Miljögifter i Bottenviken

I avsnitten nedan beskrivs utfallet av den påverkansanalys som är gjord sedan 2016. Statistiken bygger på all bedömd betydande påverkan, oavsett om påverkan har kunnat verifieras i statusklassificeringen eller ej.

Påverkan på grundvattenförekomster

Förorenade områden bedöms vara den främsta anledningen till miljögifter i grundvatten (Diagram 8). Sett till samtliga påverkanstyper bedöms 30 vattenförekomster kunna vara påverkade. När risk för vägtrafikolyckor räknas med bedöms totalt 47 vattenförekomster vara berörda.

Cirkeldiagram där fältet för förorenade områden är störst och det tar upp drygt två tredjedelar av cirkelns yta. Det näst största fältet är för transport och infrastruktur.

Diagram 8 Betydande påverkan av miljögifter från olika påverkanskällor i Bottenvikens vattendistrikt. Siffran visar hur vanligt förekommande det är att grundvattenförekomster bedöms ha betydande påverkan från vardera påverkanstyp. Vattenförekomster som bedöms ha betydande påverkan från flera påverkanstyper är medräknade flera gånger, en gång per påverkanstyp. En påverkanstyp är också medräknad flera gånger per vattenförekomst om den ger upphov till påverkan från flera ämnen. Uppgifterna är hämtade från VISS 2020-09-01.

Påverkan på ytvattenförekomster

Prioriterade ämnen

Kvicksilver, kvicksilverföreningar och bromerade difenyletrar (PBDE) finns i hela Sverige och halterna av dessa ämnen överskrids generellt i fisk. Den främsta orsaken bedöms vara luftburna föroreningar, så kallad atmosfärisk deposition.

Utöver kvicksilver och PBDE från atmosfärisk deposition bedöms 2 433 ytvattenförekomster i Sverige ha en betydande påverkan av prioriterade ämnen från en eller flera påverkanskällor. I Bottenvikens vattendistrikt bedöms 229 ytvattenförekomster ha betydande påverkan av prioriterade ämnen exklusive kvicksilver och PBDE.

Påverkansanalysen visar att den största påverkanskällan för prioriterade ämnen i Sverige är atmosfärisk deposition, eftersom vi bedömer att vi har betydande påverkan från atmosfärisk deposition för kvicksilver och PBDE i hela Sverige (visas inte i figuren). Utöver atmosfärisk deposition är förorenade områden den största påverkanskällan nationellt (Diagram 9), följt av transport och infrastruktur tillsammans med urban markanvändning, som båda till stor del handlar om dagvattenpåverkan.

Diffusa utsläpp från transport och infrastruktur omfattar också föroreningar från giftiga båtbottenfärger (framförallt TBT), som utgör en stor andel av den utpekade påverkan. Även avloppsreningsverk, deponier och industrier (IED-industri och icke IED-industri) bedöms vara viktiga påverkanskällor nationellt när det gäller prioriterade ämnen.

Cirkeldiagram där fältet för förorenade områden är störst och det tar upp drygt två tredjedelar av cirkelns yta. Det näst största fältet är för transport och infrastruktur.

Diagram 9 Betydande påverkan av prioriterade ämnen från olika påverkanskällor. Sammantagen bild för hela Sverige. Siffran visar hur många ytvattenförekomster som bedöms ha betydande påverkan från vardera påverkanstyp. Vattenförekomster som bedöms ha betydande påverkan från flera påverkanstyper är medräknade flera gånger, en gång per påverkanstyp. I övrigt ingår (siffran anges i parentesen): Punktkällor – Bräddning (2), Punktkällor – Lakvatten från gruvdrift (21), Förändring av morfologiskt tillstånd (39), Punktkällor – Andra signifikanta punktkällor (47), Förändring av morfologiskt tillstånd (51) och Okänd signifikant påverkan (68) (uttag ur från VISS 2020-09-01).

Olika påverkanskällor bidrar med betydande påverkan av olika ämnen. Metaller, polycykliska aromatiska kolväten (PAH), PFOS, TBT och flera andra organiska ämnen som flamskyddsmedel (PBDE och HBCD), ftalater, fenoler och lösningsmedel har bedömts ha betydande påverkan i påverkansanalysen (Tabell 24).

Prioriterade ämnen med betydande påverkan

Tabell 25 Prioriterade ämnen som ofta bedöms ha betydande påverkan från olika påverkanskällor. Det finns även andra ämnen som är kopplade till dessa påverkanskällor i ett fåtal fall.

