Miljögifter i Norra Östersjön

I avsnitten nedan beskrivs utfallet av den påverkansanalys som är gjord sedan 2016. Statistiken bygger på all bedömd betydande påverkan, oavsett om påverkan har kunnat verifieras i statusklassificeringen eller ej.

Påverkan på grundvattenförekomster

Förorenade områden bedöms vara den främsta anledningen till miljögifter i grundvatten (Diagram 6). Sett till samtliga påverkanstyper bedöms183 vattenförekomster kunna vara påverkade. När risk för vägtrafikolyckor räknas med bedöms totalt 251 vattenförekomster vara berörda.

Cirkeldiagram där fältet för förorenade områden tar upp nästan halva cirkeln. Det nästa största fältet är för diffusa källor-transport och infrastruktur.

Diagram 6 Betydande påverkan av miljögifter från olika påverkanskällor i Norra Östersjöns vattendistrikt. Siffran visar hur vanligt förekommande det är att grundvattenförekomster bedöms ha betydande påverkan från vardera påverkanstyp. Vattenförekomster som bedöms ha betydande påverkan från flera påverkanstyper är medräknade flera gånger, en gång per påverkanstyp. En påverkanstyp är också medräknad flera gånger per vattenförekomst om den ger upphov till påverkan från flera ämnen. Uppgifterna är hämtade från VISS 2020-09-01, www.viss.lansstyrelsen.se.

Påverkan på ytvattenförekomster

Prioriterade ämnen

Kvicksilver, kvicksilverföreningar och bromerade difenyletrar (PBDE) finns i hela Sverige och halterna av dessa ämnen överskrids generellt i fisk. Den främsta orsaken bedöms vara luftburna föroreningar, så kallad atmosfärisk deposition.

Utöver kvicksilver och PBDE från atmosfärisk deposition bedöms 2 433 ytvattenförekomster i Sverige ha en betydande påverkan av prioriterade ämnen från en eller flera påverkanskällor. I Norra Östersjöns vattendistrikt bedöms 421 ytvattenförekomster ha betydande påverkan av prioriterade ämnen exklusive kvicksilver och PBDE.

Påverkansanalysen visar att den största påverkanskällan för prioriterade ämnen i Sverige är atmosfärisk deposition, eftersom vi bedömer att vi har betydande påverkan från atmosfärisk deposition för kvicksilver och PBDE i hela Sverige (visas inte i figuren). Utöver atmosfärisk deposition är förorenade områden den största påverkanskällan nationellt (Diagram 7), följt av transport och infrastruktur tillsammans med urban markanvändning, som båda till stor del handlar om dagvattenpåverkan.

Diffusa utsläpp från transport och infrastruktur omfattar också föroreningar från giftiga båtbottenfärger (framförallt TBT), som utgör en stor andel av den utpekade påverkan. Även avloppsreningsverk, deponier och industrier (IED-industri och icke IED-industri) bedöms vara viktiga påverkanskällor nationellt när det gäller prioriterade ämnen.

Cirkeldiagram där fältet för förorenade områden är det största. Det näst största fältet är för diffusa källor-transport och infrastruktur.

Diagram 7 Betydande påverkan av prioriterade ämnen från olika påverkanskällor. Sammantagen bild för hela Sverige. Siffran visar hur många ytvattenförekomster som bedöms ha betydande påverkan från vardera påverkanstyp. Vattenförekomster som bedöms ha betydande påverkan från flera påverkanstyper är medräknade flera gånger, en gång per påverkanstyp. I övrigt ingår (siffran anges i parentesen): Punktkällor – Bräddning (2), Punktkällor – Lakvatten från gruvdrift (21), Förändring av morfologiskt tillstånd (39), Punktkällor – Andra signifikanta punktkällor (47), Förändring av morfologiskt tillstånd (51) och Okänd signifikant påverkan (68) (uttag ur från VISS 2020-09-01).

Olika påverkanskällor bidrar med betydande påverkan av olika ämnen. Metaller, polycykliska aromatiska kolväten (PAH), PFOS, TBT och flera andra organiska ämnen som flamskyddsmedel (PBDE och HBCD), ftalater, fenoler och lösningsmedel har bedömts ha betydande påverkan i påverkansanalysen (Tabell 21).

