Miljögifter i Bottenhavet

I avsnitten nedan beskrivs utfallet av den påverkansanalys som är gjord sedan 2016. Statistiken bygger på all bedömd betydande påverkan, oavsett om påverkan har kunnat verifieras i statusklassificeringen eller ej.

Påverkan på grundvattenförekomster

Förorenade områden bedöms vara den främsta anledningen till miljögifter i grundvatten (Diagram 6). Sett till samtliga påverkanstyper bedöms 137 vattenförekomster kunna vara påverkade i Bottenhavets vattendistrikt. När risk för vägtrafikolyckor räknas med bedöms totalt 154 vattenförekomster vara berörda.

Påverkan på ytvattenförekomster

Prioriterade ämnen

Kvicksilver, kvicksilverföreningar och bromerade difenyletrar (PBDE) finns i hela Sverige och halterna av dessa ämnen överskrids generellt i fisk. Den främsta orsaken bedöms vara luftburna föroreningar, så kallad atmosfärisk deposition.

Utöver kvicksilver och PBDE från atmosfärisk deposition bedöms 2 433 ytvattenförekomster i Sverige ha en betydande påverkan av prioriterade ämnen från en eller flera påverkanskällor. I Bottenhavets vattendistrikt bedöms 911 ytvattenförekomster ha betydande påverkan av prioriterade ämnen exklusive kvicksilver och PBDE.

Cirkeldiagram där fältet för förorenade områden är tydligt störst och tar upp tre fjärdedelar av cirkelns yta.

Diagram 6 Betydande påverkan av miljögifter från olika påverkanskällor i Bottenhavets vattendistrikt. Siffran visar hur vanligt förekommande det är att grundvattenförekomster bedöms ha betydande påverkan från vardera påverkanstyp. Vattenförekomster som bedöms ha betydande påverkan från flera påverkanstyper är medräknade flera gånger, en gång per påverkanstyp. En påverkanstyp är också medräknad flera gånger per vattenförekomst om den ger upphov till påverkan från flera ämnen. Uppgifterna är hämtade från VISS 2020-09-01.

Påverkansanalysen visar att den största påverkanskällan för prioriterade ämnen i Sverige är atmosfärisk deposition, eftersom vi bedömer att vi har betydande påverkan från atmosfärisk deposition för kvicksilver och PBDE i hela Sverige (visas inte i figuren). Utöver atmosfärisk deposition är förorenade områden den största påverkanskällan nationellt (Diagram 7), följt av transport och infrastruktur tillsammans med urban markanvändning, som båda till stor del handlar om dagvattenpåverkan.

Diffusa utsläpp från transport och infrastruktur omfattar också föroreningar från giftiga båtbottenfärger (framförallt TBT), som utgör en stor andel av den utpekade påverkan. Även avloppsreningsverk, deponier och industrier (IED-industri och icke IED-industri) bedöms vara viktiga påverkanskällor nationellt när det gäller prioriterade ämnen.

Cirkeldiagram där fältet för förorenade områden är tydligt störst. Det näst största fältet är för transport och infrastruktur.

Diagram 7 Betydande påverkan av prioriterade ämnen från olika påverkanskällor. Sammantagen bild för hela Sverige. Siffran visar hur många ytvattenförekomster som bedöms ha betydande påverkan från vardera påverkanstyp. Vattenförekomster som bedöms ha betydande påverkan från flera påverkanstyper är medräknade flera gånger, en gång per påverkanstyp. I övrigt ingår (siffran anges i parentesen): Punktkällor – Bräddning (2), Punktkällor – Lakvatten från gruvdrift (21), Förändring av morfologiskt tillstånd (39), Punktkällor – Andra signifikanta punktkällor (47), Förändring av morfologiskt tillstånd (51) och Okänd signifikant påverkan (68) (uttag ur från VISS 2020-09-01).

Olika påverkanskällor bidrar med betydande påverkan av olika ämnen. Metaller, polycykliska aromatiska kolväten (PAH), PFOS, TBT och flera andra organiska ämnen som flamskyddsmedel (PBDE och HBCD), ftalater, fenoler och lösningsmedel har bedömts ha betydande påverkan i påverkansanalysen (Tabell 21).