Påverkanskälla

Prioriterade ämnen som bedöms komma i betydande mängd från påverkanskällan

Atmosfärisk deposition

Kvicksilver, PBDE, dioxiner

Förorenade områden

PAHer (benso-a-pyren, antracen, naftalen, fluoranten med fler), Metaller (Pb, Hg, Cd, Ni), PFOS, TBT, bensen, DEHP (mjukgörare/ftalat), fenoler (pentaklorfenol, nonylfenol, oktylfenol), klorerade lösningsmedel (tetrakloretylen, trikloretylen), hexaklorbensen, DDT, PBDE (flamskyddsmedel) med flera

Transport och infrastruktur och Urban markanvändning (Dagvatten)

PAHer (benso-a-pyren, fluoranten, antracen med flera), TBT, metaller (Ni, Pb, Hg), bensen, PFOS

Transport och infrastruktur (båtbottenfärger)

TBT, irgarol (cybutryn)

Deponier

PFOS, metaller (Cd, Pb, Ni, Hg), TBT, PAHer (benso-a-pyren, antracen, naftalen med flera), dioxiner, DEHP (mjukgörare/ftalat), fenoler (nonylfenol, oktylfenol, pentaklorfenol), flamskyddsmedel (PBDE, HBCD), med flera

Industri (IED och inte IED)

Metaller (Cd, Pb, Hg, Ni), PAHer (benso-a-pyren, antracen med flera), PFOS, kloralkaner med flera

Reningsverk och bräddning

PFOS, metaller (Cd, Ni, Pb, Hg), DEHP (mjukgörare/ftalat), flamskyddsmedel (PBDE, HBCD), fenoler (nonylfenol, oktylfenol) med flera

Förändring av morfologiskt tillstånd (för jordbruket och annat ändamål)

Metaller (Ni, Cd)

Lakvatten från gruvdrift

Metaller (Cd, Ni, Pb)

Andra påverkanskällor, bland annat växthus, brandövningsplatser i hamnar och på oljedepåer

 PFOS, aklonifen (växtskyddsmedel)


I Bottenvikens vattendistrikt ser påverkan lite annorlunda ut än för landet som helhet. Om man bortser från atmosfärisk deposition av kvicksilver och PBDE, påverkas störst antal vattenförekomster av atmosfärisk deposition av dioxiner. Samtliga kustvatten i distriktet har bedömts ha en betydande påverkan från atmosfärisk deposition av dioxiner, detta på grund av höga halter i strömming från området.

Förändring av morfologiskt tillstånd genom markavvattning (vid jordbruk och annan markanvändning) är en annan viktig påverkanskälla. Förändring av morfologiskt tillstånd innebär vanligtvis dikning som lett till lägre vattennivåer. Det leder i sin tur till att naturligt förekommande sulfidleror oxideras. Vid oxidation av sulfider blir marken surare och det bidrar till att metaller i marken frigörs och lakas ut tillsammans med försurande ämnen i ytvattnet.

Förorenade områden, vägar och andra anläggningar för transport och infrastruktur samt urban markanvändning orsakar också betydande påverkan i distriktet. Även påverkanskällor som inte är omfattande i en regional skala kan förstås vara betydande lokalt för enskilda vattenförekomster. Exempel på det är påverkan från industrier och lakvatten från gruvor.

Påverkansbedömningen per vattenförekomst visas i VISS.

Cirkeldiagram där fältet för atmosfärisk deposition är störst och det tar upp en fjärdedel av cirkelns yta. Det näst största fältet är för förorenade områden.

Diagram 10 Betydande påverkan av prioriterade ämnen från olika påverkanskällor i Bottenvikens vattendistrikt. Siffran visar hur många ytvattenförekomster som bedöms ha betydande påverkan från vardera påverkanstyp. Vattenförekomster som bedöms ha betydande påverkan från flera påverkanstyper är medräknade flera gånger, en gång per påverkanstyp. Fältet för atmosfärisk deposition innefattar inte atmosfärisk deposition kopplat till kvicksilver och PBDE. Data från VISS 2020-09-01.

Särskilda förorenande ämnen

I Sverige bedöms 1923 ytvattenförekomster ha en betydande påverkan av SFÄ från en eller flera påverkanskällor. I Bottenvikens vattendistrikt rör det sig om 217 ytvattenförekomster som har betydande påverkan för SFÄ.

