8.5 Programmet visar åtgärder i distrikten

I det här avsnittet kan du se åtgärder för varje distrikt.

Bildkollage av 17 bilder. 

De stora miljöproblemen i Bottenvikens vattendistrikt är fysiska förändringar av kustvatten, sjöar och vattendrag, läckage av metaller och sura ämnen från sulfidjordar i kursområden, storskalig påverkan från skogsbruk, läckage av metaller från avslutade och pågående gruvverksamhet och bristande skydd av dricksvattentäkter. Miljöproblem som berör ett mindre antal vattenförekomster i vattendistriktet är försurning och övergödning av ytvatten samt förorening av grundvatten från förorenade områden, industrier och infrastrukturanläggningar. Grundvattnet kvantitet påverkas även av vattenuttag för allmän försörjning och vattenuttag för jordbruksändamål. Gemensamt för dessa miljöproblem är att åtgärder behöver genomföras i stor skala.

Åtgärdsarbetet har kommit olika långt när det gäller olika problem. Försurning är ett relativt omfattande miljöproblem, men nuvarande kalkningsplaner berör i stort sett de vattenförekomster som behöver åtgärdas. Där fungerar alltså åtgärdsarbetet redan.
Inom de flesta andra områden behöver arbetet med åtgärder i större eller mindre utsträckning bli mer effektivt eller öka. Åtgärder mot övergödning har pågått under lång tid men arbetet behöver fortfarande förstärkas. Åtgärder mot miljögifter är också ett pågående arbete som behöver bli mer effektivt för att hantera de miljögifter som vattenmyndigheterna och andra aktörer pekar ut. Det kan till exempel finnas behov av åtgärder mot nya ämnen.

Torka och vattenbrist hanteras i en delförvaltningsplan med åtgärder. Det är ett relativt nytt område i det svenska vattenförvaltningsarbetet och det är många steg vi behöver ta för första gången när det gäller att åtgärda problemen.

De stora miljöproblemen i Bottenhavets vattendistrikt är fysiska förändringar av kustvatten, sjöar och vattendrag, miljögifter i yt- och grundvatten samt försurning. Miljöproblem som berör ett mindre antal vattenförekomster är övergödning och förorening av grundvatten samt några fall av förändrade grundvattennivåer. Distriktet riskerar framöver drabbas mer av torka och vattenbrist. Därför är det viktigt att genomföra åtgärder som säkrar vattenförsörjningen för olika samhällssektorer. Gemensamt för dessa miljöproblem är att åtgärder behöver genomföras i stor skala.
Åtgärdsarbetet har kommit olika långt när det gäller olika problem. Försurning är ett relativt omfattande miljöproblem, men nuvarande kalkningsplaner berör i stort sett de vattenförekomster som behöver åtgärdas. Där fungerar alltså åtgärdsarbetet redan.

Inom de flesta andra områden behöver arbetet med åtgärder i större eller mindre utsträckning bli mer effektivt eller öka. Åtgärder mot övergödning har pågått under lång tid men arbetet behöver fortfarande förstärkas. Åtgärder mot miljögifter är också ett pågående arbete som behöver bli mer effektivt för att hantera de miljögifter som vattenmyndigheterna och andra aktörer pekar ut. Det kan till exempel finnas behov av åtgärder mot nya ämnen.

Torka och vattenbrist hanteras i en delförvaltningsplan med åtgärder. Det är ett relativt nytt område i det svenska vattenförvaltningsarbetet och det är många steg vi behöver ta för första gången när det gäller att åtgärda problemen.

De stora miljöproblemen i Norra Östersjöns vattendistrikt är fysiska förändringar av kustvatten, sjöar och vattendrag, övergödning och miljögifter i yt- och grundvatten samt försurning. Miljöproblem som berör ett mindre antal vattenförekomster är förorening av grundvatten med till exempel sulfat samt förändrade grundvattennivåer. I vissa fall påverkar också ändrade grundvattennivåer de ekosystem på land som är beroende av grundvatten. Distriktet har ett växande problem med torka och vattenbrist. Därför är det viktigt att genomföra åtgärder som säkrar vattenförsörjningen för olika samhällssektorer. Gemensamt för dessa miljöproblem är att åtgärder behöver genomföras i stor skala.

Åtgärdsarbetet har kommit olika långt när det gäller olika problem. Försurning är ett relativt omfattande miljöproblem, men nuvarande kalkningsplaner berör i stort sett de vattenförekomster som behöver åtgärdas. Där fungerar alltså åtgärdsarbetet redan.

Inom de flesta andra områden behöver arbetet med åtgärder i större eller mindre utsträckning bli mer effektivt eller öka. Åtgärder mot övergödning har pågått under lång tid men arbetet behöver fortfarande förstärkas. Åtgärder mot miljögifter är också ett pågående arbete som behöver bli mer effektivt för att hantera de miljögifter som vattenmyndigheterna och andra aktörer pekar ut. Det kan till exempel finnas behov av åtgärder mot nya ämnen.

Torka och vattenbrist hanteras i en delförvaltningsplan med åtgärder. Det är ett relativt nytt område i det svenska vattenförvaltningsarbetet och det är många steg vi behöver ta för första gången när det gäller att åtgärda problemen.

De stora miljöproblemen i Södra Östersjöns vattendistrikt är fysiska förändringar av kustvatten, sjöar och vattendrag, övergödning och miljögifter i yt- och grundvatten samt försurning. Miljöproblem som berör ett mindre antal vattenförekomster är förorening av grundvatten med till exempel sulfat samt förändrade grundvattennivåer. I vissa fall påverkar också ändrade grundvattennivåer de ekosystem på land som är beroende av grundvatten. Distriktet har ett växande problem med torka och vattenbrist. Därför är det viktigt att genomföra åtgärder som säkrar vattenförsörjningen för olika samhällssektorer. Gemensamt för dessa miljöproblem är att åtgärder behöver genomföras i stor skala.

Åtgärdsarbetet har kommit olika långt när det gäller olika problem. Försurning är ett relativt omfattande miljöproblem, men nuvarande kalkningsplaner berör i stort sett de vattenförekomster som behöver åtgärdas. Där fungerar alltså åtgärdsarbetet redan.

Inom de flesta andra områden behöver arbetet med åtgärder i större eller mindre utsträckning bli mer effektivt eller öka. Åtgärder mot övergödning har pågått under lång tid men arbetet behöver fortfarande förstärkas. Åtgärder mot miljögifter är också ett pågående arbete som behöver bli mer effektivt för att hantera de miljögifter som vattenmyndigheterna och andra aktörer pekar ut. Det kan till exempel finnas behov av åtgärder mot nya ämnen.

Torka och vattenbrist hanteras i en delförvaltningsplan med åtgärder. Det är ett relativt nytt område i det svenska vattenförvaltningsarbetet och det är många steg vi behöver ta för första gången när det gäller att åtgärda problemen.

De stora miljöproblemen i Västerhavets vattendistrikt är fysiska förändringar av kustvatten, sjöar och vattendrag, övergödning och miljögifter i yt- och grundvatten samt försurning. Miljöproblem som berör ett mindre antal vattenförekomster är förorening av grundvatten samt förändrade grundvattennivåer. I vissa fall påverkar också ändrade grundvattennivåer de ekosystem på land som är beroende av grundvatten. Distriktet har även till viss del problem med torka och vattenbrist. Därför är det viktigt att genomföra åtgärder som säkrar vattenförsörjningen för olika samhällssektorer. Gemensamt för dessa miljöproblem är att åtgärder behöver genomföras i stor skala.

Åtgärdsarbetet har kommit olika långt när det gäller olika problem. Försurning är ett relativt omfattande miljöproblem, men nuvarande kalkningsplaner berör i stort sett de vattenförekomster som behöver åtgärdas. Där fungerar alltså åtgärdsarbetet redan.

Inom de flesta andra områden behöver arbetet med åtgärder i större eller mindre utsträckning bli mer effektivt eller öka. Åtgärder mot övergödning har pågått under lång tid men arbetet behöver fortfarande förstärkas. Åtgärder mot miljögifter är också ett pågående arbete som behöver bli mer effektivt för att hantera de miljögifter som vattenmyndigheterna och andra aktörer pekar ut. Det kan till exempel finnas behov av åtgärder mot nya ämnen.