Prioriterade ämnen med betydande påverkan

Tabell 21 Prioriterade ämnen som ofta bedöms ha betydande påverkan från olika påverkanskällor. Det finns även andra ämnen som är kopplade till dessa påverkanskällor i ett fåtal fall.

Påverkanskälla

Prioriterade ämnen som bedöms komma i betydande mängd från påverkanskällan

Atmosfärisk deposition

Kvicksilver, PBDE, dioxiner

Förorenade områden

PAHer (benso-a-pyren, antracen, naftalen, fluoranten med fler), Metaller (Pb, Hg, Cd, Ni), PFOS, TBT, bensen, DEHP (mjukgörare/ftalat), fenoler (pentaklorfenol, nonylfenol, oktylfenol), klorerade lösningsmedel (tetrakloretylen, trikloretylen), hexaklorbensen, DDT, PBDE (flamskyddsmedel) med flera

Transport och infrastruktur och Urban markanvändning (Dagvatten)

PAHer (benso-a-pyren, fluoranten, antracen med flera), TBT, metaller (Ni, Pb, Hg), bensen, PFOS

Transport och infrastruktur (båtbottenfärger)

TBT, irgarol (cybutryn)

Deponier

PFOS, metaller (Cd, Pb, Ni, Hg), TBT, PAHer (benso-a-pyren, antracen, naftalen med flera), dioxiner, DEHP (mjukgörare/ftalat), fenoler (nonylfenol, oktylfenol, pentaklorfenol), flamskyddsmedel (PBDE, HBCD), med flera

Industri (IED och inte IED)

Metaller (Cd, Pb, Hg, Ni), PAHer (benso-a-pyren, antracen med flera), PFOS, kloralkaner med flera

Reningsverk och bräddning

PFOS, metaller (Cd, Ni, Pb, Hg), DEHP (mjukgörare/ftalat), flamskyddsmedel (PBDE, HBCD), fenoler (nonylfenol, oktylfenol) med flera

Förändring av morfologiskt tillstånd (för jordbruket och annat ändamål)

Metaller (Ni, Cd)

Lakvatten från gruvdrift

Metaller (Cd, Ni, Pb)

Andra påverkanskällor, bland annat växthus, brandövningsplatser i hamnar och på oljedepåer

 PFOS, aklonifen (växtskyddsmedel)



I Norra Östersjöns vattendistrikt, liksom nationellt, är förorenade områden utpekat som den största påverkanskällan, det vill säga den påverkanstyp som påverkar störst antal vattenförekomster, om man bortser från atmosfärisk deposition av kvicksilver och PBDE (Diagram 8). Därefter kommer diffusa källor transport och infrastruktur, som till stor del innebär påverkan från giftiga båtbottenfärger (framförallt TBT) men också tillsamman med diffusa källor urban markanvändning står för dagvattenpåverkan. Även deponier och avloppsreningsverk är påverkanskällor som pekas ut som betydande påverkanskällor för många vattenförekomster i distriktet. Även påverkanskällor som inte är omfattande i en regional skala kan förstås vara betydande lokalt för enskilda vattenförekomster.

Cirkeldiagram där det största fältet är för förorenade områden, och det tar upp knappt en tredjedel av cirkeln. Det näst största fältet, ungefär en fjärdedel av cirkeln) är ör diffusa källor-transport och infrastruktur

Diagram 8 Betydande påverkan av prioriterade ämnen från olika påverkanskällor i Norra Östersjöns vattendistrikt. Siffran visar hur många ytvattenförekomster som bedöms ha betydande påverkan från vardera påverkanstyp. Vattenförekomster som bedöms ha betydande påverkan från flera påverkanstyper är medräknade flera gånger, en gång per påverkanstyp. I övrigt ingår (siffran anges i parentesen): Punktkällor – Bräddning (1), Punktkällor – Lakvatten från gruvdrift (6) och Punktkällor – Inte IED-industri (10). Data från VISS 2020-09-01.

Särskilda förorenande ämnen

I Sverige bedöms 1923 ytvattenförekomster ha en betydande påverkan av SFÄ från en eller flera påverkanskällor. I Norra Östersjöns vattendistrikt bedöms 377 ytvattenförekomster ha betydande påverkan för SFÄ.

Utfallet av påverkansanalysen visar att den största påverkanskällan för SFÄ i Sverige är förorenade områden, följt av jordbruk och avloppsreningsverk (Diagram 9). Därefter följer transport och infrastruktur och urban markanvändning, som båda till stor del handlar om dagvattenpåverkan. Även deponier och industri bedöms vara viktiga påverkanskällor.