Utfallet av påverkansanalysen visar att den största påverkanskällan för SFÄ i Sverige är förorenade områden, följt av jordbruk och avloppsreningsverk (Diagram 11). Därefter följer transport och infrastruktur och urban markanvändning, som båda till stor del handlar om dagvattenpåverkan. Även deponier och industri bedöms vara viktiga påverkanskällor.

Cirkeldiagram där fältet för förorenade områden är störst och det tar upp en tredjedel av cirkelns yta. Det näst största fältet är för jordbruk.

Diagram 11 Betydande påverkan av särskilda förorenande ämnen (SFÄ) från olika påverkanskällor. Sammantagen bild för hela Sverige. Siffran visar hur många ytvattenförekomster som bedöms ha betydande påverkan från vardera påverkanstyp. Vattenförekomster som bedöms ha betydande påverkan från flera påverkanstyper är medräknade flera gånger, en gång per påverkanstyp. I övrigt ingår (siffran anges i parentesen): Punktkällor – Bräddning (4), Punktkällor – Andra signifikanta punktkällor (23), Okänd signifikant påverkan (39), Förändring av morfologiskt tillstånd (54) och Diffusa källor – Enskilda avlopp (75). Data från VISS 2020-09-01.

Olika påverkanskällor bidrar med betydande påverkan av olika ämnen. Metaller, växtskyddsmedel, läkemedelsrester, ammoniak, nitrat och flera organiska ämnen som PCB, bisfenol A och triklosan har bedömts ha betydande påverkan i påverkansanalysen (Tabell 25). Särskilda förorenande ämnen som ofta bedöms ha betydande påverkan från olika påverkanskällor. Det finns även andra ämnen som är kopplade till dessa påverkanskällor i ett fåtal fall.

Särskilda förorenande ämnen

Tabell 25 Särskilda förorenande ämnen som ofta bedöms ha betydande påverkan från olika påverkanskällor. Det finns även andra ämnen som är kopplade till dessa påverkanskällor i ett fåtal fall.

Påverkanskälla

Särskilda förorenande ämnen som bedöms komma i betydande mängd från påverkanskällan

Punktkällor - Förorenade områden

Metaller (zink, koppar, arsenik, krom, uran), PCB, triklosan, växtskyddsmedel (diflufenikan, MCCP, glyfosat, primikarb), PFAS

Diffusa källor - Jordbruk

Växtskyddsmedel (diflufenikan, MCPA, metribuzin, metsulfuronmetyl), nitrat, ammoniak

Dagvatten (Diffusa källor - Transport och infrastruktur och Diffusa källor - Urban markanvändning)

Metaller (koppar, zink)

Punktkällor - Deponier

Metaller (zink, krom, arsenik, koppar), bisfenol A, PCB, triklosan

Industri, IED och inte IED

Metaller (zink, koppar, krom, arsenik, uran), ammoniak, nitrat, PCB, bisfenol A,

Förändring av morfologiskt tillstånd (inklusive ”för jordbruket” och ”annat”)

Metaller (zink, koppar, arsenik)

Punktkällor - Lakvatten från gruvdrift

Metaller (zink, uran, koppar, arsenik), nitrat, ammoniak

Punktkällor – reningsverk och punktkällor - bräddning

Läkemedelsrester (17 beta östradiol, diklofenak, etinylestradiol), ammoniak, nitrat, bisfenol A, metaller (zink, koppar, krom), triklosan, PCB

Diffusa källor - Enskilda avlopp

Nitrat, ammoniak

Punktkällor - Andra signifikanta punktkällor (bland annat växthus)

Växtskyddsmedel (imidakloprid), metaller (koppar, krom, zink)

Okänd signifikant påverkan

Ammoniak, metaller (zink, arsenik, koppar)

I Bottenvikens vattendistrikt skiljer sig bilden från den nationella. Här bedöms förändring av morfologiskt tillstånd genom markavvattning vara den största påverkanskällan när det gäller SFÄ, följt av industri (IED och inte IED), förorenade områden och lakvatten från gruvdrift (Diagram 12). Övriga påverkanskällor kan förstås vara viktiga på lokal skala, för enskilda vattenförekomster.

Cirkeldiagram där det största fältet är för förändring av morfologiskt tillstånd – för jordbruket, tätt följt av fältet för förorenade områden och fältet för lakvatten från gruvdrift.