Torka och vattenbrist hanteras i en delförvaltningsplan med åtgärder. Det är ett relativt nytt område i det svenska vattenförvaltningsarbetet och det är många steg vi behöver ta för första gången när det gäller att åtgärda problemen.

Åtgärder för att hantera fysiska förändringar i vatten

Det miljöproblem som omfattar flest vattenförekomster i vattendistrikten är fysiska förändringar som leder till förändrade livsmiljöer för vattenlevande växter och djur. Förändringarna kan påverka vattnet på två sätt: Det kan innebära flödesförändringar, till exempel regleringar av sjöar och vattendrag för att bevattna eller producera elkraft. Det kan också vara förändringar av vattenförekomsternas form (morfologi) och hur det förbinder olika miljöer (konnektivitet), till exempel kanaler, bryggor och barriärer.

Åtgärdsprogrammet innehåller en rad åtgärder som riktar sig mot de olika typer av påverkan som orsakat de fysiska förändringarna, så kallade påverkanskällor. Tabell 47 visar åtgärder som riktas mot de största påverkanskällorna i distriktet.

När det gäller flödesförändringar behöver åtgärder utföras i 1345 vattenförekomster. Den vanligaste påverkanskällan är vattenkraft. Den påverkar flödesregimen i vattendragen genom fördämningar och omledning av vatten. En annan påverkanskälla är jordbruk där vattendrag som har rätats påverkar flödesregimen.

Åtgärder som tar om hand vattenkraftens problem kan till exempel vara att säkerställa ett minimivattenflöde i vattendraget. Åtgärden innebär troligen att det behövs en omprövning av anläggningen. Omprövningen kan initieras av markägaren själv eller av länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet.

Vid förändringar i morfologi och konnektivitet behöver åtgärder utföras i 2003 vattenförekomster. De vanligaste påverkanskällorna är vattenkraft, kvarndämmen och flottledslämningar. Problem med morfologi och konnektivitet förekommer också ofta i större städer eller vid vägpassager bredvid och över vatten. Vandringshinder som uppstått till följd av vattenkraft eller historiska verksamheter kan åtgärdas med upp- och nedströmspassager för fisk. Det är en åtgärd som innebär omprövning av anläggningen. Omprövningen kan initieras av markägaren själv eller av länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet. Att åtgärda till exempel flottledslämningar kan istället handla om att återställa en flodfåra som rensats och kanske rätats för att timmer ska kunna transporteras fritt. För dessa åtgärder behövs till exempel statlig finansiering.

Åtgärdsprogrammet innehåller en rad åtgärder som riktar sig mot de olika typer av påverkan som orsakat de fysiska förändringarna, så kallade påverkanskällor. Tabell 46 visar åtgärder som riktas mot de största påverkanskällorna i distriktet.

När det gäller flödesförändringar behöver åtgärder utföras i 2399 vattenförekomster. Den vanligaste påverkanskällan är vattenkraft. Den påverkar flödesregimen i vattendragen genom fördämningar och omledning av vatten. En annan påverkanskälla är jordbruk där vattendrag som har rätats påverkar flödesregimen.

Åtgärder som tar om hand vattenkraftens problem kan till exempel vara att säkerställa ett minimivattenflöde i vattendraget. Åtgärden innebär troligen att det behövs en omprövning av anläggningen. Omprövningen kan initieras av markägaren själv eller av länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet.

Vid förändringar i morfologi och konnektivitet behöver åtgärder utföras i 4 693 vattenförekomster. De vanligaste påverkanskällorna är vattenkraft, kvarndämmen och flottledslämningar. Problem med morfologi och konnektivitet förekommer också ofta i större städer eller vid vägpassager bredvid och över vatten. Vandringshinder som uppstått till följd av vattenkraft eller historiska verksamheter kan åtgärdas med upp- och nedströmspassager för fisk. Det är en åtgärd som innebär omprövning av anläggningen. Omprövningen kan initieras av markägaren själv eller av länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet. Att åtgärda till exempel flottledslämningar kan istället handla om att återställa en flodfåra som rensats och kanske rätats för att timmer ska kunna transporteras fritt. För dessa åtgärder behövs till exempel statlig finansiering.

Åtgärdsprogrammet innehåller en rad åtgärder som riktar sig mot de olika typer av påverkan som orsakat de fysiska förändringarna, så kallade påverkanskällor. Tabell 47 visar åtgärder som riktas mot de största påverkanskällorna i distriktet.

När det gäller flödesförändringar behöver åtgärder utföras i 202 vattenförekomster. Den vanligaste påverkanskällan är vattenkraft. Den påverkar flödesregimen i vattendragen genom fördämningar och omledning av vatten. En annan påverkanskälla är jordbruk där vattendrag som har rätats påverkar flödesregimen.

Åtgärder som tar om hand vattenkraftens problem kan till exempel vara att säkerställa ett minimivattenflöde i vattendraget. Åtgärden innebär troligen att det behövs en omprövning av anläggningen. Omprövningen kan initieras av markägaren själv eller av länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet.

Vid förändringar i morfologi och konnektivitet behöver åtgärder utföras i 597 vattenförekomster. De vanligaste påverkanskällorna är vattenkraft, kvarndämmen och flottledslämningar. Problem med morfologi och konnektivitet förekommer också ofta i större städer eller vid vägpassager bredvid och över vatten. Vandringshinder som uppstått till följd av vattenkraft eller historiska verksamheter kan åtgärdas med upp- och nedströmspassager för fisk. Det är en åtgärd som innebär omprövning av anläggningen. Omprövningen kan initieras av markägaren själv eller av länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet. Att åtgärda till exempel flottledslämningar kan istället handla om att återställa en flodfåra som rensats och kanske rätats för att timmer ska kunna transporteras fritt. För dessa åtgärder behövs till exempel statlig finansiering.

Åtgärdsprogrammet innehåller en rad åtgärder som riktar sig mot de olika typer av påverkan som orsakat de fysiska förändringarna, så kallade påverkanskällor. Tabell 51 visar åtgärder som riktas mot de största påverkanskällorna i distriktet.

När det gäller flödesförändringar behöver åtgärder utföras i 444 vattenförekomster. Den vanligaste påverkanskällan är vattenkraft. Den påverkar flödesregimen i vattendragen genom fördämningar och omledning av vatten. En annan påverkanskälla är jordbruk där vattendrag som har rätats påverkar flödesregimen.

Åtgärder som tar om hand vattenkraftens problem kan till exempel vara att säkerställa ett minimivattenflöde i vattendraget. Åtgärden innebär troligen att det behövs en omprövning av anläggningen. Omprövningen kan initieras av markägaren själv eller av länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet.

Åtgärdsprogrammet innehåller en rad åtgärder som riktar sig mot de olika typer av påverkan som orsakat de fysiska förändringarna, så kallade påverkanskällor. Tabell 47 visar åtgärder som riktas mot de största påverkanskällorna i distriktet.
När det gäller flödesförändringar behöver åtgärder utföras i 691 vattenförekomster. Den vanligaste påverkanskällan är vattenkraft. Den påverkar flödesregimen i vattendragen genom fördämningar och omledning av vatten. En annan påverkanskälla är jordbruk där vattendrag som har rätats påverkar flödesregimen.

Åtgärder som tar om hand vattenkraftens problem kan till exempel vara att säkerställa ett minimivattenflöde i vattendraget. Åtgärden innebär troligen att det behövs en omprövning av anläggningen. Omprövningen kan initieras av markägaren själv eller av länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet.

Vid förändringar i morfologi och konnektivitet behöver åtgärder utföras i 1849 vattenförekomster. De vanligaste påverkanskällorna är vattenkraft, kvarndämmen och flottledslämningar. Problem med morfologi och konnektivitet förekommer också ofta i större städer eller vid vägpassager bredvid och över vatten. Vandringshinder som uppstått till följd av vattenkraft eller historiska verksamheter kan åtgärdas med upp- och nedströmspassager för fisk. Det är en åtgärd som innebär omprövning av anläggningen. Omprövningen kan initieras av markägaren själv eller av länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet. Att åtgärda till exempel flottledslämningar kan istället handla om att återställa en flodfåra som rensats och kanske rätats för att timmer ska kunna transporteras fritt. För dessa åtgärder behövs till exempel statlig finansiering.

