nedan visar åtgärder som riktas mot de största påverkanskällorna i distriktet när det gäller miljögifter, uppdelat på särskilda förorenande ämnen och prioriterade ämnen i yt- respektive grundvatten.

I ytterligare 169 vattenförekomster finns en misstänkt påverkan som kan bidra till att god status inte kan nås, men där dataunderlaget i dagsläget inte är tillräckligt för att kunna avgöra om fysiska åtgärder behövs. I dessa fall behövs ofta en riktad tillsyn på de verksamheter som misstänks påverka vattnets status negativt, inte minst när det gäller verksamheternas egenkontroll. Detta visas inom parentes i tabellerna nedan.

Det är många påverkanskällor som ger upphov till att miljögifter finns i vattenförekomsterna. De vanligaste är förorenade områden, atmosfärisk deposition, avloppsreningsverk, dagvatten, deponier, småbåtshamnar och båtuppläggningsplatser, industri och jordbruk. Att sanera förorenade områden är en viktig åtgärd. Åtgärden finansieras genom statlig finansiering om det är en gammal verksamhet, genom att förorenaren betalar eller en kombination av dessa möjligheter. Länsstyrelserna och kommunerna arbetar med saneringsprojekt och behöver prioritera arbetet efter miljökvalitetsnormerna för vatten. I tillsynen av miljöfarlig verksamhet, som industrier, avloppsreningsverk, deponier, gruvor och verksamheter som leder till dagvatten, handlar det istället om att se över om åtgärder behövs i det enskilda fallet och i så fall vilka skyddsåtgärder eller försiktighetsmått som kan utföras. Tillsynen behöver också syfta till att höja kunskapsnivån hos verksamhetsutövare inom ramen för deras egenkontroll av ämnen. Kunskapen är nödvändig för att kunna göra bedömningar av behovet av att utföra skyddsåtgärder. I grundvatten är det viktigt att arbeta förebyggande, till exempel med vattenskyddsområden som en del i att hantera risker med förorening i samband med olycka.

Särskilda förorenande ämnen i ytvatten

Tabell 51 Myndighetsåtgärder för minskad påverkan av miljögifter i ytvatten. Tabellen visar åtgärder mot de fem vanligaste påverkanskällorna. Siffrorna avser antal vattenförekomster i risk att inte nå god status, helt eller delvis beroende på påverkan från den utpekade påverkanskällan, och som därför behöver omfattas av fysiska åtgärder. Siffrorna inom parentes avser ytterligare vattenförekomster där det finns en misstänkt påverkan som kan bidra till att god status inte nås och där det till exempel kan behövas tillsyn för att bedöma behovet av åtgärder.

Åtgärder

riktade till myndigheter

och kommuner

Industri

Förorenade områden

Lakvatten från gruvdrift

Förändrat morfologiskt tillstånd

Dagvatten

Naturvårdsverket 2
Länsstyrelserna 2, 4
Kommunerna 2

40 (29)


27 (28)



Naturvårdsverket 3
FIHM 1
Länsstyrelserna 2, 4, 10
Kommunerna 2


29 (41)




SGU 1
Jordbruksverket 3
Skogsstyrelsen 1, 2
Länsstyrelserna 2




10 (110)


Naturvårdsverket 7
Boverket 1
Trafikverket 1
FIHM 1
Länsstyrelserna 1, 2
Kommunerna 1, 4, 5





9 (21)


Prioriterade ämnen i ytvatten

Tabell 52 Myndighetsåtgärder för minskad påverkan av prioriterade ämnen i ytvatten. Tabellen visar åtgärder mot de fem vanligaste påverkanskällorna. Siffrorna avser antal vattenförekomster i risk att inte nå god status, helt eller delvis beroende på påverkan från den utpekade påverkanskällan, och som därför behöver omfattas av fysiska åtgärder. För atmosfärisk deposition visas endast antalet vattenförekomster med risk för dioxiner. Siffrorna inom parentes avser ytterligare vattenförekomster där det finns en misstänkt påverkan som kan bidra till att god status inte nås och där det till exempel kan behövas tillsyn för att bedöma behovet av åtgärder.

