Miljögifter i Västerhavet
I avsnitten nedan beskrivs utfallet av den påverkansanalys som är gjord sedan 2016. Statistiken bygger på all bedömd betydande påverkan, oavsett om påverkan har kunnat verifieras i statusklassificeringen eller ej.
Påverkan på grundvattenförekomster
Förorenade områden bedöms vara den främsta anledningen till miljögifter i grundvatten (Diagram 7). Sett till samtliga påverkanstyper bedöms 171 vattenförekomster kunna vara påverkade. När risk för vägtrafikolyckor räknas med bedöms totalt 219 vattenförekomster vara berörda
Diagram 7 Betydande påverkan av miljögifter från olika påverkanskällor i Västerhavets vattendistrikt. Siffran visar hur vanligt förekommande det är att grundvattenförekomster bedöms ha betydande påverkan från vardera påverkanstyp. Vattenförekomster som bedöms ha betydande påverkan från flera påverkanstyper är medräknade flera gånger, en gång per påverkanstyp. En påverkanstyp är också medräknad flera gånger per vattenförekomst om den ger upphov till påverkan från flera ämnen. Uppgifterna är hämtade från VISS 2020-09-01, www.viss.lansstyrelsen.se.
Påverkan på ytvattenförekomster
Prioriterade ämnen
Kvicksilver, kvicksilverföreningar och bromerade difenyletrar (PBDE) finns i hela Sverige och halterna av dessa ämnen överskrids generellt i fisk. Den främsta orsaken bedöms vara luftburna föroreningar, så kallad atmosfärisk deposition.
Utöver kvicksilver och PBDE från atmosfärisk deposition bedöms 2 433 ytvattenförekomster i Sverige ha en betydande påverkan av prioriterade ämnen från en eller flera påverkanskällor.
I Västerhavets vattendistrikt bedöms 462 ytvattenförekomster ha betydande påverkan av prioriterade ämnen exklusive kvicksilver och PBDE.
Påverkansanalysen visar att den största påverkanskällan för prioriterade ämnen i Sverige är atmosfärisk deposition, eftersom vi bedömer att vi har betydande påverkan från atmosfärisk deposition för kvicksilver och PBDE i hela Sverige (visas inte i figuren). Utöver atmosfärisk deposition är förorenade områden den största påverkanskällan nationellt (Diagram 8), följt av transport och infrastruktur tillsammans med urban markanvändning, som båda till stor del handlar om dagvattenpåverkan.
Diffusa utsläpp från transport och infrastruktur omfattar också föroreningar från giftiga båtbottenfärger (framförallt TBT), som utgör en stor andel av den utpekade påverkan. Även avloppsreningsverk, deponier och industrier (IED-industri och icke IED-industri) bedöms vara viktiga påverkanskällor nationellt när det gäller prioriterade ämnen.
Diagram 8 Betydande påverkan av prioriterade ämnen från olika påverkanskällor. Sammantagen bild för hela Sverige. Siffran visar hur många ytvattenförekomster som bedöms ha betydande påverkan från vardera påverkanstyp. Vattenförekomster som bedöms ha betydande påverkan från flera påverkanstyper är medräknade flera gånger, en gång per påverkanstyp. I övrigt ingår (siffran anges i parentesen): Punktkällor – Bräddning (2), Punktkällor – Lakvatten från gruvdrift (21), Förändring av morfologiskt tillstånd (39), Punktkällor – Andra signifikanta punktkällor (47), Förändring av morfologiskt tillstånd (51) och Okänd signifikant påverkan (68) (uttag ur från VISS 2020-09-01).
Olika påverkanskällor bidrar med betydande påverkan av olika ämnen. Metaller, Polycykliska aromatiska kolväten (PAH), PFOS, TBT och flera andra organiska ämnen som flamskyddsmedel (PBDE och HBCD), ftalater, fenoler och lösningsmedel har bedömts ha betydande påverkan i påverkansanalysen Tabell 22.