I Bottenhavets vattendistrikt är förorenade områden den i särklass största påverkanskällan för prioriterade ämnen. Det är den typ av mänsklig påverkan som påverkar störst antal vattenförekomster, om man bortser från atmosfärisk deposition av kvicksilver och PBDE (Diagram 8). Avloppsreningsverk och industrier (IED-industri och inte IED-industri) är också stora påverkanskällor, följt av deponier. Utpekad påverkan från atmosfärisk deposition i diagrammet innefattar inte deposition av kvicksilver och PBDE, utan beskriver deposition av dioxiner Även påverkanskällor som inte är omfattande i en regional skala kan förstås vara betydande lokalt för enskilda vattenförekomster. Påverkansbedömningen per vattenförekomst visas i VISS.

Prioriterade ämnen med betydande påverkan

Tabell 21 Prioriterade ämnen som ofta bedöms ha betydande påverkan från olika påverkanskällor. Det finns även andra ämnen som är kopplade till dessa påverkanskällor i ett fåtal fall.

Påverkanskälla

Prioriterade ämnen som bedöms komma i betydande mängd från påverkanskällan

Atmosfärisk deposition

Kvicksilver, PBDE, dioxiner

Förorenade områden

PAH (benso-a-pyren, antracen, naftalen, fluoranten med fler), Metaller (Pb, Hg, Cd, Ni), PFOS, TBT, bensen, DEHP (mjukgörare/ftalat), fenoler (pentaklorfenol, nonylfenol, oktylfenol), klorerade lösningsmedel (tetrakloretylen, trikloretylen), hexaklorbensen, DDT, PBDE (flamskyddsmedel) med flera

Transport och infrastruktur och Urban markanvändning (Dagvatten)

PAH (benso-a-pyren, fluoranten, antracen med flera), TBT, metaller (Ni, Pb, Hg), bensen, PFOS

Transport och infrastruktur (båtbottenfärger)

TBT, irgarol (cybutryn)

Deponier

PFOS, metaller (Cd, Pb, Ni, Hg), TBT, PAH (benso-a-pyren, antracen, naftalen med flera), dioxiner, DEHP (mjukgörare/ftalat), fenoler (nonylfenol, oktylfenol, pentaklorfenol), flamskyddsmedel (PBDE, HBCD), med flera

Industri (IED och inte IED)

Metaller (Cd, Pb, Hg, Ni), PAH (benso-a-pyren, antracen med flera), PFOS, kloralkaner med flera

Reningsverk och bräddning

PFOS, metaller (Cd, Ni, Pb, Hg), DEHP (mjukgörare/ftalat), flamskyddsmedel (PBDE, HBCD), fenoler (nonylfenol, oktylfenol) med flera

Förändring av morfologiskt tillstånd (för jordbruket och annat ändamål)

Metaller (Ni, Cd)

Lakvatten från gruvdrift

Metaller (Cd, Ni, Pb)

Andra påverkanskällor, bland annat växthus, brandövningsplatser i hamnar och på oljedepåer

 PFOS, aklonifen (växtskyddsmedel)


Cirkeldiagram där fältet för förorenade områden är tydligt störst och tar upp drygt två tredjedelar av cirkelns yta.

Diagram 8 Betydande påverkan av prioriterade ämnen från olika påverkanskällor i Bottenhavets vattendistrikt. Siffran visar hur många ytvattenförekomster som bedöms ha betydande påverkan från vardera påverkanstyp. Vattenförekomster som bedöms ha betydande påverkan från flera påverkanstyper är medräknade flera gånger, en gång per påverkanstyp. I övrigt ingår (siffran anges i parentesen): Okänd signifikant påverkan (1), Punktkällor – Andra signifikanta punktkällor (2) och Punktkällor – Lakvatten från gruvdrift (6). Data från VISS 2020-09-01.

Särskilda förorenande ämnen

I Sverige bedöms 1923 ytvattenförekomster ha en betydande påverkan av SFÄ från en eller flera påverkanskällor. I Bottenhavets vattendistrikt rör det sig om 577 stycken.

Utfallet av påverkansanalysen visar att den största påverkanskällan för SFÄ i Sverige är förorenade områden, följt av jordbruk och avloppsreningsverk (Diagram 9). Därefter följer transport och infrastruktur och urban markanvändning, som båda till stor del handlar om dagvattenpåverkan. Även deponier och industri bedöms vara viktiga påverkanskällor.