Cirkeldiagram där det största fältet, ungefär en tredjedel av cirkeln, är för förorenade områden. De två näst störta fälten är för jordbruk och avloppsreningsverk.

Diagram 9 Betydande påverkan av särskilda förorenande ämnen (SFÄ) från olika påverkanskällor. Sammantagen bild för hela Sverige. Siffran visar hur många ytvattenförekomster som bedöms ha betydande påverkan från vardera påverkanstyp. Vattenförekomster som bedöms ha betydande påverkan från flera påverkanstyper är medräknade flera gånger, en gång per påverkanstyp. I övrigt ingår (siffran anges i parentesen): Punktkällor – Bräddning (4), Punktkällor – Andra signifikanta punktkällor (23), Okänd signifikant påverkan (39), Förändring av morfologiskt tillstånd (54) och Diffusa källor – Enskilda avlopp (75). Data från VISS 2020-09-01.

Olika påverkanskällor bidrar med betydande påverkan av olika ämnen. Metaller, växtskyddsmedel, läkemedelsrester, ammoniak, nitrat och flera organiska ämnen som PCB, bisfenol A och triklosan har bedömts ha betydande påverkan i påverkansanalysen (Tabell 22).

Särskilda förorenande ämnen

Tabell 26 Särskilda förorenande ämnen som ofta bedöms ha betydande påverkan från olika påverkanskällor. Det finns även andra ämnen som är kopplade till dessa påverkanskällor i ett fåtal fall.

Påverkanskälla

Särskilda förorenande ämnen som bedöms komma i betydande mängd från påverkanskällan

Punktkällor - Förorenade områden

Metaller (zink, koppar, arsenik, krom, uran), PCB, triklosan, växtskyddsmedel (diflufenikan, MCCP, glyfosat, primikarb), PFAS

Diffusa källor - Jordbruk

Växtskyddsmedel (diflufenikan, MCPA, metribuzin, metsulfuronmetyl), nitrat, ammoniak

Dagvatten (Diffusa källor - Transport och infrastruktur och Diffusa källor - Urban markanvändning)

Metaller (koppar, zink)

Punktkällor - Deponier

Metaller (zink, krom, arsenik, koppar), bisfenol A, PCB, triklosan

Industri, IED och inte IED

Metaller (zink, koppar, krom, arsenik, uran), ammoniak, nitrat, PCB, bisfenol A,

Förändring av morfologiskt tillstånd (inklusive ”för jordbruket” och ”annat”)

Metaller (zink, koppar, arsenik)

Punktkällor - Lakvatten från gruvdrift

Metaller (zink, uran, koppar, arsenik), nitrat, ammoniak

Punktkällor – reningsverk och punktkällor - bräddning

Läkemedelsrester (17 beta östradiol, diklofenak, etinylestradiol), ammoniak, nitrat, bisfenol A, metaller (zink, koppar, krom), triklosan, PCB

Diffusa källor - Enskilda avlopp

Nitrat, ammoniak

Punktkällor - Andra signifikanta punktkällor (bland annat växthus)

Växtskyddsmedel (imidakloprid), metaller (koppar, krom, zink)

Okänd signifikant påverkan

Ammoniak, metaller (zink, arsenik, koppar)


Påverkansbilden för SFÄ i ytvattenförekomster i Norra Östersjöns vattendistrikt liknar den nationella bilden, med förorenade områden som den största påverkanskällan följt av jordbruk (Diagram 10). Deponier, dagvatten (transport och infrastruktur och urban markanvändning) och avloppsreningsverk är andra viktiga påverkanskällor för SFÄ i distriktet. Övriga påverkanskällor kan förstås vara viktiga på lokal skala, för enskilda vattenförekomster.

Stapeldiagram där staplarna för bekämpningsmedel enskilt ämne och PFAS 11 är de högsta.

Diagram 10 Betydande påverkan av SFÄ från olika påverkanskällor i Norra Östersjöns vattendistrikt. Siffran visar hur många ytvattenförekomster som bedöms ha betydande påverkan från vardera påverkanstyp. Vattenförekomster som bedöms ha betydande påverkan från flera påverkanstyper är medräknade flera gånger, en gång per påverkanstyp. I övrigt ingår (siffran anges i parentesen): Punktkällor – Lakvatten från gruvdrift (1), Diffusa källor – Enskilda avlopp (4), Punktkällor – Inte IED-industri (7) och Punktkällor – Andra signifikanta punktkällor (7). Data från VISS 2020-09-01.