Åtgärder vid förändrad morfologi, flöde och konnektivitet

Tabell 47 Myndighetsåtgärder vid förändringar i morfologi, flöde och konnektivitet. Tabellen visar hur många vattenförekomster som berörs i distriktet (i risk att inte nå god status 2027) och åtgärder för de vanligaste påverkanskällorna i distriktet. Antal åtgärder hämtade från VISS 2020-09-21.


Kustvatten

Sjöar och vattendrag

Väg- och järnvägsnätet:
Trafikverket 1
Länsstyrelserna 3


Omläggning/byte av vägtrumma: 753 åtgärder
Urban markanvändning
Kantzoner – urban markanvändning: 52 åtgärder

Vattenverksamhet:
Havs- och vattenmyndigheten 8
Länsstyrelserna 2
Vattenkraft:
Havs- och vattenmyndigheten 3
Kammarkollegiet 1


Förändring av konnektivitet genom dammar, barriärer och slussar - för vattenkraft: 381 åtgärder
Bevara eller förbättra fysikaliskt-kemiskt tillstånd vid vattenkraftsanläggningar: 100 åtgärder
Motverka förhöjd erosion: 36 åtgärder
Stärka erosionsprocesser: 17 åtgärder

Ofinansierad vattenverksamhet:

Länsstyrelserna 2

Havs- och vattenmyndigheten 4


Förändring av konnektivitet genom dammar, barriärer och slussar - okända eller föråldrade: 543 åtgärder
Flottledsåterställning: 1019 åtgärder

Markavvattning:
Jordbruksverket 3
Jordbruksverket 5
Länsstyrelserna 2
Naturvårdsverket 6


Förändring av morfologiskt tillstånd - för jordbruket: 255 åtgärder.
Ekologiskt funktionella kantzoner – jordbruk: 48 åtgärder
Lokalt anpassad kantzon: 176 åtgärder

Skogsbruk:
Skogsstyrelsen 1–3


Anpassade skogsskötselåtgärder: 36 åtgärder
Ekologiskt funktionella kantzoner-skogsbruk: 53 åtgärder

Åtgärder som berör fler än en av ovan kategorier

Biotopvårdande åtgärder: 16 åtgärder
Återskapa eller förbättra hydrologisk regim: 3 åtgärder

Biotopvårdande åtgärder: 1452 åtgärder
Återskapa eller förbättra hydrologisk regim: 154 åtgärder
Möjliggöra upp- och nedströmspassage: 1522 åtgärder


Tabell 46 Myndighetsåtgärder vid förändringar i morfologi, flöde och konnektivitet. Tabellen visar hur många vattenförekomster som berörs i distriktet (i risk att inte nå god status 2027) och åtgärder för de vanligaste påverkanskällorna i distriktet. Antal åtgärder hämtade från VISS 2020-09-21.


Kustvatten

Sjöar och vattendrag

Väg- och järnvägsnätet:
Trafikverket 1
Länsstyrelserna 3


Omläggning/byte av vägtrumma:

2 550 åtgärder

Vattenverksamhet:
Havs- och vattenmyndigheten 8
Länsstyrelserna 2
Vattenkraft:
Havs- och vattenmyndigheten 3
Kammarkollegiet 1


Förändring av konnektivitet genom dammar, barriärer och slussar - för vattenkraft: 1 545 åtgärder Bevara eller förbättra fysikaliskt-kemiskt tillstånd vid vattenkraftsanläggningar: 134 åtgärder Motverka förhöjd erosion: 97 åtgärder Stärka erosionsprocesser: 76 åtgärder

Ofinansierad vattenverksamhet:

Länsstyrelserna 2

Havs- och vattenmyndigheten 4


Förändring av konnektivitet genom dammar, barriärer och slussar - okända eller föråldrade: 2 113 åtgärder
Flottledsåterställning: 1 514 åtgärder

Markavvattning:
Jordbruksverket 3
Jordbruksverket 5
Länsstyrelserna 2
Naturvårdsverket 6


Förändring av morfologiskt tillstånd - för jordbruket: 248 åtgärder.
Ekologiskt funktionella kantzoner – jordbruk: 189 åtgärder
Lokalt anpassad kantzon: 56 åtgärder

Skogsbruk:
Skogsstyrelsen 1–3


Anpassade skogsskötselåtgärder: 149 åtgärder
Ekologiskt funktionella kantzoner-skogsbruk: 146 åtgärder

Åtgärder som berör fler än en av ovan kategorier

Biotopvårdande åtgärder: 14 åtgärder
Återskapa eller förbättra hydrologisk regim: 7 åtgärder

Biotopvårdande åtgärder: 2 508 åtgärder
Återskapa eller förbättra hydrologisk regim: 764 åtgärder
Möjliggöra upp- och nedströmspassage: 4 623 åtgärder


Tabell 47 Myndighetsåtgärder vid förändringar i morfologi, flöde och konnektivitet. Tabellen visar hur många vattenförekomster som berörs i distriktet (i risk att inte nå god status 2027) och åtgärder för de vanligaste påverkanskällorna i distriktet. Antal åtgärder hämtade från VISS 2020-09-21.


Kustvatten

Sjöar och vattendrag

Väg- och järnvägsnätet:
Trafikverket 1
Länsstyrelserna 3


Omläggning/byte av vägtrumma: 47 åtgärder

Vattenverksamhet:
Havs- och vattenmyndigheten 8
Länsstyrelserna 2
Vattenkraft:
Havs- och vattenmyndigheten 3
Kammarkollegiet 1


Förändring av konnektivitet genom dammar, barriärer och slussar - för vattenkraft: 183 åtgärder

Ofinansierad vattenverksamhet:

Länsstyrelserna 2

Havs- och vattenmyndigheten 4


Förändring av konnektivitet genom dammar, barriärer och slussar - okända eller föråldrade: 236 åtgärder
Flottledsåterställning: 16 åtgärder

Markavvattning:
Jordbruksverket 3
Jordbruksverket 5
Länsstyrelserna 2
Naturvårdsverket 6


Förändring av morfologiskt tillstånd - för jordbruket: 224 åtgärder.
Ekologiskt funktionella kantzoner – jordbruk: 25åtgärder
Lokalt anpassad kantzon: 113 åtgärder

Skogsbruk:
Skogsstyrelsen 1–3


Anpassade skogsskötselåtgärder: 80 åtgärder
Ekologiskt funktionella kantzoner-skogsbruk: 122 åtgärder

Åtgärder som berör fler än en av ovan kategorier

Biotopvårdande åtgärder: 33 åtgärder

Biotopvårdande åtgärder: 459 åtgärder
Återskapa eller förbättra hydrologisk regim: 142 åtgärder
Möjliggöra upp- och nedströmspassage: 993 åtgärder


Tabell 51 Myndighetsåtgärder vid förändringar i morfologi, flöde och konnektivitet. Tabellen visar hur många vattenförekomster som berörs i distriktet (i risk att inte nå god status 2027) och åtgärder för de vanligaste påverkanskällorna i distriktet. Antal åtgärder hämtade från VISS 2020-09-21.