Åtgärder riktade till myndigheter och kommuner

Atmosfärisk deposition

Förorenade områden

Industri

Dagvatten

Lakvatten från gruvdrift

Naturvårdsverket 4, 5

Länsstyrelserna 2, 4

Kommunerna 2, 6

110 (0)





Naturvårdsverket 3

FIHM 1

Länsstyrelserna 2, 4, 10

Kommunerna 2


31 (57)




Naturvårdsverket 2

Länsstyrelserna 2, 4

Kommunerna 2



9 (17)


3 (10)

Naturvårdsverket 7

Boverket 1

Trafikverket 1

FIHM 1

Länsstyrelserna 1, 2

Kommunerna 1, 4, 5




4 (26)


Miljögifter i grundvatten

Tabell 53 Myndighetsåtgärder för minskad påverkan av miljögifter i grundvatten. Tabellen visar åtgärder mot de fem vanligaste påverkanskällorna.

Åtgärder riktade till myndigheter och kommuner

Olycksrisk

Förorenade områden

Deponier

Trafikverket 1

Havs- och vattenmyndigheten 6

FIHM 2

Länsstyrelserna 5

Kommunerna 3

21



Naturvårdsverket 3

FIHM 1

Länsstyrelserna 2, 4, 10

Kommunerna 2


2


Naturvårdsverket 2, 8

Länsstyrelserna 2

Kommunerna 2



1

Åtgärder som säkrar vattenförsörjningen

Att säkra vattenförsörjningen för olika ändamål som dricksvatten, livsmedelsproduktion och industri, blir allt viktigare.

Vattentäkter behöver skyddas

Det handlar först och främst om åtgärder som ska förebygga förorening och överuttag. Enligt åtgärdsprogrammet ska länsstyrelserna och kommunerna stärka sitt arbete med skydd av vattentäkter. Havs- och vattenmyndigheten ska vägleda länsstyrelsernas och kommunernas arbete. Utöver att inrätta skyddsområden för dricksvatten krävs även en regelbunden tillsyn av skyddet och föreskrifterna som gäller i skyddsområdet. Tillsynen inom vattenskyddsområden behöver särskilt hantera de problem som kan finnas med kemiska föroreningar. Åtgärdsprogrammet visar på kända problem med föroreningar i yt- och grundvatten samt överuttag av grundvatten.

Därutöver behöver åtgärder som rör miljögifter, det vill säga särskilda förorenande och prioriterade ämnen, som beskrivits i avsnittet om miljögifter, utföras för att skydda vattenförekomster som nyttjas som vattentäkter.

Grundvattnet behöver särskilda åtgärder

I grundvatten kan det finnas ytterligare problem med kemi som ofta har att göra med förändrade grundvattennivåer. Till exempel kan överuttag av grundvatten för dricksvatten leda till att saltvatten tränger in. Det kan också leda till problem med klorid i grundvatten. Länsstyrelserna har därför en åtgärd att bedriva tillsyn av vattenuttag.

Orsakerna till klorid i grundvatten kan också ha andra orsaker, som till exempel vägsalt. I åtgärdsprogrammet har Trafikverket en åtgärd som bland annat är att se över saltningen av vägar.

I distriktet finns också problem med läckage av metaller från gruvverksamhet och sura ämnen från sura sulfatjordar i kustområden som behöver åtgärdas. Länsstyrelserna och kommunerna behöver uppmärksamma dessa problem i sin tillsyn av vattenskyddsområden. Boverkets och Sveriges geologiska undersöknings åtgärder som berör fysisk planering bidrar också till att minska problemen.

Ytterligare åtgärder behövs i 21vattenförekomster för att minska risk för påverkan vid vägolyckor.

Tabell 54 ger en översikt över åtgärder som bidrar till att säkra vattenförsörjningen. Dricksvattenförekomster och andra skyddade områden kan du läsa mer om i bilaga 7a Skyddade områden i de fem vattendistrikten.