Diagram 12 Betydande påverkan av SFÄ från olika påverkanskällor i Bottenvikens vattendistrikt. Siffran visar hur många ytvattenförekomster som bedöms ha betydande påverkan från vardera påverkanstyp. Vattenförekomster som bedöms ha betydande påverkan från flera påverkanstyper är medräknade flera gånger, en gång per påverkanstyp. I övrigt ingår (siffran anges i parentesen): Okänd signifikant påverkan (1), Diffusa källor – Transport och infrastruktur (6) och Punktkällor – Deponier (9). Data från VISS 2020-09-01.

Påverkan på anslutna akvatiska ekosystem

Enligt föreskrifterna om kartläggning och analys (SGU-FS 2013:1) är anslutna akvatiska ekosystem ”ekosystem i ytvatten som genom hydraulisk kontakt med en grundvattenförekomst utbyter betydande mängder vatten med denna”. En bäck eller en å kan utgöra ett anslutet akvatiskt ekosystem om vattenutbytet med en grundvattenförekomst är nog stort. Huruvida de anslutna akvatiska ekosystemens kemi påverkas negativt av vattenkvalitén i grundvattnet har utretts.

I Bottenvikens vattendistrikt finns två identifierade grundvatten som har sänkt kemisk status och riskerat att ge upphov till kemisk påverkan på anslutna akvatiska ekosystem (VISS 2020-04-21).

Statusklassificering

Kemisk status i grundvatten

Tre av distriktets grundvattenförekomster har otillfredsställande kemisk status med avseende på miljögifter. Den otillfredsställande statusen beror i två fall på PFAS och i ett fall på nickel och nickelföreningar.

Förändringar jämfört med föregående statusklassificering

Jämförelsen avser skillnaden mot hur det såg ut i underlaget till beslut om förvaltningsplan 2016. Halterna av PFAS (summa 11) bedömdes första gången inför besluten om miljökvalitetsnormer för vissa miljögiftiga ämnen 2018.

Antalet grundvattenförekomster med otillfredsställande status med avseende på miljögifter har ökat/minskat. [Till den slutliga versionen av förvaltningsplanen kommer vi att utveckla texten om vad förändringen beror på.]

Miljögifter i ytvatten

För miljögifter i ytvatten klassificeras status med avseende på två ämnesgrupper. Prioriterade ämnen, som ingår i kemisk status, och särskilda förorenande ämnen (SFÄ) som ingår i ekologisk status. Metoden som använts beskrivs översiktligt i kapitel 3.1 och 3.2. Statusbedömningarna utgår från (Havs- och vattenmyndigheten, 2016b) och vattenmyndigheternas kompletterande riktlinjer för statusklassificering och riskbedömning av miljögifter i ytvatten (Vattenmyndigheterna, 2020μ).

Statusklassificeringen för miljögifter i ytvatten baseras på mätdata. I den nuvarande vattenförvaltningscykeln har uppmätta halter av prioriterade ämnen eller SFÄ i vatten, sediment eller biota (fisk, kräftdjur eller blötdjur) jämförts med bedömningsgrunderna i Havs-och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 2013:19). När de uppmätta halterna är högre än bedömningsgrunden klassificeras statusen till ”Uppnår ej god” för prioriterade ämnen, respektive ”måttlig” för SFÄ. Statusklassificering baserat på expertbedömning förekommer främst då det finns mätdata i närliggande vattenförekomster med liknande påverkan, då klassificeringar bygger på analyser av andra matriser än de som det finns bedömningsgrunder för (till exempel sediment istället för vatten, fisklever istället för fiskmuskel) eller då biotillgänglig halt av metaller inte kunnat beräknas (till exempel för att en eller flera vattenkemiska parametrar ligger utanför modellintervallet).

För kvicksilver och PBDE görs en klassificering på nationell nivå till ”uppnår ej god”. Detta bygger på att övervakningsdata i nationella övervakningsprogram ständigt visar på halter över bedömningsgrunden enligt föreskriften (HVMFS 2013:19; Åkerblom & Johansson, 2008; Nyberg, Faxneld, Danielsson, & Bignert, 2018).

Utfall av statsklassificeringen i Södra Östersjöns vattendistrikt

I diagrammen nedan visas klassificeringar till sämre än god status (uppnår ej god respektive måttlig status) för prioriterade ämnen som ingår i kemisk status och för SFÄ som ingår i ekologisk status. Endast de ämnen som fått minst en klassificering till sämre än god status visas.