Kustvatten

Sjöar och vattendrag

Väg- och järnvägsnätet:
Trafikverket 1
Länsstyrelserna 3


Omläggning/byte av vägtrumma: 100 åtgärder

Vattenverksamhet:
Havs- och vattenmyndigheten 8
Länsstyrelserna 2
Vattenkraft:
Havs- och vattenmyndigheten 3
Kammarkollegiet 1


Förändring av konnektivitet genom dammar, barriärer och slussar - för vattenkraft: 257 åtgärder
Bevara eller förbättra fysikaliskt-kemiskt tillstånd vid vattenkraftsanläggningar: 4 åtgärder
Motverka förhöjd erosion: 1åtgärd
Stärka erosionsprocesser: 1 åtgärd

Ofinansierad vattenverksamhet:

Länsstyrelserna 2

Havs- och vattenmyndigheten 4


Förändring av konnektivitet genom dammar, barriärer och slussar - okända eller föråldrade: 503 vattenförekomster behöver omfattas av åtgärder
Flottledsåterställning: 44 åtgärder

Markavvattning:
Jordbruksverket 3
Jordbruksverket 5
Länsstyrelserna 2
Naturvårdsverket 6


Förändring av morfologiskt tillstånd - för jordbruket: 481 vattenförekomster behöver omfattas av åtgärder.
Ekologiskt funktionella kantzoner – jordbruk: 56 åtgärder
Lokalt anpassad kantzon: 375 åtgärder

Skogsbruk:
Skogsstyrelsen 1–3


Anpassade skogsskötselåtgärder: 80 åtgärder
Ekologiskt funktionella kantzoner-skogsbruk: 122 åtgärder

Åtgärder som berör fler än en av ovan kategorier

Biotopvårdande åtgärder: 28 åtgärder

Biotopvårdande åtgärder: 804 åtgärder
Återskapa eller förbättra hydrologisk regim: 213 åtgärder
Möjliggöra upp- och nedströmspassage: 2 251 åtgärder


Tabell 47 Myndighetsåtgärder vid förändringar i morfologi, flöde och konnektivitet. Tabellen visar hur många vattenförekomster som berörs i distriktet (i risk att inte nå god status 2027) och åtgärder för de vanligaste påverkanskällorna i distriktet. Antal åtgärder hämtade från VISS 2020-09-21.


Kustvatten

Sjöar och vattendrag

Väg- och järnvägsnätet:
Trafikverket 1
Länsstyrelserna 3


Omläggning/byte av vägtrumma: 104 åtgärder

Vattenverksamhet:
Havs- och vattenmyndigheten 8
Länsstyrelserna 2
Vattenkraft:
Havs- och vattenmyndigheten 3
Kammarkollegiet 1


Förändring av konnektivitet genom dammar, barriärer och slussar - för vattenkraft: 1 135 vattenförekomster behöver omfattas av åtgärder

Bevara eller förbättra fysikaliskt-kemiskt tillstånd vid vattenkraftsanläggningar: 121 åtgärder

Motverka förhöjd erosion: 33 åtgärder

Stärka erosionsprocesser: 29 åtgärder

Ofinansierad vattenverksamhet:

Länsstyrelserna 2

Havs- och vattenmyndigheten 4


Förändring av konnektivitet genom dammar, barriärer och slussar - okända eller föråldrade: 652 vattenförekomster behöver omfattas av åtgärder

Flottledsåterställning: 37 åtgärder

Markavvattning:
Jordbruksverket 3
Jordbruksverket 5
Länsstyrelserna 2
Naturvårdsverket 6


Förändring av morfologiskt tillstånd - för jordbruket: 350 vattenförekomster behöver omfattas av åtgärder Ekologiskt funktionella kantzoner – jordbruk: 57 åtgärder

Lokalt anpassad kantzon: 216 åtgärder

Skogsbruk:
Skogsstyrelsen 1–3


Anpassade skogsskötselåtgärder: 27 åtgärder Ekologiskt funktionella kantzoner - skogsbruk: 338 åtgärder

Åtgärder som berör fler än en av ovan kategorier

Biotopvårdande åtgärder: 2 åtgärder
Återskapa eller förbättra hydrologisk regim: 12 åtgärder

Biotopvårdande åtgärder: 1 130åtgärder
Återskapa eller förbättra hydrologisk regim: 399 åtgärder
Möjliggöra upp- och nedströmspassage: 1 966 åtgärder


Åtgärder för att minska övergödning

Läckage och utsläpp av näringsämnen som bidrar till övergödning är ett relativt omfattande miljöproblem i distriktets kustvatten. Omkring 17 procent av kustvattnet har bedömts vara i risk att inte uppnå miljökvalitetskraven till 2021. För att nå miljökvalitetskraven för kustvatten behöver läckaget och utsläppen av näringsämnen minska med cirka 100 kg fosfor. De fyra största påverkanskällorna för övergödning sett till distriktet som helhet är jordbruk, små avlopp, avloppsreningsverk och ledningsnät och urban markanvändning, vilket innebär dagvatten i tätorter. Ytterligare påverkanskällor som omfattar ett mindre antal vattenförekomster är industrier, internbelastning och skogsbruk.

Viktiga fysiska åtgärder för att minska läckage från jordbruksmark är till exempel att anlägga våtmarker eller skyddszoner. Havs- och vattenmyndighetens åtgärd om åtgärdssamordning inom projektet LEVA innebär ett stöd för jordbruksföretagen att genomföra åtgärder. Det får de även i rådgivningsinsatserna inom Jordbruksverkets projekt Greppa Näringen. Jordbruksverket, Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna har åtgärder som sammantaget ska innebära att det finns finansiering för att genomföra fysiska åtgärder och att åtgärder utförs där de gör mest nytta.
Utsläpp från avloppsreningsverk och små avlopp kan minskas genom förbättrade reningsprocesser eller ombyggnation av anläggningar. Åtgärder kan komma till stånd där det behövs genom tillsyn från länsstyrelser och kommuner.

I tätorterna kan påverkan av näringsämnen minskas genom åtgärder som fördröjer dagvattnet eller låter det infiltrera i marken så att olika ämnen kan fångas upp. Tabell 48 visar omfattningen av åtgärder som riktas mot de fyra största påverkanskällorna.

Läckage och utsläpp av näringsämnen som bidrar till övergödning är ett relativt omfattande miljöproblem i distriktets kustvatten. Åtgärder behöver ske i 16 kustvatten och 157 sjöar och vattendrag. För att nå miljökvalitetskraven för kustvatten behöver läckaget och utsläppen av näringsämnen minska med cirka 50 ton fosfor respektive 260 ton kväve. De fyra största påverkanskällorna för övergödning sett till distriktet som helhet är jordbruk, industrier, små avlopp, samt avloppsreningsverk och ledningsnät. Ytterligare påverkanskällor som omfattar ett mindre antal vattenförekomster är skogsbruk, urban markanvändning, vilket innebär dagvatten i tätorter, och internbelastning.

Viktiga fysiska åtgärder för att minska läckage från jordbruksmark är till exempel att anlägga våtmarker eller skyddszoner. Havs- och vattenmyndighetens åtgärd om åtgärdssamordning inom projektet LEVA innebär ett stöd för jordbruksföretagen att genomföra åtgärder. Det får de även i rådgivningsinsatserna inom Jordbruksverkets projekt Greppa Näringen. Jordbruksverket, Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna har åtgärder som sammantaget ska innebära att det finns finansiering för att genomföra fysiska åtgärder och att åtgärder utförs där de gör mest nytta.
Utsläpp från avloppsreningsverk och små avlopp kan minskas genom förbättrade reningsprocesser eller ombyggnation av anläggningar. Åtgärder kan komma till stånd där det behövs genom tillsyn från länsstyrelser och kommuner.

I tätorterna kan påverkan av näringsämnen minskas genom åtgärder som fördröjer dagvattnet eller låter det infiltrera i marken så att olika ämnen kan fångas upp.
Tabell 47. Myndighetsåtgärder för minskad påverkan från övergödning. Tabellen visar åtgärder mot de fyra största påverkanskällorna. Dagvattenåtgärder är åtgärder både mot övergödning och miljögifter. Uttag ur VISS 2020-09-21. visar omfattningen av åtgärder som riktas mot de fyra största påverkanskällorna.

Läckage och utsläpp av näringsämnen som bidrar till övergödning är ett omfattande miljöproblem i vattendistriktet. Omkring 75 procent av kustvattnet och 29 procent av sjöarna och vattendragen har bedömts vara i risk att inte uppnå miljökvalitetskraven till 2021. För att nå miljökvalitetskraven för kustvatten behöver läckaget och utsläppen av näringsämnen minska med cirka 110 ton fosfor respektive 760 ton kväve. För sjöar och vattendrag behövs en motsvarande minskning på cirka 170 ton fosfor. De fyra största påverkanskällorna för övergödning sett till distriktet som helhet är jordbruk, små avlopp, urban markanvändning, vilket innebär dagvatten i tätorter, samt avloppsreningsverk och ledningsnät. Ytterligare påverkanskällor som omfattar ett mindre antal vattenförekomster är internbelastning, hästgårdar, industrier och skogsbruk.