Cirkeldiagram där fältet för förorenade områden är störst, följt av fälten för jordbruk och reningsverk.

Diagram 9 Betydande påverkan av särskilda förorenande ämnen (SFÄ) från olika påverkanskällor. Sammantagen bild för hela Sverige. Siffran visar hur många ytvattenförekomster som bedöms ha betydande påverkan från vardera påverkanstyp. Vattenförekomster som bedöms ha betydande påverkan från flera påverkanstyper är medräknade flera gånger, en gång per påverkanstyp. I övrigt ingår (siffran anges i parentesen): Punktkällor – Bräddning (4), Punktkällor – Andra signifikanta punktkällor (23), Okänd signifikant påverkan (39), Förändring av morfologiskt tillstånd (54) och Diffusa källor – Enskilda avlopp (75). Data från VISS 2020-09-01.

Olika påverkanskällor bidrar med betydande påverkan av olika ämnen. Metaller, växtskyddsmedel, läkemedelsrester, ammoniak, nitrat och flera organiska ämnen som PCB, bisfenol A och triklosan har bedömts ha betydande påverkan i påverkansanalysen (Tabell 26).

Särskilda förorenande ämnen

Tabell 22 Särskilda förorenande ämnen som ofta bedöms ha betydande påverkan från olika påverkanskällor. Det finns även andra ämnen som är kopplade till dessa påverkanskällor i ett fåtal fall.

Påverkanskälla

Särskilda förorenande ämnen som bedöms komma i betydande mängd från påverkanskällan

Punktkällor - Förorenade områden

Metaller (zink, koppar, arsenik, krom, uran), PCB, triklosan, växtskyddsmedel (diflufenikan, MCCP, glyfosat, primikarb), PFAS

Diffusa källor - Jordbruk

Växtskyddsmedel (diflufenikan, MCPA, metribuzin, metsulfuronmetyl), nitrat, ammoniak

Dagvatten (Diffusa källor - Transport och infrastruktur och Diffusa källor - Urban markanvändning)

Metaller (koppar, zink)

Punktkällor - Deponier

Metaller (zink, krom, arsenik, koppar), bisfenol A, PCB, triklosan

Industri, IED och inte IED

Metaller (zink, koppar, krom, arsenik, uran), ammoniak, nitrat, PCB, bisfenol A,

Förändring av morfologiskt tillstånd (inklusive ”för jordbruket” och ”annat”)

Metaller (zink, koppar, arsenik)

Punktkällor - Lakvatten från gruvdrift

Metaller (zink, uran, koppar, arsenik), nitrat, ammoniak

Punktkällor – reningsverk och punktkällor - bräddning

Läkemedelsrester (17 beta östradiol, diklofenak, etinylestradiol), ammoniak, nitrat, bisfenol A, metaller (zink, koppar, krom), triklosan, PCB

Diffusa källor - Enskilda avlopp

Nitrat, ammoniak

Punktkällor - Andra signifikanta punktkällor (bland annat växthus)

Växtskyddsmedel (imidakloprid), metaller (koppar, krom, zink)

Okänd signifikant påverkan

Ammoniak, metaller (zink, arsenik, koppar)

Påverkansbilden för SFÄ i ytvattenförekomster i Bottenhavets vattendistrikt liknar den nationella bilden, men här är påverkan från förorenade områden än mer dominerande (Diagram 10). Avloppsreningsverk, dagvatten (påverkan från transport och infrastruktur och urban markanvändning), deponier och industri (IED och inte IED) är andra viktiga påverkanskällor i distriktet. Övriga påverkanskällor kan förstås vara viktiga på lokal skala, för enskilda vattenförekomster.

Cirkeldiagram där fältet för förorenade områden är tydligt störst och tar upp två tredjedelar av cirkelns yta.

Diagram 10 Betydande påverkan av SFÄ från olika påverkanskällor i Bottenhavets vattendistrikt. Siffran visar hur många ytvattenförekomster som bedöms ha betydande påverkan från vardera påverkanstyp. Vattenförekomster som bedöms ha betydande påverkan från flera påverkanstyper är medräknade flera gånger, en gång per påverkanstyp. I övrigt ingår (siffran anges i parentesen): Diffusa källor – Enskilda avlopp (1), Diffusa källor – Jordbruk (3), Punktkällor – Bräddning (3) och Okänd signifikant påverkan (10). Data från VISS 2020-09-01.