Prioriterade ämnen med betydande påverkan
Påverkanskälla | Prioriterade ämnen som bedöms komma i betydande mängd från påverkanskällan |
|---|---|
Atmosfärisk deposition | Kvicksilver, PBDE, dioxiner |
Förorenade områden | PAHer (benso-a-pyren, antracen, naftalen, fluoranten, med fler), Metaller (Pb, Hg, Cd, Ni), PFOS, TBT, bensen, DEHP (mjukgörare/ftalat), fenoler (pentaklorfenol, nonylfenol, oktylfenol), klorerade lösningsmedel (tetrakloretylen, trikloretylen), hexaklorbensen, DDT, PBDE (flamskyddsmedel) med flera |
Transport och infrastruktur och Urban markanvändning (Dagvatten) | PAHer (benso-a-pyren, fluoranten, antracen med flera), TBT, metaller (Ni, Pb, Hg), bensen, PFOS |
Transport och infrastruktur (båtbottenfärger) | TBT, irgarol (cybutryn) |
Deponier | PFOS, metaller (Cd, Pb, Ni, Hg), TBT, PAHer (benso-a-pyren, antracen, naftalen med flera), dioxiner, DEHP (mjukgörare/ftalat), fenoler (nonylfenol, oktylfenol, pentaklorfenol), flamskyddsmedel (PBDE, HBCD), med flera |
Industri (IED och inte IED) | Metaller (Cd, Pb, Hg, Ni), PAHer (benso-a-pyren, antracen med flera), PFOS, kloralkaner med flera |
Reningsverk och bräddning | PFOS, metaller (Cd, Ni, Pb, Hg), DEHP (mjukgörare/ftalat), flamskyddsmedel (PBDE, HBCD), fenoler (nonylfenol, oktylfenol) med flera |
Förändring av morfologiskt tillstånd (för jordbruket och annat ändamål) | Metaller (Ni, Cd) |
Lakvatten från gruvdrift | Metaller (Cd, Ni, Pb) |
Andra påverkanskällor, bland annat växthus, brandövningsplatser i hamnar och på oljedepåer | PFOS, aklonifen (växtskyddsmedel) |
I Västerhavets vattendistrikt, liksom nationellt, är förorenade områden utpekat som den största påverkanskällan, dvs. den påverkanstyp som påverkar störst antal vattenförekomster, om man bortser från atmosfärisk deposition av kvicksilver och PBDE (Diagram 9). Därefter kommer diffusa källor transport och infrastruktur, som till stor del innebär påverkan från giftiga båtbottenfärger (framförallt TBT) men också tillsamman med diffusa källor urban markanvändning står för dagvattenpåverkan. Även avloppsreningsverk och industrier (IED-industri och inte IED-industri) är påverkanskällor som pekas ut som betydande påverkanskällor för många vattenförekomster i distriktet. Deponier utgör också betydande påverkan på relativt många vattenförekomster. ”Andra signifikanta punktkällor” innefattar bland annat läckage av växtskyddsmedel från växthus och påverkan av PFOS från brandövningsplatser vid bland annat hamnar och oljedepåer. Även påverkanskällor som inte är omfattande i en regional skala kan förstås vara betydande lokalt för enskilda vattenförekomster. Påverkansbedömningen per vattenförekomst visas i VISS.
Diagram 9 Betydande påverkan av prioriterade ämnen från olika påverkanskällor i Västerhavets vattendistrikt. Siffran visar hur många ytvattenförekomster som bedöms ha betydande påverkan från vardera påverkanstyp. Vattenförekomster som bedöms ha betydande påverkan från flera påverkanstyper är medräknade flera gånger, en gång per påverkanstyp. Data från VISS 2020-09-01.
Särskilda förorenande ämnen
I Sverige bedöms 1923 ytvattenförekomster ha en betydande påverkan av särskilt förorenande ämnen, SFÄ, från en eller flera påverkanskällor. I Västerhavets vattendistrikt 495 ytvattenförekomster ha betydande påverkan för SFÄ.
Utfallet av påverkansanalysen visar att den största påverkanskällan för SFÄ i Sverige är förorenade områden, följt av jordbruk och avloppsreningsverk (Diagram 10). Därefter följer transport och infrastruktur och urban markanvändning, som båda till stor del handlar om dagvattenpåverkan. Även deponier och industri bedöms vara viktiga påverkanskällor.
Diagram 10 Betydande påverkan av särskilda förorenande ämnen (SFÄ) från olika påverkanskällor. Sammantagen bild för hela Sverige. Siffran visar hur många ytvattenförekomster som bedöms ha betydande påverkan från vardera påverkanstyp. Vattenförekomster som bedöms ha betydande påverkan från flera påverkanstyper är medräknade flera gånger, en gång per påverkanstyp. I övrigt ingår (siffran anges i parentesen): Punktkällor – Bräddning (4), Punktkällor – Andra signifikanta punktkällor (23), Okänd signifikant påverkan (39), Förändring av morfologiskt tillstånd (54) och Diffusa källor – Enskilda avlopp (75). Data från VISS 2020-09-01.