Viktiga fysiska åtgärder för att minska läckage från jordbruksmark är till exempel att anlägga våtmarker eller skyddszoner. Havs- och vattenmyndighetens åtgärd om åtgärdssamordning inom projektet LEVA innebär ett stöd för jordbruksföretagen att genomföra åtgärder. Det får de även i rådgivningsinsatserna inom Jordbruksverkets projekt Greppa Näringen. Jordbruksverket, Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna har åtgärder som sammantaget ska innebära att det finns finansiering för att genomföra fysiska åtgärder och att åtgärder utförs där de gör mest nytta. Utsläpp från avloppsreningsverk och små avlopp kan minskas genom förbättrade reningsprocesser eller ombyggnation av anläggningar. Åtgärder kan komma till stånd där det behövs genom tillsyn från länsstyrelser och kommuner. I tätorterna kan påverkan av näringsämnen minskas genom åtgärder som fördröjer dagvattnet eller låter det infiltrera i marken så att olika ämnen kan fångas upp. Tabell 46 visar omfattningen av åtgärder som riktas mot de fyra största påverkanskällorna.

Läckage och utsläpp av näringsämnen som bidrar till övergödning är ett omfattande miljöproblem i vattendistriktet. Åtgärder behöver ske i 141 kustvatten och 250 sjöar och vattendrag. För att nå miljökvalitetskraven för kustvatten behöver läckaget och utsläppen av näringsämnen minska med cirka 110 ton fosfor respektive 2 700 ton kväve. För sjöar och vattendrag behövs en motsvarande minskning på cirka 100 ton fosfor. De fyra största påverkanskällorna för övergödning sett till distriktet som helhet är jordbruk, små avlopp, urban markanvändning, vilket innebär dagvatten i tätorter, samt avloppsreningsverk och ledningsnät. Ytterligare påverkanskällor som omfattar ett mindre antal vattenförekomster är internbelastning, industrier och skogsbruk.

Viktiga fysiska åtgärder för att minska läckage från jordbruksmark är till exempel att anlägga våtmarker eller skyddszoner. Havs- och vattenmyndighetens åtgärd om åtgärdssamordning inom projektet LEVA innebär ett stöd för jordbruksföretagen att genomföra åtgärder. Det får de även i rådgivningsinsatserna inom Jordbruksverkets projekt Greppa Näringen. Jordbruksverket, Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna har åtgärder som sammantaget ska innebära att det finns finansiering för att genomföra fysiska åtgärder och att åtgärder utförs där de gör mest nytta.
Utsläpp från avloppsreningsverk och små avlopp kan minskas genom förbättrade reningsprocesser eller ombyggnation av anläggningar. Åtgärder kan komma till stånd där det behövs genom tillsyn från länsstyrelser och kommuner.
I tätorterna kan påverkan av näringsämnen minskas genom åtgärder som fördröjer dagvattnet eller låter det infiltrera i marken så att olika ämnen kan fångas upp.
Tabell 52 visar omfattningen av åtgärder som riktas mot de fyra största påverkanskällorna.

Läckage och utsläpp av näringsämnen som bidrar till övergödning är ett relativt omfattande miljöproblem i vattendistriktet. Åtgärder behöver ske i 10 kustvatten och 365 sjöar och vattendrag. För att nå miljökvalitetskraven för kustvatten behöver läckaget och utsläppen av näringsämnen minska med cirka 30 ton fosfor respektive 1 800 ton kväve. För sjöar och vattendrag behövs en motsvarande minskning på cirka 210 ton fosfor. De fyra största påverkanskällorna för övergödning sett till distriktet som helhet är jordbruk, små avlopp, urban markanvändning, vilket innebär dagvatten i tätorter, samt avloppsreningsverk. Ytterligare påverkanskällor som omfattar ett mindre antal vattenförekomster är internbelastning, industri, hästgårdar och skogsbruk.

Viktiga fysiska åtgärder för att minska läckage från jordbruksmark är till exempel att anlägga våtmarker eller skyddszoner. Havs- och vattenmyndighetens åtgärd om åtgärdssamordning inom projektet LEVA innebär ett stöd för jordbruksföretagen att genomföra åtgärder. Det får de även i rådgivningsinsatserna inom Jordbruksverkets projekt Greppa Näringen. Jordbruksverket, Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna har åtgärder som sammantaget ska innebära att det finns finansiering för att genomföra fysiska åtgärder och att åtgärder utförs där de gör mest nytta.
Utsläpp från avloppsreningsverk och små avlopp kan minskas genom förbättrade reningsprocesser eller ombyggnation av anläggningar. Åtgärder kan komma till stånd där det behövs genom tillsyn från länsstyrelser och kommuner.

I tätorterna kan påverkan av näringsämnen minskas genom åtgärder som fördröjer dagvattnet eller låter det infiltrera i marken så att olika ämnen kan fångas upp.

Tabell 48 visar omfattningen av åtgärder som riktas mot de fyra största påverkanskällorna.

Myndighetsåtgärder för minskad påverkan från övergödning

Tabell 48. Myndighetsåtgärder för minskad påverkan från övergödning. Tabellen visar åtgärder mot de fyra största påverkanskällorna och hur många vattenförekomster som berörs i distriktet. Antal åtgärder hämtade från VISS 2020-09-21 för följande åtgärdskategorier: Dagvattenåtgärder (även för miljögifter).

Åtgärder riktade till myndigheter och kommuner

Jordbruk

Avlopps-reningsverk, ledningsnät

Urban mark-användning

Små avlopp

Havs- och vattenmyndigheten 9

Jordbruksverket 1
Jordbruksverket 4
Länsstyrelserna 6
Länsstyrelserna 8
Länsstyrelserna 9

Konventionella skyddszoner (6 ha)
Strukturkalkning (14 ha)
Tvåstegsdiken (800 m)
Våtmark (600 ha)
Kalkfilterdiken (4 ha)




Naturvårdsverket 1
Länsstyrelserna 1
Länsstyrelserna 4
Kommunerna 5
Kommunerna 2


3 åtgärder



Naturvårdsverket 7
Länsstyrelserna 1
Länsstyrelserna 4
Kommunerna 2
Kommunerna 5



Dagvatten-åtgärder: 27 åtgärder


Havs- och vattenmyndigheten 1
Länsstyrelserna 4
Kommunerna 2




300 åtgärder (antal avlopps-anläggningar)

Tabell 47. Myndighetsåtgärder för minskad påverkan från övergödning. Tabellen visar åtgärder mot de fyra största påverkanskällorna och hur många vattenförekomster som berörs i distriktet. Antal åtgärder hämtade från VISS 2020-09-21 för följande åtgärdskategorier: Dagvattenåtgärder (även för miljögifter).

Åtgärder riktade till myndigheter och kommuner

Jordbruk

Avlopps-reningsverk, ledningsnät

Urban mark-användning

Små avlopp

Havs- och vattenmyndigheten 9 Jordbruksverket 1
Jordbruksverket 4
Länsstyrelserna 6
Länsstyrelserna 8
Länsstyrelserna 9

Anpassade skyddszoner (78 ha) Konventionella skyddszoner (200 ha) Strukturkalkning (8500 ha) Tvåstegsdiken (20 km) Våtmark (48 ha) Kalkfilterdiken (1 900 ha) Fånggrödor (800 ha) Vårbearbetning (600 ha)




Naturvårdsverket 1
Länsstyrelserna 1
Länsstyrelserna 4
Kommunerna 5
Kommunerna 2


25 åtgärder



Naturvårdsverket 7
Länsstyrelserna 1
Länsstyrelserna 4
Kommunerna 2
Kommunerna 5



Dagvatten-åtgärder: 19 åtgärder


Havs- och vattenmyndigheten 1
Länsstyrelserna 4
Kommunerna 2




1 300 åtgärder (antal avlopps-anläggningar)

Tabell 46. Myndighetsåtgärder för minskad påverkan från övergödning. Tabellen visar åtgärder mot de fyra största påverkanskällorna och hur många vattenförekomster som berörs i distriktet. Antal åtgärder hämtade från VISS 2020-09-21 för följande åtgärdskategorier: Dagvattenåtgärder (även för miljögifter).