Påverkan på anslutna akvatiska ekosystem

Enligt föreskrifterna om kartläggning och analys (SGU-FS 2013:1) är anslutna akvatiska ekosystem ”ekosystem i ytvatten som genom hydraulisk kontakt med en grundvattenförekomst utbyter betydande mängder vatten med denna”. En bäck eller en å kan utgöra ett anslutet akvatiskt ekosystem om vattenutbytet med en grundvattenförekomst är nog stort. Huruvida de anslutna akvatiska ekosystemens kemi påverkas negativt av vattenkvalitén i grundvattnet har utretts.

I Norra Östersjöns vattendistrikt finns tre identifierade grundvatten som har sänkt kemisk status och riskerat att ge upphov till kemisk påverkan på anslutna akvatiska ekosystem (VISS 2020-04-21).

Statusklassificering

Kemisk status i grundvatten

16 av distriktets grundvattenförekomster har otillfredsställande kemisk status med avseende på miljögifter. Den otillfredsställande statusen beror på ett eller flera ämnen (Diagram 10).

Stapeldiagram som visar miljögifter. Stapeln med PFAS 11 är högst

Diagram 11 Miljögifter som orsakar otillfredsställande kemisk status i Norra Östersjöns vattendistrikt. Stapeln representerar antalet vattenförekomster med otillfredsställande status med avseende på ämnet. Data från VISS 2020-09-01.

Förändringar jämfört med föregående statusklassificering

Jämförelsen avser skillnaden mot hur det såg ut i underlaget till beslut om förvaltningsplan 2016. Halterna av PFAS (summa 11) bedömdes första gången inför besluten om miljökvalitetsnormer för vissa miljögiftiga ämnen 2018.

Antalet grundvattenförekomster med otillfredsställande status med avseende på miljögifter har ökat från 16 till 21. [Till den slutliga versionen av förvaltningsplanen kommer vi att utveckla texten om vad förändringen beror på.]

Miljögifter i ytvatten

För miljögifter i ytvatten klassificeras status med avseende på två ämnesgrupper. Prioriterade ämnen, som ingår i kemisk status, och särskilda förorenande ämnen (SFÄ) som ingår i ekologisk status. Metoden som använts beskrivs översiktligt i kapitel 3.1 och 3.2. Statusbedömningarna utgår från (Havs- och vattenmyndigheten, 2016b) och vattenmyndigheternas kompletterande riktlinjer för statusklassificering och riskbedömning av miljögifter i ytvatten (Vattenmyndigheterna, 2020μ).

Statusklassificeringen för miljögifter i ytvatten baseras på mätdata. I den nuvarande vattenförvaltningscykeln har uppmätta halter av prioriterade ämnen eller SFÄ i vatten, sediment eller biota (fisk, kräftdjur eller blötdjur) jämförts med bedömningsgrunderna i Havs-och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 2013:19). När de uppmätta halterna är högre än bedömningsgrunden klassificeras statusen till ”Uppnår ej god” för prioriterade ämnen, respektive ”måttlig” för SFÄ. Statusklassificering baserat på expertbedömning förekommer främst då det finns mätdata i närliggande vattenförekomster med liknande påverkan, då klassificeringar bygger på analyser av andra matriser än de som det finns bedömningsgrunder för (till exempel sediment istället för vatten, fisklever istället för fiskmuskel) eller då biotillgänglig halt av metaller inte kunnat beräknas (till exempel för att en eller flera vattenkemiska parametrar ligger utanför modellintervallet).

För kvicksilver och PBDE görs en klassificering på nationell nivå till ”uppnår ej god”. Detta bygger på att övervakningsdata i nationella övervakningsprogram ständigt visar på halter över bedömningsgrunden enligt föreskriften (HVMFS 2013:19; Åkerblom & Johansson, 2008; Nyberg, Faxneld, Danielsson, & Bignert, 2018).

Utfall av statsklassificeringen i Norra Östersjöns vattendistrikt

I diagrammen nedan visas klassificeringar till sämre än god status (uppnår ej god respektive måttlig status) för prioriterade ämnen som ingår i kemisk status och för SFÄ som ingår i ekologisk status. Endast de ämnen som fått minst en klassificering till sämre än god status visas.