Olika påverkanskällor bidrar med betydande påverkan av olika ämnen. Metaller, växtskyddsmedel, läkemedelsrester, ammoniak, nitrat och flera organiska ämnen som PCB, bisfenol A och triklosan har bedömts ha betydande påverkan i påverkansanalysen (Tabell 23).
Särskilda förorenande ämnen
Påverkanskälla | Särskilda förorenande ämnen som bedöms komma i betydande mängd från påverkanskällan |
|---|---|
Punktkällor - Förorenade områden | Metaller (zink, koppar, arsenik, krom, uran), PCB, triklosan, växtskyddsmedel (diflufenikan, MCCP, glyfosat, primikarb), PFAS |
Diffusa källor - Jordbruk | Växtskyddsmedel (diflufenikan, MCPA, metribuzin, metsulfuronmetyl), nitrat, ammoniak |
Dagvatten (Diffusa källor - Transport och infrastruktur och Diffusa källor - Urban markanvändning) | Metaller (koppar, zink) |
Punktkällor - Deponier | Metaller (zink, krom, arsenik, koppar), bisfenol A, PCB, triklosan |
Industri, IED och inte IED | Metaller (zink, koppar, krom, arsenik, uran), ammoniak, nitrat, PCB, bisfenol A, |
Förändring av morfologiskt tillstånd (inklusive ”för jordbruket” och ”annat”) | Metaller (zink, koppar, arsenik) |
Punktkällor - Lakvatten från gruvdrift | Metaller (zink, uran, koppar, arsenik), nitrat, ammoniak |
Punktkällor – reningsverk och punktkällor - bräddning | Läkemedelsrester (17 beta östradiol, diklofenak, etinylestradiol), ammoniak, nitrat, bisfenol A, metaller (zink, koppar, krom), triklosan, PCB |
Diffusa källor - Enskilda avlopp | Nitrat, ammoniak |
Punktkällor - Andra signifikanta punktkällor (bland annat växthus) | Växtskyddsmedel (imidakloprid), metaller (koppar, krom, zink) |
Okänd signifikant påverkan | Ammoniak, metaller (zink, arsenik, koppar) |
I Västerhavets vattendistrikt skiljer sig bilden från den nationella. Här bedöms jordbruk vara den största påverkanskällan när det gäller SFÄ, följt av dagvatten (transport och infrastruktur och urban markanvändning) och förorenade områden (Diagram 11). Även avlopp och industri (IED och inte IED) bedöms vara viktiga påverkanskällor i distriktet. Övriga påverkanskällor kan förstås vara viktiga på lokal skala, för enskilda vattenförekomster.
Diagram 11 Betydande påverkan av SFÄ från olika påverkanskällor i Västerhavets vattendistrikt. Siffran visar hur många ytvattenförekomster som bedöms ha betydande påverkan från vardera påverkanstyp. Vattenförekomster som bedöms ha betydande påverkan från flera påverkanstyper är medräknade flera gånger, en gång per påverkanstyp. I övrigt ingår (siffran anges i parentesen): Punktkällor – Bräddning (1), Okänd signifikant påverkan (4), Punktkällor – Andra signifikanta punktkällor (7) och Diffusa källor – Enskilda avlopp (14). Data från VISS 2020-09-01.
Påverkan på anslutna akvatiska ekosystem
Enligt föreskrifterna om kartläggning och analys (SGU-FS 2013:1, 2013) är anslutna akvatiska ekosystem ”ekosystem i ytvatten som genom hydraulisk kontakt med en grundvattenförekomst utbyter betydande mängder vatten med denna”. En bäck eller en å kan utgöra ett anslutet akvatiskt ekosystem om vattenutbytet med en grundvattenförekomst är nog stort. Huruvida de anslutna akvatiska ekosystemens kemi påverkas negativt av vattenkvalitén i grundvattnet har utretts.
I Västerhavets vattendistrikt finns ett identifierat grundvatten som har sänkt kemisk status och riskerat att ge upphov till kemisk påverkan på anslutna akvatiska ekosystem (VISS 2020-04-21).
Statusklassificering
Kemisk status i grundvatten
Nio av distriktets grundvattenförekomster har otillfredsställande kemisk status med avseende på miljögifter. Den otillfredsställande statusen beror på ett eller flera ämnen (Diagram 12).