Åtgärder riktade till myndigheter och kommuner

Jordbruk

Avlopps-reningsverk, ledningsnät

Urban mark-användning

Små avlopp

Havs- och vattenmyndigheten 9

Jordbruksverket 1
Jordbruksverket 4
Länsstyrelserna 6
Länsstyrelserna 8
Länsstyrelserna 9

Anpassade skyddszoner

(1 600 ha) Konventionella skyddszoner (800 ha) Strukturkalkning (250 000 ha) Tvåstegsdiken (423 km) Våtmark (1 100 ha) Kalkfilterdiken (8 800 ha) Fånggrödor (39 000 ha) Vårbearbetning (28 000 ha)




Naturvårdsverket 1
Länsstyrelserna 1
Länsstyrelserna 4
Kommunerna 5
Kommunerna 2


99 åtgärder



Naturvårdsverket 7
Länsstyrelserna 1
Länsstyrelserna 4
Kommunerna 2
Kommunerna 5



Dagvatten-åtgärder: 149 åtgärder inklusive miljögifter


Havs- och vattenmyndigheten 1
Länsstyrelserna 4
Kommunerna 2




18 000 åtgärder (antal avlopps-anläggningar)

Tabell 52. Myndighetsåtgärder för minskad påverkan från övergödning. Tabellen visar åtgärder mot de fyra största påverkanskällorna och hur många vattenförekomster som berörs i distriktet. Antal åtgärder hämtade från VISS 2020-09-21 för följande åtgärdskategorier: Dagvattenåtgärder (även för miljögifter).

Åtgärder riktade till myndigheter och kommuner

Jordbruk

Avlopps-reningsverk, ledningsnät

Urban mark-användning

Små avlopp

Havs- och vattenmyndigheten 9

Jordbruksverket 1
Jordbruksverket 4
Länsstyrelserna 6
Länsstyrelserna 8
Länsstyrelserna 9

Anpassade skyddszoner

(2 200 ha) Konventionella skyddszoner (1400 ha) Strukturkalkning (62 000 ha) Tvåstegsdiken (100 km) Våtmark (1 400 ha) Kalkfilterdiken (850 ha) Fånggrödor

(55 000 ha) Vårbearbetning (44 000 ha)




Naturvårdsverket 1
Länsstyrelserna 1
Länsstyrelserna 4
Kommunerna 5
Kommunerna 2


112 åtgärder



Naturvårdsverket 7
Länsstyrelserna 1
Länsstyrelserna 4
Kommunerna 2
Kommunerna 5



Dagvatten-åtgärder: 136 åtgärder


Havs- och vattenmyndigheten 1
Länsstyrelserna 4
Kommunerna 2




16 000 åtgärder (antal avlopps-anläggningar)

Tabell 48. Myndighetsåtgärder för minskad påverkan från övergödning. Tabellen visar åtgärder mot de fyra största påverkanskällorna och hur många vattenförekomster som berörs i distriktet. Antal åtgärder hämtade från VISS 2020-09-21 för följande åtgärdskategorier: Dagvattenåtgärder (även för miljögifter).

Åtgärder riktade till myndigheter och kommuner

Jordbruk

Avlopps-reningsverk, ledningsnät

Urban mark-användning

Små avlopp

Havs- och vattenmyndigheten 9

Jordbruksverket 1
Jordbruksverket 4
Länsstyrelserna 6
Länsstyrelserna 8
Länsstyrelserna 9

Anpassade skyddszoner

(1 600 ha) Konventionella skyddszoner

(1 400 ha) Strukturkalkning (140 000 ha) Tvåstegsdiken (160 km) Våtmark (1 600 ha) Kalkfilterdiken (16 600 ha) Fånggrödor

(24 000 ha) Vårbearbetning (52 000 ha)




Naturvårdsverket 1
Länsstyrelserna 1
Länsstyrelserna 4
Kommunerna 5
Kommunerna 2


68 åtgärder



Naturvårdsverket 7
Länsstyrelserna 1
Länsstyrelserna 4
Kommunerna 2
Kommunerna 5



Dagvatten-åtgärder: 131 åtgärder


Havs- och vattenmyndigheten 1
Länsstyrelserna 4
Kommunerna 2




23 000 åtgärder (antal avlopps-anläggningar)

Åtgärder för att minska miljögifter

Utsläpp och läckage av miljögifter är också ett omfattande miljöproblem i Bottenvikens vattendistrikt. 168 vattenförekomster riskerar att ha otillfredsställande status med avseende på miljögifter. Orsakerna är utsläpp från både nedlagda och befintliga verksamheter. Åtgärdsprogrammet innehåller en rad åtgärder mot de olika typerna av påverkanskällor som är identifierade. Tabellerna nedan visar åtgärder som riktas mot de största påverkanskällorna i distriktet när det gäller miljögifter, uppdelat på särskilda förorenande ämnen och prioriterade ämnen i yt- respektive grundvatten.

I ytterligare 169 vattenförekomster finns en misstänkt påverkan som kan bidra till att god status inte kan nås, men där dataunderlaget i dagsläget inte är tillräckligt för att kunna avgöra om fysiska åtgärder behövs. I dessa fall behövs ofta en riktad tillsyn på de verksamheter som misstänks påverka vattnets status negativt, inte minst när det gäller verksamheternas egenkontroll. Detta visas inom parentes i tabellerna nedan.

Det är många påverkanskällor som ger upphov till att miljögifter finns i vattenförekomsterna. De vanligaste är förorenade områden, atmosfärisk deposition, avloppsreningsverk, dagvatten, deponier, småbåtshamnar och båtuppläggningsplatser, industri och jordbruk. Att sanera förorenade områden är en viktig åtgärd. Åtgärden finansieras genom statlig finansiering om det är en gammal verksamhet, genom att förorenaren betalar eller en kombination av dessa möjligheter. Länsstyrelserna och kommunerna arbetar med saneringsprojekt och behöver prioritera arbetet efter miljökvalitetsnormerna för vatten. I tillsynen av miljöfarlig verksamhet, som industrier, avloppsreningsverk, deponier, gruvor och verksamheter som leder till dagvatten, handlar det istället om att se över om åtgärder behövs i det enskilda fallet och i så fall vilka skyddsåtgärder eller försiktighetsmått som kan utföras. Tillsynen behöver också syfta till att höja kunskapsnivån hos verksamhetsutövare inom ramen för deras egenkontroll av ämnen. Kunskapen är nödvändig för att kunna göra bedömningar av behovet av att utföra skyddsåtgärder. I grundvatten är det viktigt att arbeta förebyggande, till exempel med vattenskyddsområden som en del i att hantera risker med förorening i samband med olycka.

Utsläpp och läckage av miljögifter är också ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt. 187 vattenförekomster riskerar att ha otillfredsställande status med avseende på miljögifter, om man bortser från kvicksilver och bromerad difenyleter (PBDE), som orsakar risk i samtliga vattenförekomster. Orsakerna är utsläpp från både nedlagda och befintliga verksamheter. Åtgärdsprogrammet innehåller en rad åtgärder mot de olika typerna av påverkanskällor som är identifierade. Tabellerna nedan visar åtgärder som riktas mot de största påverkanskällorna i distriktet när det gäller miljögifter i ytvatten och grundvatten och där fysiska åtgärder behöver vidtas för att god status ska kunna nås. För miljögifter i ytvatten visas åtgärderna uppdelat på särskilda förorenande ämnen och prioriterade ämnen.

I ytterligare 814 vattenförekomster finns en misstänkt påverkan som kan bidra till att god status inte kan nås, men där dataunderlaget i dagsläget inte är tillräckligt för att kunna avgöra om fysiska åtgärder behövs. I dessa fall behövs ofta en riktad tillsyn på de verksamheter som misstänks påverka vattnets status negativt, inte minst när det gäller verksamheternas egenkontroll. Detta visas inom parentes i tabellerna nedan.