I Norra Östersjöns vattendistrikt är det, förutom de överallt överskridande ämnena kvicksilver och PBDE, främst TBT (tributyltenn), PFOS, polyaromatiska kolväten (PAH) som till exempel antracen, fluoranten och benso(a)pyren) samt metaller (bly och kadmium) som orsakar att gränsvärden för prioriterade ämnen överskrids (Diagram 12 – Diagram 14). För SFÄ är det främst halter av ammoniak och nitrat, metaller (koppar, zink, arsenik och uran) som överstiger riktvärdena (Diagram 15 – Diagram 17). Även PCB och läkemedelsrester (diklofenak som är ett smärtstillande läkemedel och två östradioler som är hormonpreparat) bidrar till sänkt status i vissa vattenförekomster.

Liggande stapeldiagram där stapeln för PFOS och dess derivater är tydligt högst jämfört med de tio andra staplarna.

Diagram 12 Klassificeringar till ”uppnår ej god status” inom kemisk status för vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt. Staplarnas höjd anger antal vattenförekomster och staplarnas färger anger statusklassificeringarnas tillförlitlighet. Klassificeringar av kvicksilver och PBDE visas inte. Data från VISS 2020-09-01.

Liggande stapeldiagram där staplarna för Triblytenn föreningar och PFOS och dess derivater är de högsta jämfört med de åtta andra staplarna.

Diagram 13 Klassificeringar till ”uppnår ej god status” inom kemisk status för sjöar i Norra Östersjöns vattendistrikt. Staplarnas höjd anger antal vattenförekomster och staplarnas färger anger statusklassificeringarnas tillförlitlighet. Klassificeringar av kvicksilver och PBDE visas inte. Data från VISS 2020-09-01.

Liggande stapeldiagram där stapeln för Triblytenn föreningar är den hösta jämfört med de sex andra staplarna.

Diagram 14 Klassificeringar till ”uppnår ej god status” inom kemisk status för kustvatten i Norra Östersjöns vattendistrikt. Staplarnas höjd anger antal vattenförekomster och staplarnas färger anger statusklassificeringarnas tillförlitlighet. Klassificeringar av kvicksilver och PBDE visas inte. Data från VISS 2020-09-01.

Liggande stapeldiagram där stapeln för ammoniak är den högsta jämfört med de åtta andra staplarna.

Diagram 15 Klassificeringar till måttlig status för särskilda förorenande ämnen, SFÄ, inom ekologisk status för vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt. Staplarnas höjd anger antal vattenförekomster och staplarnas färger anger statusklassificeringarnas tillförlitlighet. Data från VISS 2020-09-01.

Liggande stapeldiagram där stapeln för koppar är högst, följt av ammoniak och icke dioxinlika PCB:er.

Diagram 16 Klassificeringar till måttlig status för särskilda förorenande ämnen, SFÄ, inom ekologisk status för sjöar i Norra Östersjöns vattendistrikt. Staplarnas höjd anger antal vattenförekomster och staplarnas färger anger statusklassificeringarnas tillförlitlighet. Data från VISS 2020-09-01.

Liggande stapeldiagram med fyra staplar där den högsta är för Icke dioxinlika PCB:er följt av koppar, zink och Diklofenak.

Diagram 17 Klassificeringar till måttlig status för särskilda förorenande ämnen, SFÄ, inom ekologisk status för kustvatten i Norra Östersjöns vattendistrikt. Staplarnas höjd anger antal vattenförekomster och staplarnas färger anger statusklassificeringarnas tillförlitlighet. Data från VISS 2020-09-01.

Förändringar i status jämfört med föregående statusklassificering

Antalet ytvattenförekomster som inte uppnår god kemisk status är högre i nuvarande förvaltningscykel än under föregående förvaltningscykel. Dessutom är det, under denna cykel, fler ämnen som bidragit till en sänkning av kemisk status. Samma förändring syntes mellan den första och den andra förvaltningscykeln. Orsakerna till detta är flera. Dels har det tillkommit övervakning i flera vattenförekomster och av flera ämnen sedan föregående förvaltningscykel, vilket innebär att dataunderlaget för klassificeringar har blivit bättre. Det har också tillkommit bedömningsgrunder för flera ämnen och för kompletterande matriser för några ämnen.