Diagram 12 Miljögifter som orsakar otillfredsställande kemisk status i Västerhavets vattendistrikt. Stapeln representerar antalet vattenförekomster med otillfredsställande status med avseende på ämnet. Data från VISS 2020-09-01.
Naturligt förhöjda halter av bly konstateras i en grundvattenförekomst i Skåne län. Riktvärdet justeras så att hänsyn tas till de naturligt förhöjda halterna och grundvattenförekomsten bedöms då ha god status. (Tas bort i övriga distrikt eftersom det inte är aktuellt där.)
Förändringar jämfört med föregående statusklassificering
Jämförelsen avser skillnaden mot hur det såg ut i underlaget till beslut om förvaltningsplan 2016. Halterna av PFAS (summa 11) bedömdes första gången inför besluten om miljökvalitetsnormer för vissa miljögiftiga ämnen 2018.
Antalet grundvattenförekomster med otillfredsställande status med avseende på miljögifter har ökat/minskat. [Till den slutliga versionen av förvaltningsplanen kommer vi att utveckla texten om vad förändringen beror på.]
Miljögifter i ytvatten
För miljögifter i ytvatten klassificeras status med avseende på två ämnesgrupper. Prioriterade ämnen, som ingår i kemisk status, och särskilda förorenande ämnen (SFÄ) som ingår i ekologisk status. Metoden som använts beskrivs översiktligt i kapitel 3.1 och 3.2. Statusbedömningarna utgår från (Havs- och vattenmyndigheten, 2016b) och vattenmyndigheternas kompletterande riktlinjer för statusklassificering och riskbedömning av miljögifter i ytvatten (Vattenmyndigheterna, 2020μ).
Statusklassificeringen för miljögifter i ytvatten baseras på mätdata. I den nuvarande vattenförvaltningscykeln har uppmätta halter av prioriterade ämnen eller SFÄ i vatten, sediment eller biota (fisk, kräftdjur eller blötdjur) jämförts med bedömningsgrunderna i Havs-och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 2013:19). När de uppmätta halterna är högre än bedömningsgrunden klassificeras statusen till ”Uppnår ej god” för prioriterade ämnen, respektive ”måttlig” för SFÄ. Statusklassificering baserat på expertbedömning förekommer främst då det finns mätdata i närliggande vattenförekomster med liknande påverkan, då klassificeringar bygger på analyser av andra matriser än de som det finns bedömningsgrunder för (till exempel sediment istället för vatten, fisklever istället för fiskmuskel) eller då biotillgänglig halt av metaller inte kunnat beräknas (till exempel för att en eller flera vattenkemiska parametrar ligger utanför modellintervallet).
För kvicksilver och PBDE görs en klassificering på nationell nivå till ”uppnår ej god”. Detta bygger på att övervakningsdata i nationella övervakningsprogram ständigt visar på halter över bedömningsgrunden enligt föreskriften (HVMFS 2013:19; Åkerblom & Johansson, 2008; Nyberg, Faxneld, Danielsson, & Bignert, 2018). I ett enstaka fall finns mätdata som visar på god status för kvicksilver. I detta fall har kvicksilver klassificerats till god status.
Utfall av statsklassificeringen i Västerhavets vattendistrikt
I diagrammen nedan visas klassificeringar till sämre än god status (uppnår ej god respektive måttlig status) för prioriterade ämnen som ingår i kemisk status och för SFÄ som ingår i ekologisk status. Endast de ämnen som fått minst en klassificering till sämre än god status visas.
I Västerhavets vattendistrikt är det, förutom de överallt överskridande ämnena kvicksilver och PBDE, främst TBT (tributyltenn), polyaromatiska kolväten (PAHer; till exempel antracen, fluoranten och benso(a)pyrene), metaller (kadmium, bly och nickel) samt PFOS, som orsakar att gränsvärden för prioriterade ämnen överskrids (Diagram 13, Diagram 14 och Diagram 15). För SFÄ är det främst halter av ammoniak och nitrat samt metaller (koppar, zink och krom) som överstiger riktvärdena (Diagram 16, Diagram 17 och Diagram 18). Även växtskyddsmedel (diflufenikan och imidakloprid), PCB och läkemedelsrester (diklofenak som är ett smärtstillande läkemedel och två östradioler som är hormonpreparat) bidrar till sänkt status i vissa vattenförekomster.