I sjöar och vattendrag Bottenvikens vattendistrikt är det, förutom de överallt överskridande ämnena kvicksilver och PBDE, främst metaller (kadmium, nickel och bly), PFOS och polyaromatiska kolväten (PAHer; till exempel antracen, fluoranten och benso(a)pyren) som orsakar att gränsvärden för prioriterade ämnen överskrids. I kustvatten är det främst dioxiner, men också TBT, metaller och PAHer som överskrider gränsvärdena (Diagram 13 - Diagram 15). För SFÄ är det främst metaller (koppar, zink, krom och arsenik) samt ammoniak och nitrat, som överstiger sina riktvärden (Diagram 16 - Diagram 18). Även PCBer och läkemedelsrester (diklofenak som är ett smärtstillande läkemedel och två östradioler som är hormonpreparat) bidrar till sänkt status i vissa vattenförekomster.

Liggande stapeldiagram där stapeln för kadmium och kadmiumföreningar tydligt är högst. Den näst högsta stapeln är för PFOS och dess derivater.

Diagram 13 Klassificeringar till ”uppnår ej god status” inom kemisk status för vattendrag i Bottenvikens vattendistrikt. Staplarnas höjd anger antal vattenförekomster och staplarnas färger anger statusklassificeringarnas tillförlitlighet. Klassificeringar av Kvicksilver och PBDE visas inte. Data från VISS 2020-09-01.

Liggande stapeldiagram där staplarna för kadmium och kadmiumföreningar, och PFOS och dess derivater är högst.

Diagram 14 Klassificeringar till ”uppnår ej god status” inom kemisk status för sjöar i Bottenvikens vattendistrikt. Staplarnas höjd anger antal vattenförekomster och staplarnas färger anger statusklassificeringarnas tillförlitlighet. Klassificeringar av Kvicksilver och PBDE visas inte. Data från VISS 2020-09-01.

Liggande stapeldiagram där stapeln för dioxiner och dioxinlika föreningar tydligt är högst.

Diagram 15 Klassificeringar till ”uppnår ej god status” inom kemisk status för kustvatten i Bottenvikens vattendistrikt. Staplarnas höjd anger antal vattenförekomster och staplarnas färger anger statusklassificeringarnas tillförlitlighet. Klassificeringar av Kvicksilver och PBDE visas inte. Data från VISS 2020-09-01.

Liggande stapeldiagram där stapeln för zink är högst, följt av stapeln för uran, följt av stapeln för koppar.

Diagram 16 Klassificeringar till måttlig status för särskilda förorenande ämnen, SFÄ, inom ekologisk status för vattendrag i Bottenvikens vattendistrikt. Staplarnas höjd anger antal vattenförekomster och staplarnas färger anger statusklassificeringarnas tillförlitlighet. Data från VISS 2020-09-01.

Liggande stapeldiagram där stapeln för zink är högst, följt av stapeln för uran, följt av stapeln för nitrat.

Diagram 17 Klassificeringar till måttlig status för särskilda förorenande ämnen, SFÄ, inom ekologisk status för sjöar i Bottenvikens vattendistrikt. Staplarnas höjd anger antal vattenförekomster och staplarnas färger anger statusklassificeringarnas tillförlitlighet. Data från VISS 2020-09-01.

Liggande stapeldiagram där stapeln för zink är högst, följt av stapeln för koppar, följt av stapeln för arsenik.

Diagram 18 Klassificeringar till måttlig status för särskilda förorenande ämnen, SFÄ, inom ekologisk status för kustvatten i Bottenvikens vattendistrikt. Staplarnas höjd anger antal vattenförekomster och staplarnas färger anger statusklassificeringarnas tillförlitlighet. Data från VISS 2020-09-01.

Förändringar i status jämfört med föregående statusklassificering

Antalet ytvattenförekomster som inte uppnår god kemisk status är högre i nuvarande förvaltningscykel än under föregående förvaltningscykel. Dessutom är det, under denna cykel, fler ämnen som bidragit till en sänkning av kemisk status. Samma förändring syntes mellan den första och den andra förvaltningscykeln. Orsakerna till detta är flera. Dels har det tillkommit övervakning i flera vattenförekomster och av flera ämnen sedan föregående förvaltningscykel, vilket innebär att dataunderlaget för klassificeringar har blivit bättre. Det har också tillkommit bedömningsgrunder för flera ämnen och för kompletterande matriser för några ämnen.

Ammoniak och nitrat har tillkommit som SFÄ sedan förvaltningscykel 2009–2015. Dessutom har det tillkommit bedömningsgrunder för halter i sediment när det gäller koppar och zink, vilket bidrar till sänkt status i flera vattenförekomster.