Påverkan på anslutna akvatiska ekosystem

Enligt föreskrifterna om kartläggning och analys (SGU-FS 2013:1, 2013) är anslutna akvatiska ekosystem ”ekosystem i ytvatten som genom hydraulisk kontakt med en grundvattenförekomst utbyter betydande mängder vatten med denna”. En bäck eller en å kan utgöra ett anslutet akvatiskt ekosystem om vattenutbytet med en grundvattenförekomst är nog stort. Huruvida de anslutna akvatiska ekosystemens kemi påverkas negativt av vattenkvalitén i grundvattnet har utretts.

I Bottenhavets vattendistrikt finns ett identifierat grundvatten som har sänkt kemisk status och riskerat att ge upphov till kemisk påverkan på anslutna akvatiska ekosystem (VISS 2020-04-21).

Statusklassificering

Kemisk status i grundvatten

Elva av distriktets grundvattenförekomster har otillfredsställande kemisk status med avseende på miljögifter. Den otillfredsställande statusen beror på ett eller flera ämnen (Diagram 11).

Stapeldiagram där stapeln för bekämpningsmedel enskilt ämne är högst följt av staplarna för bensen och benso(a)pyrene.

Diagram 11 Miljögifter som orsakar otillfredsställande kemisk status i Bottenhavets vattendistrikt. Stapeln representerar antalet vattenförekomster med otillfredsställande status med avseende på ämnet. Data från VISS 2020-09-19.

Förändringar jämfört med föregående statusklassificering

Jämförelsen avser skillnaden mot hur det såg ut i underlaget till beslut om förvaltningsplan 2016. Halterna av PFAS (summa 11) bedömdes första gången inför besluten om miljökvalitetsnormer för vissa miljögiftiga ämnen 2018.

Antalet grundvattenförekomster med otillfredsställande status med avseende på miljögifter har ökat/minskat. [Till den slutliga versionen av förvaltningsplanen kommer vi att utveckla texten om vad förändringen beror på.]

Miljögifter i ytvatten

För miljögifter i ytvatten klassificeras status med avseende på två ämnesgrupper. Prioriterade ämnen, som ingår i kemisk status, och särskilda förorenande ämnen (SFÄ) som ingår i ekologisk status. Metoden som använts beskrivs översiktligt i kapitel 3.1 och 3.2. Statusbedömningarna utgår från (Havs- och vattenmyndigheten, 2016) och vattenmyndigheternas kompletterande riktlinjer för statusklassificering och riskbedömning av miljögifter i ytvatten (Vattenmyndigheterna, 2020).

Statusklassificeringen för miljögifter i ytvatten baseras på mätdata. I den nuvarande vattenförvaltningscykeln har uppmätta halter av prioriterade ämnen eller SFÄ i vatten, sediment eller biota (fisk, kräftdjur eller blötdjur) jämförts med bedömningsgrunderna i Havs-och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 2013:19). När de uppmätta halterna är högre än bedömningsgrunden klassificeras statusen till ”Uppnår ej god” för prioriterade ämnen, respektive ”måttlig” för SFÄ. Statusklassificering baserat på expertbedömning förekommer främst då det finns mätdata i närliggande vattenförekomster med liknande påverkan, då klassificeringar bygger på analyser av andra matriser än de som det finns bedömningsgrunder för (till exempel sediment istället för vatten, fisklever istället för fiskmuskel) eller då biotillgänglig halt av metaller inte kunnat beräknas (till exempel för att en eller flera vattenkemiska parametrar ligger utanför modellintervallet).

För kvicksilver och PBDE görs en klassificering på nationell nivå till ”uppnår ej god”. Detta bygger på att övervakningsdata i nationella övervakningsprogram ständigt visar på halter över bedömningsgrunden enligt föreskriften (HVMFS 2013:19; Åkerblom & Johansson, 2008; Nyberg, Faxneld, Danielsson, & Bignert, 2018).