Diagram 13 Klassificeringar till ”uppnår ej god status” inom kemisk status för vattendrag i Västerhavets vattendistrikt. Staplarnas höjd anger antal vattenförekomster och staplarnas färger anger statusklassificeringarnas tillförlitlighet. Klassificeringar av kvicksilver och PBDE visas inte. Data från VISS 2020-09-01.
Diagram 14 Klassificeringar till ”uppnår ej god status” inom kemisk status för sjöar i Västerhavets vattendistrikt. Staplarnas höjd anger antal vattenförekomster och staplarnas färger anger statusklassificeringarnas tillförlitlighet. Klassificeringar av kvicksilver och PBDE visas inte. Data från VISS 2020-09-01.
Diagram 15 Klassificeringar till ”uppnår ej god status” inom kemisk status för kustvatten i Västerhavets vattendistrikt. Staplarnas höjd anger antal vattenförekomster och staplarnas färger anger statusklassificeringarnas tillförlitlighet. Klassificeringar av kvicksilver och PBDE visas inte. Data från VISS 2020-09-01.
Diagram 16 Klassificeringar till måttlig status för särskilda förorenande ämnen, SFÄ, inom ekologisk status för vattendrag i Västerhavets vattendistrikt. Staplarnas höjd anger antal vattenförekomster och staplarnas färger anger statusklassificeringarnas tillförlitlighet. Data från VISS 2020-09-01.
Diagram 17 Klassificeringar till måttlig status för särskilda förorenande ämnen, SFÄ, inom ekologisk status för sjöar i Västerhavets vattendistrikt. Staplarnas höjd anger antal vattenförekomster och staplarnas färger anger statusklassificeringarnas tillförlitlighet. Data från VISS 2020-09-01.
Diagram 18 Klassificeringar till måttlig status för särskilda förorenande ämnen, SFÄ, inom ekologisk status för kustvatten i Västerhavets vattendistrikt. Staplarnas höjd anger antal vattenförekomster och staplarnas färger anger statusklassificeringarnas tillförlitlighet. Data från VISS 2020-09-01.
Förändringar i status jämfört med föregående statusklassificering
Antalet ytvattenförekomster som inte uppnår god kemisk status är högre i nuvarande förvaltningscykel än under föregående förvaltningscykel. Dessutom är det, under denna cykel, fler ämnen som bidragit till en sänkning av kemisk status. Samma förändring syntes mellan den första och den andra förvaltningscykeln. Orsakerna till detta är flera. Dels har det tillkommit övervakning i flera vattenförekomster och av flera ämnen sedan föregående förvaltningscykel, vilket innebär att dataunderlaget för klassificeringar har blivit bättre. Det har också tillkommit bedömningsgrunder för flera ämnen och för kompletterande matriser för några ämnen.
Ammoniak, nitrat och imidakloprid har tillkommit som SFÄ sedan förvaltningscykel 2009–2015. Dessutom har det tillkommit bedömningsgrunder för halter i sediment när det gäller koppar och zink, vilket bidrar till sänkt status i flera vattenförekomster.
För de särskilda förorenande ämnen koppar och zink och de prioriterade ämnena nickel och bly har bedömningsgrunderna för koncentrationer vattenfas förändrats sedan förvaltningscykel 2009–2015. För dessa ämnen baseras klassificeringen numera på beräknad biotillgänglig halt istället för löst halt. Detta bidrar till att statusklassificeringen i flera fall har förbättrats sedan förra förvaltningscykeln. Förändrade bedömningsgrunder för koppar och zink kan därför i olika fall leda till att statusen försämrats eller förbättrats utan att vattenkvalitén egentligen har förändrats.
De prioriterade ämnena PFOS, dioxiner och aklonifen tillkom som nya ämnen och klassificerades första gången under 2018–2021. Förändringen för dessa ämnen visas därför i en separat tabell.