För de särskilda förorenande ämnen koppar och zink och de prioriterade ämnena nickel och bly har bedömningsgrunderna för koncentrationer vattenfas förändrats sedan förvaltningscykel 2009–2015. För dessa ämnen baseras klassificeringen numera på beräknad biotillgänglig halt istället för löst halt. Detta bidrar till att statusklassificeringen i flera fall har förbättrats sedan förra förvaltningscykeln. Förändrade bedömningsgrunder för koppar och zink kan därför i olika fall leda till att statusen försämrats eller förbättrats utan att vattenkvalitén egentligen har förändrats.

De prioriterade ämnena PFOS och dioxiner tillkom som nya ämnen och klassificerades första gången under 2018–2021. Förändringen för dessa ämnen visas därför i en separat tabell.

Förändringar i status för prioriterade ämnen

Tabell 26 Förändringar i status för prioriterade ämnen mellan förvaltningscykel 2009–2015 (2009–2016) och förvaltningscykel 2016–2021 (2016-2021). Data från VISS 2020-03-30.

1 Antal vattenförekomster med försämring, dvs. god i cykel 2009–2015, uppnår ej god i cykel 2016–2021

2 Antal vattenförekomster med förbättring, dvs. uppnår ej god i cykel 2009–2015, god i cykel 2016–2021

3 Antal vattenförekomster där statusen inte var klassificerad i cykel 2009–2015, men där statusen nu är klassificerad till ”uppnår ej god”. (Antal som beror på att det är en ny vattenförekomst anges inom parentes)

Ämne

Försäm-ring sjöar1

Försäm-ring vatten-drag1

Försäm-ring kust1

Förbätt-ring sjöar2

Förbätt-ring vatten-drag2

Förbätt-ring kust2

Ny klassifi-cering sjöar3

Ny klassifi-cering vatten-drag3

Ny klassifi-cering kust3

Antracen









10 (0)

Benso-a-pyren







2 (1)


7 (0)

Benso-b-fluoranten







1 (1)



Benso-ghi-perylen







1 (1)


6 (0)

Benso-k-fluoranten







1 (1)



Bly



2



1


1 (1)

1 (0)

PBDE







24 (24)

417 (417)

4 (4)

Fluoranten







2 (1)


4 (0)

Kadmium



1


7

1


16 (3)

1 (0)

Kvicksilver







24 (24)

417 (417)

4 (4)

Naftalen









4 (0)

Nickel




2

3


1 (0)

6 (0)


TBT









 17 (0)


Förändringar i status för prioriterade ämnen

Tabell 27 Förändringar i status för prioriterade ämnen mellan förlängning av förvaltningscykel 2009–2015 (2011–2018) och förvaltningscykel 2016–2021 (2016–2021). Data från VISS 2020-03-30.

1 Antal vattenförekomster med försämring, dvs. god i cykel 2009–2015, uppnår ej god i cykel 2016–2021

2 Antal vattenförekomster med förbättring, dvs. uppnår ej god i cykel 2009–2015, god i cykel 2016–2021

3 Antal vattenförekomster där statusen inte var klassificerad i cykel 2009–2015, men där statusen nu är klassificerad till ”uppnår ej god”. (Antal som beror på att det är en ny vattenförekomst anges inom parentes)

Ämne

Försäm-ring sjöar1

Försäm-ring vatten-drag1

Försäm-ring kust1


Förbätt-ring sjöar2

Förbätt-ring vatten-drag2

Förbätt-ring kust2

Ny klassifi-cering sjöar3

Ny klassifi-cering vatten-drag3

Ny klassifi-cering kust3

Dioxiner









4 (4)

PFOS







3 (1)

5 (1)


Förändringar i status för särskilda förorenande ämnen (SFÄ)

Tabell 28 Förändringar i status för särskilda förorenande ämnen (SFÄ) mellan förvaltningscykel 2009–2015 (2009–2016) och förvaltningscykel 2016–2021 (2016-2021). Data från VISS 2020-03-30.
1 Antal vattenförekomster med försämring, dvs. god i cykel 2009–2015, uppnår ej god i cykel
2016–2021

1 Antal vattenförekomster med försämring, dvs. god i cykel 2009–2015, uppnår ej god i cykel 2016–2021

2 Antal vattenförekomster med förbättring, dvs. uppnår ej god i cykel 2009–2015, god i cykel 2016–2021

3 Antal vattenförekomster där statusen inte var klassificerad i cykel 2009–2015, men där statusen nu är klassificerad till ”uppnår ej god”. (Antal som beror på att det är en ny vattenförekomst anges inom parentes)