Ammoniak och nitrat har tillkommit som SFÄ sedan förvaltningscykel 2009–2015. Dessutom har det tillkommit bedömningsgrunder för halter i sediment när det gäller koppar och zink, vilket bidrar till sänkt status i flera vattenförekomster.

För de särskilda förorenande ämnen koppar och zink och de prioriterade ämnena nickel och bly har bedömningsgrunderna för koncentrationer vattenfas förändrats sedan förvaltningscykel 2009–2015. För dessa ämnen baseras klassificeringen numera på beräknad biotillgänglig halt istället för löst halt. Detta bidrar till att statusklassificeringen i flera fall har förbättrats sedan förra förvaltningscykeln. Förändrade bedömningsgrunder för koppar och zink kan därför i olika fall leda till att statusen försämrats eller förbättrats utan att vattenkvalitén egentligen har förändrats.

De prioriterade ämnena PFOS och dioxiner tillkom som nya ämnen och klassificerades första gången under 2018–2021. Förändringen för dessa ämnen visas därför i en separat tabell (Tabell 23 – 25).

Förändringar i status för prioriterade ämnen

Tabell 23 Förändringar i status för prioriterade ämnen mellan förvaltningscykel 2009–2015 (2009–2016) och förvaltningscykel 2016–2021 (2016–2021). Data från VISS 2020-03-30.
1 Antal vattenförekomster med försämring, dvs. god i cykel 2009–2015, uppnår ej god i cykel 2016–2021
2 Antal vattenförekomster med förbättring, dvs. uppnår ej god i cykel 2009–2015, god i cykel 2016–2021
3 Antal vattenförekomster där statusen inte var klassificerad i cykel 2009–2015, men där statusen nu är klassificerad till ”uppnår ej god”. (Antal som beror på att det är en ny vattenförekomst anges inom parentes)

Ämne

Försäm-ring sjöar1

Försäm-ring vatten-drag1

Försäm-ring kust1

Förbätt-ring sjöar2

Förbätt-ring vatten-drag2

Förbätt-ring kust2

Ny klassifi-cering sjöar3

Ny klassifi-cering vatten-drag3

Ny klassifi-cering kust3

Antracen

1

1

3

1

1

2

9 (0)

4 (1)

3 (0)

Benso-a-pyren

1







6 (1)


Benso-b-fluoranten

1



2






Benso-ghi-perylen





1



2 (1) 


PBDE







17 (17)

125 (125)


Kadmium

3

3

1

4



1 (0)

3 (2)

1 (0)

Fluoranten




1


1


4 (1)

4 (0)

Hexaklor-bensen




1






Kvicksilver







17 (17)

125 (125)


Naftalen




1



1 (0)

1 (1)


Nickel




3

4





Bly

2

2


5

6


2 (0)

2 (1)

3 (0)

TBT

6


2



1

15 (0)

4 (0)

16 (0)


Förändringar i status för prioriterade ämnen

Tabell 24 Förändringar i status för prioriterade ämnen mellan förlängning av förvaltningscykel 2009–2015 (2011-2018) och förvaltningscykel 2016–2021 (2016-2021). Data från VISS 2020-03-30.
1 Antal vattenförekomster med försämring, dvs. god i cykel 2009–2015, uppnår ej god i cykel 2016–2021
2 Antal vattenförekomster med förbättring, dvs. uppnår ej god i cykel 2009–2015, god i cykel 2016–2021
3 Antal vattenförekomster där statusen inte var klassificerad i cykel 2009–2015, men där statusen nu är klassificerad till ”uppnår ej god”. (Antal som beror på att det är en ny vattenförekomst anges inom parentes)

Ämne

Försäm-ring sjöar1

Försäm-ring vatten-drag1

Försäm-ring kust1


Förbätt-ring sjöar2

Förbätt-ring vatten-drag2

Förbätt-ring kust2

Ny klassifi-cering sjöar3

Ny klassifi-cering vatten-drag3

Ny klassifi-cering kust3

Dioxiner




3





1 (0)

PFOS

3

2


2



6 (0)

19 (4)

5 (0)

Förändringar i status för särskilda förorenande ämnen (SFÄ)