Förändringar i status för prioriterade ämnen
Ämne | Försäm-ring sjöar1 | Försäm-ring vatten-drag1 | Försäm-ring kust1 | Förbätt-ring sjöar2 | Förbätt-ring vatten-drag2 | Förbätt-ring kust2 | Ny klassifi-cering sjöar3 | Ny klassifi-cering vatten-drag3 | Ny klassifi-cering kust3 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Antracen | 1 | 3 (0) | 4 (1) | 10 (1) | |||||
Benso-a-pyren | 1 (0) | 16 (2) | |||||||
Benso-b-fluoranten | 6 (1) | ||||||||
Benso-ghi-perylen | 4 (0) | ||||||||
Benso-k-fluoranten | 3 (1) | ||||||||
PBDE | 10 (10) | 250 (250) | 4 (0) | ||||||
Fluoranten | 1 | 7 (1) | 1 (0) | ||||||
Kadmium | 8 | 1 | 1 | 8 (0) | 3 (2) | ||||
Hexaklor-bensen | |||||||||
Kvicksilver | 1 | 10 (10) | 250 (250) | 4 (4) | |||||
Naftalen | 1 (0) | ||||||||
Nickel | 1 | ||||||||
Bly | 4 | 1 | 3 | 7 (0) | 1 (1) | ||||
TBT | 1 | 1 | 2 (0) | 5 (0) | 48 (3) |
Förändringar i status för prioriterade ämnen
Ämne | Försäm-ring sjöar1 | Försäm-ring vatten-drag1 | Försäm-ring kust1 |
| Förbätt-ring vatten-drag2 | Förbätt-ring kust2 | Ny klassifi-cering sjöar3 | Ny klassifi-cering vatten-drag3 | Ny klassifi-cering kust3 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Aklonifen | 1 | ||||||||
Dioxiner | 2 | 4 (0) | 3 (0) | ||||||
PFOS | 1 | 1 | 25 (7) | 2 (2) |
Förändringar i status för särskilda förorenande ämnen (SFÄ)
Ämne | Försäm-ring sjöar1 | Försäm-ring vatten-drag1 | Försäm-ring kust1 |
| Förbätt-ring vatten-drag2 | Förbätt-ring kust2 | Ny klassifi-cering sjöar3 | Ny klassifi-cering vatten-drag3 | Ny klassifi-cering kust3 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Krom | 1 (X) | 1 (X) | |||||||
Diklofenak | 1 (X) | 2 (X) | |||||||
Imidakloprid | 4 (X) | ||||||||
Koppar | 2 | 1 | 1 | 1 (X) | 4 (X) | 5 (X) | |||
PCB | 3 (X) | 3 (X) | 1 (X) | ||||||
Zink | 1 | 17 | 1 (X) | 3 (X) | |||||
Nitrat | 9 (X) | ||||||||
Ammoniak | 1 (X) | 18 (X) | 10 (X) |
Riskbedömning
Grundvatten
I västerhavets vattendistrikt är det 171 vattenförekomster som riskerar att ha otillfredsställande status med avseende på miljögifter (Karta 7 och Diagram 19). Dessa behöver övervakning för att verifiera påverkan. Elva av dem behöver också åtgärder. Ytterligare åtgärder behövs i 88 vattenförekomster där det finns risk för påverkan från olyckor på väg.
Diagram 19 Riskbedömning med avseende på miljögifter i grundvatten i Västerhavets vattendistrikt. Höjden på staplarna anger antal vattenförekomster som bedöms ha en risk för vardera ämnet. Data från VISS 2020-09-01.
Att så många grundvattenförekomster riskerar att inte nå god status 2027 visar att det finns ett stort behov av ytterligare övervakning av ämnen där det finns en utpekad betydande påverkan, men där övervakningsdata saknas idag.
För att en grundvattenförekomst ska nå god kemisk status får det inte finnas mänsklig påverkan på grundvattenförekomsten som leder till någon betydande sänkning av den ekologiska eller kemiska kvalitén i ett anslutet akvatiskt ekosystem. Påverkan får inte heller leda till någon betydande skada på terrestra ekosystem som är direkt beroende av grundvattenförekomsten (vattendirektivet).
I Västerhavets vattendistrikt riskerar en grundvattenförekomst att inte följa miljökvalitetsnormen god kemisk status på grund av påverkan på anslutna akvatiska ekosystem. Grundvattenförekomsten har förhöjda halter av PFAS11. Fem grundvattenförekomster har även förhöjda halter av klor som påverkar ett grundvattenberoende terrestert ekosystem och riskerar därför att inte uppnå god kemisk status.
Ytvatten
Bedömningen bygger på identifierad betydande påverkan, nuvarande statusklassificering och en bedömning av förväntad utveckling. Detta beskrivs översiktligt i kapitel 3.1 och 3.2. En mer omfattande beskrivning av den metod som använts för riskbedömningen finns i Vattenmyndigheternas kompletterande riktlinjer för statusklassificering och riskbedömning av miljögifter i ytvatten (Vattenmyndigheterna, 2020μ).