Ämne

Försäm-ring sjöar1

Försäm-ring vatten-drag1

Försäm-ring kust1


Förbätt-ring sjöar2

Förbätt-ring vatten-drag2

Förbätt-ring kust2

Ny klassifi-cering sjöar3

Ny klassifi-cering vatten-drag3

Ny klassifi-cering kust3

Arsenik





3

5


2 (X)

3 (X)

Diflofenak








2 (X)


Etinylestradiol








2 (X)


Koppar



3


3

2


9 (X)

5 (X)

Krom



1



1




PCB

1









Uran







6 (X)



Zink


1

6

5

11


4 (X)

18 (X)

6 (X)

Nitrat







4 (X)

6 (X)


Ammoniak







1 (X)

4 (X)


Riskbedömning

Riskbedömningen utgår ifrån påverkansanalysen, statusklassificeringen och förväntad utveckling. Metoder för grundvatten och ytvatten beskriver vi nedan, tillsammans med resultaten av bedömningarna.

Grundvatten

30 vattenförekomster riskerar att ha otillfredsställande status med avseende på miljögifter (Diagram 19). Dessa behöver övervakning för att verifiera påverkan. Tre av dem behöver också åtgärder. Ytterligare åtgärder behövs i 21 vattenförekomster där det finns risk för påverkan från olyckor på väg.

Stapeldiagram där stapeln för PFAS 11 är högst, följt av stapeln för bekämpningsmedel enskilt.

Diagram 19 Riskbedömning med avseende på miljögifter i grundvatten i Bottenvikens vattendistrikt. Höjden på staplarna anger antal vattenförekomster som bedöms ha en risk för vardera ämnet. Data från VISS 2020-09-01.

Att så många grundvattenförekomster riskerar att inte nå god status 2027 visar att det finns ett stort behov av ytterligare övervakning av ämnen där det finns en utpekad betydande påverkan, men där övervakningsdata saknas idag.

För att en grundvattenförekomst ska nå god kemisk status får det inte finnas mänsklig påverkan på grundvattenförekomsten som leder till någon betydande sänkning av den ekologiska eller kemiska kvalitén i ett anslutet akvatiskt ekosystem. Påverkan får inte heller leda till någon betydande skada på terrestra ekosystem som är direkt beroende av grundvattenförekomsten (vattendirektivet).

I Bottenvikens vattendistrikt riskerar två grundvattenförekomster att inte följa miljökvalitetsnormen god kemisk status på grund av påverkan på anslutna akvatiska ekosystem. Båda grundvattnen har förhöjda halter av nitrat och en av dem har även förhöjda halter av PFAS.

Ytvatten

Bedömningen bygger på identifierad betydande påverkan, nuvarande statusklassificering och en bedömning av förväntad utveckling. Detta beskrivs översiktligt i kapitel 3.1 och 3.2. En mer omfattande beskrivning av den metod som använts för riskbedömningen finns i Vattenmyndigheternas kompletterande riktlinjer för statusklassificering och riskbedömning av miljögifter i ytvatten (Vattenmyndigheterna, 2020μ).

Utmärkande för riskbedömningen med avseende på prioriterade ämnen är att det är fler ämnen som har en riskbedömning, till risk eller osäker risk, jämfört med antalet ämnen som har en klassificering till sämre än god status (Diagram 20 - Diagram 22 nedan och motsvarande Diagram 13 - Diagram 15 i statuskapitlet). Dessutom visar majoriteten av bedömningarna för samtliga ämnen osäker risk.

De ämnen som oftast kan bedömas till risk i inlandsvatten är metaller och PAH:er. I kustvatten finns ofta underlag även för att bedöma risk för dioxiner och ibland TBT. Detta är ämnen som relativt ofta ingår i övervakningsprogram, recipientkontrollprogram och andra undersökningar. Även för PFOS finns det underlag för att bedöma risk i ett antal vattenförekomster. Ämnen som det idag ofta saknas övervakningsdata för, trots en utpekad betydande påverkan, där bedömningen därmed blir osäker risk är oftast olika typer av organiska substanser, som till exempel fenoler, klorerade lösningsmedel och DEHP (mjukgörare/ftalat). Osäker risk kan också uppstå när dataunderlaget är bristfälligt på grund av för dålig frekvens eller brist på stödparametrar, eller då svenska gränsvärden saknas och expertbedömningar gjorts med andra länders gränsvärden, samt om överskridande av gränsvärden inte sker tillräckligt ofta.