Det är många påverkanskällor som ger upphov till att miljögifter finns i vattenförekomsterna. De vanligaste är förorenade områden, atmosfärisk deposition, avloppsreningsverk, dagvatten, deponier, småbåtshamnar och båtuppläggningsplatser, industri och jordbruk. Att sanera förorenade områden är en viktig åtgärd. Åtgärden finansieras genom statlig finansiering om det är en gammal verksamhet, genom att förorenaren betalar eller en kombination av dessa möjligheter. Länsstyrelserna och kommunerna arbetar med saneringsprojekt och behöver prioritera arbetet efter miljökvalitetsnormerna för vatten. I tillsynen av miljöfarlig verksamhet, som industrier, avloppsreningsverk, deponier, gruvor och verksamheter som leder till dagvatten, handlar det istället om att se över om åtgärder behövs i det enskilda fallet och i så fall vilka skyddsåtgärder eller försiktighetsmått som kan utföras. Tillsynen behöver också syfta till att höja kunskapsnivån hos verksamhetsutövare inom ramen för deras egenkontroll av ämnen. Kunskapen är nödvändig för att kunna göra bedömningar av behovet av att utföra skyddsåtgärder. I grundvatten är det viktigt att arbeta förebyggande, till exempel med vattenskyddsområden som en del i att hantera risker med förorening i samband med olycka.

Utsläpp och läckage av miljögifter är också ett omfattande miljöproblem i Norra Östersjöns vattendistrikt. 114 vattenförekomster riskerar att ha otillfredsställande status med avseende på miljögifter, om man bortser från kvicksilver och bromerad difenyleter (PBDE), som orsakar risk i samtliga vattenförekomster. Orsakerna är utsläpp från både nedlagda och befintliga verksamheter. Åtgärdsprogrammet innehåller en rad åtgärder mot de olika typerna av påverkanskällor som är identifierade. Tabellerna nedan visar åtgärder som riktas mot de största påverkanskällorna i distriktet när det gäller miljögifter i ytvatten och grundvatten och där fysiska åtgärder behöver vidtas för att god status ska kunna nås. För miljögifter i ytvatten visas åtgärderna uppdelat på särskilda förorenande ämnen och prioriterade ämnen.

I ytterligare 420 vattenförekomster finns en misstänkt påverkan som kan bidra till att god status inte kan nås, men där dataunderlaget i dagsläget inte är tillräckligt för att kunna avgöra om fysiska åtgärder behövs. I dessa fall behövs ofta en riktad tillsyn på de verksamheter som misstänks påverka vattnets status negativt, inte minst när det gäller verksamheternas egenkontroll. Detta visas inom parentes i tabellerna nedan.

Det är många påverkanskällor som ger upphov till att miljögifter finns i vattenförekomsterna. De vanligaste är förorenade områden, atmosfärisk deposition, avloppsreningsverk, dagvatten, deponier, småbåtshamnar och båtuppläggningsplatser, industri och jordbruk. Att sanera förorenade områden är en viktig åtgärd. Åtgärden finansieras genom statlig finansiering om det är en gammal verksamhet, genom att förorenaren betalar eller en kombination av dessa möjligheter. Länsstyrelserna och kommunerna arbetar med saneringsprojekt och behöver prioritera arbetet efter miljökvalitetsnormerna för vatten. I tillsynen av miljöfarlig verksamhet, som industrier, avloppsreningsverk, deponier, gruvor och verksamheter som leder till dagvatten, handlar det istället om att se över om åtgärder behövs i det enskilda fallet och i så fall vilka skyddsåtgärder eller försiktighetsmått som kan utföras. Tillsynen behöver också syfta till att höja kunskapsnivån hos verksamhetsutövare inom ramen för deras egenkontroll av ämnen. Kunskapen är nödvändig för att kunna göra bedömningar av behovet av att utföra skyddsåtgärder. I grundvatten är det viktigt att arbeta förebyggande, till exempel med vattenskyddsområden som en del i att hantera risker med förorening i samband med olycka.

Utsläpp och läckage av miljögifter är också ett omfattande miljöproblem i Södra Östersjöns vattendistrikt. 136 vattenförekomster riskerar att ha otillfredsställande status med avseende på miljögifter, om man bortser från kvicksilver och bromerad difenyleter (PBDE), som orsakar risk i samtliga vattenförekomster. Orsakerna är utsläpp från både nedlagda och befintliga verksamheter. Åtgärdsprogrammet innehåller en rad åtgärder mot de olika typerna av påverkanskällor som är identifierade. Tabellerna nedan visar åtgärder som riktas mot de största påverkanskällorna i distriktet när det gäller miljögifter i ytvatten och grundvatten och där fysiska åtgärder behöver vidtas för att god status ska kunna nås. För miljögifter i ytvatten visas åtgärderna uppdelat på särskilda förorenande ämnen och prioriterade ämnen.

I ytterligare 332 vattenförekomster finns en misstänkt påverkan som kan bidra till att god status inte kan nås, men där dataunderlaget i dagsläget inte är tillräckligt för att kunna avgöra om fysiska åtgärder behövs. I dessa fall behövs ofta en riktad tillsyn på de verksamheter som misstänks påverka vattnets status negativt, inte minst när det gäller verksamheternas egenkontroll. Detta visas inom parentes i tabellerna nedan.
Det är många påverkanskällor som ger upphov till att miljögifter finns i vattenförekomsterna. De vanligaste är förorenade områden, atmosfärisk deposition, avloppsreningsverk, dagvatten, deponier, småbåtshamnar och båtuppläggningsplatser, industri och jordbruk. Att sanera förorenade områden är en viktig åtgärd. Åtgärden finansieras genom statlig finansiering om det är en gammal verksamhet, genom att förorenaren betalar eller en kombination av dessa möjligheter. Länsstyrelserna och kommunerna arbetar med saneringsprojekt och behöver prioritera arbetet efter miljökvalitetsnormerna för vatten. I tillsynen av miljöfarlig verksamhet, som industrier, avloppsreningsverk, deponier, gruvor och verksamheter som leder till dagvatten, handlar det istället om att se över om åtgärder behövs i det enskilda fallet och i så fall vilka skyddsåtgärder eller försiktighetsmått som kan utföras. Tillsynen behöver också syfta till att höja kunskapsnivån hos verksamhetsutövare inom ramen för deras egenkontroll av ämnen. Kunskapen är nödvändig för att kunna göra bedömningar av behovet av att utföra skyddsåtgärder. I grundvatten är det viktigt att arbeta förebyggande, till exempel med vattenskyddsområden som en del i att hantera risker med förorening i samband med olycka.

Utsläpp och läckage av miljögifter är också ett omfattande miljöproblem i Västerhavets vattendistrikt. 99 vattenförekomster riskerar att ha otillfredsställande status med avseende på miljögifter, om man bortser från kvicksilver och bromerad difenyleter (PBDE), som orsakar risk i samtliga vattenförekomster. Orsakerna är utsläpp från både nedlagda och befintliga verksamheter. Åtgärdsprogrammet innehåller en rad åtgärder mot de olika typerna av påverkanskällor som är identifierade. Tabellerna nedan visar åtgärder som riktas mot de största påverkanskällorna i distriktet när det gäller miljögifter i ytvatten och grundvatten och där fysiska åtgärder behöver vidtas för att god status ska kunna nås. För miljögifter i ytvatten visas åtgärderna uppdelat på särskilda förorenande ämnen och prioriterade ämnen.

I ytterligare 601 vattenförekomster finns en misstänkt påverkan som kan bidra till att god status inte kan nås, men där dataunderlaget i dagsläget inte är tillräckligt för att kunna avgöra om fysiska åtgärder behövs. I dessa fall behövs ofta en riktad tillsyn på de verksamheter som misstänks påverka vattnets status negativt, inte minst när det gäller verksamheternas egenkontroll. Detta visas inom parentes i tabellerna nedan.
Det är många påverkanskällor som ger upphov till att miljögifter finns i vattenförekomsterna. De vanligaste är förorenade områden, atmosfärisk deposition, avloppsreningsverk, dagvatten, deponier, småbåtshamnar och båtuppläggningsplatser, industri och jordbruk. Att sanera förorenade områden är en viktig åtgärd. Åtgärden finansieras genom statlig finansiering om det är en gammal verksamhet, genom att förorenaren betalar eller en kombination av dessa möjligheter. Länsstyrelserna och kommunerna arbetar med saneringsprojekt och behöver prioritera arbetet efter miljökvalitetsnormerna för vatten. I tillsynen av miljöfarlig verksamhet, som industrier, avloppsreningsverk, deponier, gruvor och verksamheter som leder till dagvatten, handlar det istället om att se över om åtgärder behövs i det enskilda fallet och i så fall vilka skyddsåtgärder eller försiktighetsmått som kan utföras. Tillsynen behöver också syfta till att höja kunskapsnivån hos verksamhetsutövare inom ramen för deras egenkontroll av ämnen. Kunskapen är nödvändig för att kunna göra bedömningar av behovet av att utföra skyddsåtgärder. I grundvatten är det viktigt att arbeta förebyggande, till exempel med vattenskyddsområden som en del i att hantera risker med förorening i samband med olycka.