Administrativa åtgärder för att säkra vattenförsörjningen

Tabell 54 Administrativa åtgärder för att säkra vattenförsörjningen. Tabellen visar hur många vattenförekomster som behöver omfattas av åtgärder och, för vattenskyddsområden och vattenuttag, antal möjliga åtgärder i VISS. Uttag ur VISS 2020-09-21

Åtgärder riktade till myndigheter och kommuner

Grundvatten-kemi

Förändrade grundvatten-nivåer

Vattenskydds-område

Vattenuttag

Jordbruksverket 1, 4, 6
Trafikverket 1
Länsstyrelsen 2
Länsstyrelserna 3
Kommunerna 2

Antal vatten-förekomster som behöver åtgärdas:

1 st (klorid)

2 st (sulfat)

2 st (kväve-föreningar/fosfat)




Havs- och vattenmyndigheten 9
Länsstyrelserna 5
FIHM 2
Kommunerna 5



Inrätta:72

Revidera: 118

Översyn: 0


Havs- och vattenmyndigheten 6
Jordbruksverket 3
Länsstyrelserna 5
Kommunerna 3


Antal vattenförekomster som behöver åtgärdas: 1 st


 Tillstånd för vattenuttag: 196

Åtgärder för grundvattenberoende ekosystem

Förändrade grundvattennivåer påverkar grundvattenberoende ekosystem på land (terrestra ekosystem). Nivåförändringar kan också leda till ändrade strömningsriktningar i en grundvattenförekomst. Det kan i sin tur innebära att föroreningar, till exempel miljögifter, börjar transporteras mot grundvattenberoende ekosystem i vattenmiljöer (akvatiska ekosystem) och på land.

Dessa problem hanteras för första gången i åtgärdsprogrammet 2021–2027.

Grundvattennivåerna förändras på grund av uttag av vatten eller verksamheter som på annat sätt innebär en sänkning av grundvattennivån. En av länsstyrelsernas åtgärder är därför tillsyn av uttag i de aktuella grundvattenförekomsterna.

Administrativa åtgärder för grundvattenberoende ekosystem

Tabell 55 Administrativa åtgärder för grundvattenberoende ekosystem. Omfattning av åtgärderna beskrivs av hur många vattenförekomster som riskerar att inte nå miljökvalitetsnormerna för kemisk och kvantitativ status.

Åtgärder riktade till myndigheter och kommuner

Grundvattenberoende akvatiska ekosystem Kemi (Antal vattenförekomster som behöver åtgärdas)

Grundvattenberoende terrestra ekosystem Kemi (Antal vattenförekomster som behöver åtgärdas)

Grundvattenberoende terrestra ekosystem Kvantitet (Antal vattenförekomster som behöver åtgärdas)

Länsstyrelserna 2
Länsstyrelserna 5
Kommunerna 3

2 åtgärder

Inga vatten i risk

Inga vatten i risk

Åtgärder mot försurning

Försurning är ett relativt omfattande miljöproblem i Bottenvikens vattendistrikt. 119 vattenförekomster bedöms vara försurade och i behov av åtgärd.

Länsstyrelsernas åtgärd är att ta fram regionala kalkningsplaner. Hav- och vattenmyndighetens åtgärd är att revidera den nationella kalkningsplanen. Försurning kan också vara ett lokalt problem som uppstår vid avverkning. Skogsstyrelsens ska därför skapa skyddsåtgärder inom skogsbruket.

Administrativa åtgärder mot försurning

Tabell 56 Administrativa åtgärder mot försurning. Omfattning av åtgärderna beskrivs av hur många vattenförekomster som berörs och antal möjliga åtgärder i VISS. Antal åtgärder hämtade från VISS 2020-09-21 för följande åtgärdskategorier: Askåterföring (GROT) och Anpassat skogsbränsleuttag.

Åtgärder riktade till myndigheter och kommuner

Försurning - kalkning

Försurning - Skogsbruk

Kalkningsverksamhet

Havs- och vattenmyndigheten 3
Länsstyrelserna 11
Minska försurning från skogsbruket

Skogsstyrelsen 2

Fortsatt kalkning enligt kalkningsplan

 Askåterföring (GROT): 3 åtgärder

Kontakt