Utmärkande för riskbedömningen med avseende på prioriterade ämnen är att det är fler ämnen som har en riskbedömning, till risk eller osäker risk, jämfört med antalet ämnen som har en klassificering till sämre än god status (Diagram 20 - Diagram 22 nedan och motsvarande Diagram 13 - Diagram 15 i statuskapitlet). Dessutom visar majoriteten av bedömningarna för samtliga ämnen osäker risk.
De ämnen som oftast kan bedömas till risk är metaller, PAH och TBT. Detta är ämnen som relativt ofta ingår i övervakningsprogram, recipientkontrollprogram och andra undersökningar. Även för PFOS och dioxiner finns underlag för att bedöma risk i ett antal vattenförekomster.
Ämnen som det idag sällan finns övervakningsdata för, trots en utpekad betydande påverkan, där bedömningen därmed blir osäker risk, är främst olika typer av organiska substanser, som till exempel bensen, fenoler, klorerade lösningsmedel, DDT och DEHP (mjukgörare/ftalat).
Diagram 20 Riskbedömning med avseende på prioriterade ämnen inom kemisk status för vattendrag i Västerhavets vattendistrikt. Höjden på staplarna anger antal vattenförekomster som bedöms ha en risk eller osäker risk för vardera ämne. Data från VISS 2020-09-01.
Diagram 21 Riskbedömning med avseende på prioriterade ämnen inom kemisk status för sjöar i Västerhavets vattendistrikt. Höjden på staplarna anger antal vattenförekomster som bedöms ha en risk eller osäker risk för vardera ämne. Data från VISS 2020-09-01.
Diagram 22 Riskbedömning med avseende på prioriterade ämnen inom kemisk status för kustvatten i Västerhavets vattendistrikt. Höjden på staplarna anger antal vattenförekomster som bedöms ha en risk eller osäker risk för vardera ämne. Data från VISS 2020-09-01.
Även för SFÄ är det fler ämnen som har en riskbedömning, till risk eller osäker risk, jämfört med antalet ämnen som har en klassificering till sämre än god status (Diagram 23 - Diagram 25 nedan och motsvarande Diagram 16 -Diagram 18 i statuskapitlet) och även för SFÄ visar majoriteten av bedömningarna för samtliga ämnen osäker risk.
De ämnen som oftast kan bedömas till risk är metaller, nitrat, ammoniak, det vill säga ämnen som relativt ofta ingår i övervakningsprogram, recipientkontrollprogram och andra undersökningar. Även för PCB och några växtskyddsmedel finns tillräckligt underlag för att kunna bedöma risk i ett antal vattenförekomster.
Ytterligare ämnen som bedöms ha en betydande påverkan i flera vattenförekomster, men där det idag saknas tillräckligt underlag för statusklassificering och där det därmed behövs ytterligare övervakning är bland annat läkemedelsrester och flera substanser som används som växtskyddsmedel, men också bisfenol A.
Diagram 23 Riskbedömning med avseende på särskilda förorenande ämnen inom ekologisk status för vattendrag i Västerhavets vattendistrikt. Höjden på staplarna anger antal vattenförekomster som bedöms ha en risk eller osäker risk för vardera ämne. Data från VISS 2020-09-01.
Diagram 24 Riskbedömning med avseende på särskilda förorenande ämnen inom ekologisk status för sjöar i Västerhavets vattendistrikt. Höjden på staplarna anger antal vattenförekomster som bedöms ha en risk eller osäker risk för vardera ämne. Data från VISS 2020-09-01.
Diagram 25 Riskbedömning med avseende på särskilda förorenande ämnen inom ekologisk status för kustvatten i Västerhavets vattendistrikt. Höjden på staplarna anger antal vattenförekomster som bedöms ha en risk eller osäker risk för vardera ämne. Data från VISS 2020-09-01.
De många bedömningarna till osäker risk visar att det finns ett stort behov av ytterligare övervakning av ämnen där det finns en utpekad betydande påverkan, men där övervakningsdata saknas idag. Det behövs övervakning i flera vattenförekomster, men också av fler ämnen, jämfört med den övervakning som ligger till grund för statusklassificering och riskbedömning idag.
Riskbedömning för varje enskild vattenförekomst finns i databasen VISS