Tabell 25 Förändringar i status för särskilda förorenande ämnen (SFÄ) mellan förvaltningscykel 2009–2015 (2009–2016) och förvaltningscykel 2016–2021 (2016-2021). Data från VISS 2020-03-30.
1 Antal vattenförekomster med försämring, dvs. god i cykel 2009–2015, uppnår ej god i cykel 2016–2021
2 Antal vattenförekomster med förbättring, dvs. uppnår ej god i cykel 2009–2015, god i cykel 2016–2021
3 Antal vattenförekomster där statusen inte var klassificerad i cykel 2009–2015, men där statusen nu är klassificerad till ”uppnår ej god”. (Antal som beror på att det är en ny vattenförekomst anges inom parentes)

Ämne

Försäm-ring sjöar1

Försäm-ring vatten-drag1

Försäm-ring kust1


Förbätt-ring sjöar2

Förbätt-ring vatten-drag2

Förbätt-ring kust2

Ny klassifi-cering sjöar3

Ny klassifi-cering vatten-drag3

Ny klassifi-cering kust3

Arsenik







3 (X)

3 (X)


Etinylestradiol







1 (X)



Diklofenak








1 (X)

1 (0)

Koppar

6

3


2

2


14 (X)

5 (X)

5 (X)

PCB







16 (X)

3 (X)

7 (0)

Uran







7 (X)

12 (X)


Zink




11

11


1 (X)

7 (X)

4 (X)

Nitrat








9 (X)


Ammoniak







9 (X)

17 (X)


Riskbedömning

Riskbedömningen utgår ifrån påverkansanalysen, statusklassificeringen och förväntad utveckling. Metoder för grundvatten och ytvatten beskriver vi nedan, tillsammans med resultaten av bedömningarna.

Karta 6 Riskbedömning för miljögifter i grundvatten i Norra Östersjöns vattendistrikt.

Grundvatten

183 vattenförekomster riskerar att ha otillfredsställande status med avseende på miljögifter (Diagram 18). Dessa behöver övervakning för att verifiera påverkan. 22 av dem behöver också åtgärder. Ytterligare åtgärder behövs i 154) vattenförekomster där det finns risk för påverkan från olyckor på väg. Se Karta 7.

Stapeldiagram som visar 17 olika ämne, där de högsta staplarna är för PFAS 11 och bekämpningsmedel-summa.

Diagram 18 Riskbedömning med avseende på miljögifter i grundvatten i Norra Östersjöns vattendistrikt. Höjden på staplarna anger antal vattenförekomster som bedöms ha en risk för vardera ämnet. Data från VISS 2020-09-01.

Att så många grundvattenförekomster riskerar att inte nå god status 2027 visar att det finns ett stort behov av ytterligare övervakning av ämnen där det finns en utpekad betydande påverkan, men där övervakningsdata saknas idag.

För att en grundvattenförekomst ska nå god kemisk status får det inte finnas mänsklig påverkan på grundvattenförekomsten som leder till någon betydande sänkning av den ekologiska eller kemiska kvalitén i ett anslutet akvatiskt ekosystem. Påverkan får enligt vattendirektivet inte heller leda till någon betydande skada på terrestra ekosystem som är direkt beroende av grundvattenförekomsten.

I Norra Östersjöns vattendistrikt riskerar 15 grundvattenförekomster att inte följa miljökvalitetsnormen god kemisk status på grund av påverkan på anslutna akvatiska ekosystem. Tio av grundvattenförekomsterna har förhöjda halter av PFAS11, två av PAH, en av klor, en av koppar och en av tetrakloreten.

Ytvatten

Bedömningen bygger på identifierad betydande påverkan, nuvarande statusklassificering och en bedömning av förväntad utveckling. Detta beskrivs översiktligt i kapitel 4.1 och 4.2. En mer omfattande beskrivning av den metod som använts för riskbedömningen finns i Vattenmyndigheternas kompletterande riktlinjer för statusklassificering och riskbedömning av miljögifter i ytvatten (Vattenmyndigheterna, 2020μ).

Utmärkande för riskbedömningen med avseende på prioriterade ämnen är att det är fler ämnen som har en riskbedömning, till risk eller osäker risk, jämfört med antalet ämnen som har en klassificering till sämre än god status (Diagram 19–21 nedan). Dessutom visar majoriteten av bedömningarna för samtliga ämnen osäker risk.