Särskilda förorenande ämnen i ytvatten

Tabell 49 Myndighetsåtgärder för minskad påverkan av miljögifter i ytvatten. Tabellen visar åtgärder mot de fem vanligaste påverkanskällorna. Siffrorna avser antal vattenförekomster i risk att inte nå god status, helt eller delvis beroende på påverkan från den utpekade påverkanskällan, och som därför behöver omfattas av fysiska åtgärder. Siffrorna inom parentes avser ytterligare vattenförekomster där det finns en misstänkt påverkan som kan bidra till att god status inte nås och där det till exempel kan behövas tillsyn för att bedöma behovet av åtgärder.

Åtgärder

riktade till myndigheter

och kommuner

Industri

Förorenade områden

Lakvatten från gruvdrift

Förändrat morfologiskt tillstånd

Dagvatten

Naturvårdsverket 2
Länsstyrelserna 2, 4
Kommunerna 2

40 (29)


27 (28)



Naturvårdsverket 3
FIHM 1
Länsstyrelserna 2, 4, 10
Kommunerna 2


29 (41)




SGU 1
Jordbruksverket 3
Skogsstyrelsen 1, 2
Länsstyrelserna 2




10 (110)


Naturvårdsverket 7
Boverket 1
Trafikverket 1
FIHM 1
Länsstyrelserna 1, 2
Kommunerna 1, 4, 5





9 (21)


Tabell 48 Myndighetsåtgärder för minskad påverkan av miljögifter i ytvatten. Tabellen visar åtgärder mot de fem vanligaste påverkanskällorna. Siffrorna avser antal vattenförekomster i risk att inte nå god status, helt eller delvis beroende på påverkan från den utpekade påverkanskällan, och som därför behöver omfattas av fysiska åtgärder. Siffrorna inom parentes avser ytterligare vattenförekomster där det finns en misstänkt påverkan som kan bidra till att god status inte nås och där det till exempel kan behövas tillsyn för att bedöma behovet av åtgärder.

Åtgärder

riktade till myndigheter

och kommuner

Industri

Förorenade områden

Lakvatten från gruvdrift

Förändrat morfologiskt tillstånd

Dagvatten

Naturvårdsverket 2
Länsstyrelserna 2, 4
Kommunerna 2


20 (26)


9 (6)


Naturvårdsverket 3
FIHM 1
Länsstyrelserna 2, 4, 10
Kommunerna 2

69 (386)





Naturvårdsverket 1

FIHM 4 Länsstyrelserna 2
Kommunerna 2



12 (140)



Naturvårdsverket 7
Boverket 1
Trafikverket 1
FIHM 1
Länsstyrelserna 1, 2
Kommunerna 1, 4, 5





8 (43)


Tabell 47 Tabellen visar åtgärder mot de fem vanligaste påverkanskällorna. Siffrorna avser antal vattenförekomster i risk att inte nå god status, helt eller delvis beroende på påverkan från den utpekade påverkanskällan, och som därför behöver omfattas av fysiska åtgärder. Siffrorna inom parentes avser ytterligare vattenförekomster där det finns en misstänkt påverkan som kan bidra till att god status inte nås och där det till exempel kan behövas tillsyn för att bedöma behovet av åtgärder.

Åtgärder

riktade till myndigheter

och kommuner

Förorenade områden

Avlopps-reningsverk

Dagvatten

Jordbruk

Industri

Naturvårdsverket 3

FIHM 1 Länsstyrelserna 2, 4, 10

Kommunerna 2

31 (169)





Naturvårdsverket 1

FIHM 4 Länsstyrelserna 2

Kommunerna 2


20 (54)




Naturvårdsverket 7 Boverket 1 Trafikverket 1

FIHM 1 Länsstyrelserna 1, 2 Kommunerna 1, 4, 5



11 (71)



Jordbruksverket 2, 6 Kemikalieinspektionen 1

Länsstyrelserna 2, 6 Kommunerna 2




4 (113)


Naturvårdsverket 2 Länsstyrelserna 2, 4 Kommunerna 2





3 (15)


Tabell 53 Myndighetsåtgärder för minskad påverkan av särskilda förorenande ämnen i ytvatten. Tabellen visar åtgärder mot de sex vanligaste påverkanskällorna. Siffrorna avser antal vattenförekomster i risk att inte nå god status, helt eller delvis beroende på påverkan från den utpekade påverkanskällan, och som därför behöver omfattas av fysiska åtgärder. För små avlopp handlar det främst om nitrat och ammoniak. Siffrorna inom parentes avser ytterligare vattenförekomster där det finns en misstänkt påverkan som kan bidra till att god status inte nås och där det till exempel kan behövas tillsyn för att bedöma behovet av åtgärder.

Åtgärder

riktade till myndigheter

och kommuner

Jord-bruk

Små avlopp

Föro-renade områden

Avlopps-reningsverk

Dag-vatten

Växthus

Jordbruksverket 2, 6 Kemikalieinspektionen 1

Länsstyrelserna 2, 6 Kommunerna 2

34 (34)






Havs- och vattenmyndigheten 1

FIHM 4

Kommunerna 1, 2


33 (0)





Naturvårdsverket 3

FIHM 1 Länsstyrelserna 2, 4, 10

Kommunerna 2



19 (122)




Naturvårdsverket 1

FIHM 4 Länsstyrelserna 2 Kommunerna 2




17 (31)



Naturvårdsverket 7 Boverket 1 Trafikverket 1

FIHM 1 Länsstyrelserna 1, 2 Kommunerna 1, 4, 5





8 (43)


Jordbruksverket 2, 6 Naturvårdsverket 2 Länsstyrelserna 2, 6 Kommunerna 2






3 (3)



Tabell 49 Myndighetsåtgärder för minskad påverkan av särskilda förorenande ämnen i ytvatten. Tabellen visar åtgärder mot de sex vanligaste påverkanskällorna. Siffrorna avser antal vattenförekomster i risk att inte nå god status, helt eller delvis beroende på påverkan från den utpekade påverkanskällan, och som därför behöver omfattas av fysiska åtgärder. För små avlopp handlar det främst om nitrat och ammoniak. Siffrorna inom parentes avser ytterligare vattenförekomster där det finns en misstänkt påverkan som kan bidra till att god status inte nås och där det till exempel kan behövas tillsyn för att bedöma behovet av åtgärder.

Åtgärder

riktade till myndigheter

och kommuner

Avlopps-renings-verk

Jord-bruk

Föro-renade områden

Små avlopp

Dag-vatten

Växthus

Naturvårdsverket 1

FIHM 4 Länsstyrelserna 2

Kommunerna 2

29 (41)






Jordbruksverket 2, 6 Kemikalieinspektionen 1

Länsstyrelserna 2, 6 Kommunerna 2


11(307)





Naturvårdsverket 3

FIHM 1

Länsstyrelserna 2, 4, 10

Kommunerna 2



10 (109)




Havs- och vatten-myndigheten 1

FIHM 4

Kommunerna 1, 2




8 (0)



Naturvårdsverket 7
Boverket 1
Trafikverket 1
FIHM 1
Länsstyrelserna 1, 2
Kommunerna 1, 4, 5





3 (128)


Jordbruksverket 2, 6 Naturvårdsverket 2 Länsstyrelserna 2, 6 Kommunerna 2






3 (2)


Kontakt