Liggande stapeldiagram där stapeln för kadmium och kadmiumföreningar är högst, följt av stapeln för nickel och nickelföreningar.

Diagram 20 Riskbedömning med avseende på prioriterade ämnen inom kemisk status för vattendrag i Bottenvikens vattendistrikt. Höjden på staplarna anger antal vattenförekomster som bedöms ha en risk eller osäker risk för vartdera ämne. Data från VISS 2020-09-01.

Liggande stapeldiagram där stapeln för PFOS och dess derivatet är högst, följt av stapeln för flouranten, följt av stapeln för benso(a)pyrene.

Diagram 21 Riskbedömning med avseende på prioriterade ämnen inom kemisk status för sjöar i Bottenvikens vattendistrikt. Höjden på staplarna anger antal vattenförekomster som bedöms ha en risk eller osäker risk för vartdera ämne. Data från VISS 2020-09-01.

Liggande stapeldiagram med 21 ämnen där stapeln för dioxiner och dioxinlika föreningar tydligt är högst.

Diagram 22 Riskbedömning med avseende på prioriterade ämnen inom kemisk status för kustvatten i Bottenvikens vattendistrikt. Höjden på staplarna anger antal vattenförekomster som bedöms ha en risk eller osäker risk för vartdera ämne. Data från VISS 2020-09-01.

Även för SFÄ är det något fler ämnen som har en riskbedömning, till risk eller osäker risk i distriktet, jämfört med antalet ämnen som har en klassificering till sämre än god status (Diagram 23 - Diagram 25 nedan och motsvarande Diagram 16 - Diagram 18 i statuskapitlet) och även för SFÄ visar majoriteten av bedömningarna för samtliga ämnen osäker risk.

De ämnen som oftast kan bedömas till risk är metaller, nitrat och ammoniak, det vill säga ämnen som relativt ofta ingår i övervakningsprogram, recipientkontrollprogram och andra undersökningar.

Ytterligare ämnen som det idag sällan finns övervakningsdata för, trots en utpekad betydande påverkan, där bedömningen därmed blir osäker risk är främst läkemedelsrester. Icke dioxinlika PCB:er kan ingå i övervakningsprogram men få en osäker risk på grund av att det saknas ett svenskt gränsvärde i sediment och expertbedömningar har gjorts. Osäker risk kan också uppstå när det finns brister i data t.ex. kopplat till frekvens eller stationernas representativitet eller då gränsvärden inte överskrids tillräckligt ofta.

Liggande stapeldiagram där stapeln för zink är högst, följt av stapeln för koppar, följt av stapeln för uran.

Diagram 23 Riskbedömning med avseende på särskilda förorenande ämnen inom ekologisk status för vattendrag i Bottenvikens vattendistrikt. Höjden på staplarna anger antal vattenförekomster som bedöms ha en risk eller osäker risk för vardera ämne. Data från VISS 2020-09-01.

Liggande stapeldiagram där stapeln för zink är högst, följt av stapeln för koppar, följt av staplarna för nitrit och uran.

Diagram 24 Riskbedömning med avseende på särskilda förorenande ämnen inom ekologisk status för sjöar i Bottenvikens vattendistrikt. Höjden på staplarna anger antal vattenförekomster som bedöms ha en risk eller osäker risk för vardera ämne. Data från VISS 2020-09-01.

Liggande stapeldiagram där stapeln för koppar är högst, följt av stapeln för zink, följt av stapeln för arsenik.

Diagram 25 Riskbedömning med avseende på särskilda förorenande ämnen inom ekologisk status för kustvatten i Bottenvikens vattendistrikt. Höjden på staplarna anger antal vattenförekomster som bedöms ha en risk eller osäker risk för vardera ämne. Data från VISS 2020-09-01.

De många bedömningarna till osäker risk visar att det finns ett stort behov av ytterligare övervakning av ämnen där det finns en utpekad betydande påverkan, men där övervakningsdata saknas idag eller är bristfällig. Det behövs övervakning i fler vattenförekomster, men också av fler ämnen, jämfört med den övervakning som ligger till grund för statusklassificering och riskbedömning idag.

Riskbedömning för varje enskild vattenförekomst finns i databasen VISS.

Kontakt