De ämnen som oftast kan bedömas till risk är metaller, PAH och TBT. Detta är ämnen som relativt ofta ingår i övervakningsprogram, recipientkontrollprogram och andra undersökningar. Även för PFOS finns underlag för att bedöma risk i ett antal vattenförekomster.

Ämnen som det idag sällan finns övervakningsdata för, trots en utpekad betydande påverkan, där bedömningen därmed blir osäker risk, är främst olika typer av organiska substanser, som till exempel bensen, fenoler, klorerade lösningsmedel, DDT, HBCD (flamskyddsmedel) och DEHP (mjukgörare/ftalat).

Liggande stapeldiagram som visar 31 olika ämnen, där den högsta stapeln är för PFOS och dess derivater.

Diagram 19 Riskbedömning med avseende på prioriterade ämnen inom kemisk status för vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt. Höjden på staplarna anger antal vattenförekomster som bedöms ha en risk eller osäker risk för vardera ämne. Data från VISS 2020-09-01.

Liggande stapeldiagram som visar 31 olika ämnen, där den högsta stapeln är för PFOS och dess derivater.

Diagram 20 Riskbedömning med avseende på prioriterade ämnen inom kemisk status för sjöar i Norra Östersjöns vattendistrikt. Höjden på staplarna anger antal vattenförekomster som bedöms ha en risk eller osäker risk för vardera ämne. Data från VISS 2020-09-01.

Liggande stapeldiagram som visar 18 olika ämnen, där stapeln för Tributyltenn föreningar tydligt är högst.

Diagram 21 Riskbedömning med avseende på prioriterade ämnen inom kemisk status för kustvatten i Norra Östersjöns vattendistrikt. Höjden på staplarna anger antal vattenförekomster som bedöms ha en risk eller osäker risk för vardera ämne. Data från VISS 2020-09-01.

Även för SFÄ är det fler ämnen som har en riskbedömning, till risk eller osäker risk, jämfört med antalet ämnen som har en klassificering till sämre än god status (Diagram 22–24 nedan) och även för SFÄ visar majoriteten av bedömningarna för samtliga ämnen osäker risk.

De ämnen som oftast kan bedömas till risk är metaller, nitrat, ammoniak och i viss mån PCB, det vill säga ämnen som relativt ofta ingår i övervakningsprogram, recipientkontrollprogram och andra undersökningar.

Ytterligare ämnen som bedöms ha en betydande påverkan i flera vattenförekomster, men där det idag saknas tillräckligt underlag för statusklassificering och där det därmed behövs ytterligare övervakning är bland annat läkemedelsrester och växtskyddsmedel, men också andra ämnen som triklosan och bisfenol A.

Liggande stapeldiagram som visar 14 ämnen, där stapeln för koppar är högst, följt av zink och icke-dioxinlika PCB:er.

Diagram 22 Riskbedömning med avseende på särskilda förorenande ämnen inom ekologisk status för vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt. Höjden på staplarna anger antal vattenförekomster som bedöms ha en risk eller osäker risk för vardera ämne. Data från VISS 2020-09-01.

Liggande stapeldiagram som visar 14 ämnen, där stapeln för koppar är högst, följt av zink och icke-dioxinlika PCB:er.

Diagram 23 Riskbedömning med avseende på särskilda förorenande ämnen inom ekologisk status för sjöar i Norra Östersjöns vattendistrikt. Höjden på staplarna anger antal vattenförekomster som bedöms ha en risk eller osäker risk för vardera ämne. Data från VISS 2020-09-01.

Liggande stapeldiagram som visar 13 ämnen, där stapeln för zink är högst, följt av koppar och icke-dioxinlika PCB:er.

Diagram 24 Riskbedömning med avseende på särskilda förorenande ämnen inom ekologisk status för kustvatten i Norra Östersjöns vattendistrikt. Höjden på staplarna anger antal vattenförekomster som bedöms ha en risk eller osäker risk för vardera ämne. Data från VISS 2020-09-01.

De många bedömningarna till osäker risk visar att det finns ett stort behov av ytterligare övervakning av ämnen där det finns en utpekad betydande påverkan, men där övervakningsdata saknas idag. Det behövs övervakning i flera vattenförekomster, men också av fler ämnen, jämfört med den övervakning som ligger till grund för statusklassificering och riskbedömning idag.

Riskbedömning för varje enskild vattenförekomst finns i databasen VISS (https://viss.lansstyrelsen.se/).

Kontakt