Utfall av statsklassificeringen i Bottenhavets vattendistrikt

I diagrammen nedan visas klassificeringar till sämre än god status (uppnår ej god respektive måttlig status) för prioriterade ämnen som ingår i kemisk status och för SFÄ som ingår i ekologisk status. Endast de ämnen som fått minst en klassificering till sämre än god status visas.

I sjöar och vattendrag i Bottenhavets vattendistrikt är det, förutom de överallt överskridande ämnena kvicksilver och PBDE, främst metaller (kadmium, och bly), PFOS, TBT samt polyaromatiska kolväten (PAH) som till exempel antracen, fluoranten och benso(a)pyren) som orsakar att gränsvärden för prioriterade ämnen överskrids (Diagram 12 och Diagram 13) I kustvatten är det främst dioxiner, men också TBT, metaller och PAH som överskrider gränsvärdena (Diagram 14). För SFÄ är det främst metaller (koppar, zink, krom och arsenik) samt ammoniak och nitrat, som överstiger sina riktvärden. Även PCB och läkemedelsrester (diklofenak som är ett smärtstillande läkemedel och två östradioler som är hormonpreparat) bidrar till sänkt status i vissa vattenförekomster (Diagram 15, Diagram 16 och Diagram 17).

Liggande stapeldiagram där stapeln för PFOS och dess derivater är högst, följt av stapeln för kadmium och kadmiumföreningar.

Diagram 12 Klassificeringar till ”uppnår ej god status” inom kemisk status för vattendrag i Bottenhavets vattendistrikt. Staplarnas höjd anger antal vattenförekomster och staplarnas färger anger statusklassificeringarnas tillförlitlighet. Klassificeringar av kvicksilver och PBDE visas inte. Data från VISS 2020-09-01.

Liggande stapeldiagram där stapeln för kadmium och kadmiumföreningar är högst, följt av stapeln för bly och blyföreningar.

Diagram 13 Klassificeringar till ”uppnår ej god status” inom kemisk status för sjöar i Bottenhavets vattendistrikt. Staplarnas höjd anger antal vattenförekomster och staplarnas färger anger statusklassificeringarnas tillförlitlighet. Klassificeringar av kvicksilver och PBDE visas inte. Data från VISS 2020-09-01.

Liggande stapeldiagram där stapeln för dioxiner och dioxinlika föreningar tydligt är högst. Näst högsta stapel är den för antracen.

Diagram 14 Klassificeringar till ”uppnår ej god status” inom kemisk status för kustvatten i Bottenhavets vattendistrikt. Staplarnas höjd anger antal vattenförekomster och staplarnas färger anger statusklassificeringarnas tillförlitlighet. Klassificeringar av kvicksilver och PBDE visas inte. Data från VISS 2020-09-01.

Liggande stapeldiagram där stapeln för zink är högst, följt av staplarna för uran, arsenik och sen koppar.

Diagram 15 Klassificeringar till måttlig status för särskilda förorenande ämnen, SFÄ, inom ekologisk status för vattendrag i Bottenhavets vattendistrikt. Staplarnas höjd anger antal vattenförekomster och staplarnas färger anger statusklassificeringarnas tillförlitlighet. Data från VISS 2020-09-01.

Liggande stapeldiagram där stapeln för zink tydligt är högst. Näst högsta stapel är den för koppar, tätt följd av stapeln för uran.

Diagram 16 Klassificeringar till måttlig status för särskilda förorenande ämnen, SFÄ, inom ekologisk status för sjöar i Bottenhavets vattendistrikt. Staplarnas höjd anger antal vattenförekomster och staplarnas färger anger statusklassificeringarnas tillförlitlighet. Data från VISS 2020-09-01.

Liggande stapeldiagram där staplarna för zink och arsenik är högst, följt av stapeln för koppar, sedan stapeln för ammoniak.

Diagram 17 Klassificeringar till måttlig status för särskilda förorenande ämnen, SFÄ, inom ekologisk status för kustvatten i Bottenhavets vattendistrikt. Staplarnas höjd anger antal vattenförekomster och staplarnas färger anger statusklassificeringarnas tillförlitlighet. Data från VISS 2020-09-01.

Förändringar i status jämfört med föregående statusklassificering

Antalet ytvattenförekomster som inte uppnår god kemisk status är högre i nuvarande förvaltningscykel än under föregående förvaltningscykel. Dessutom är det, under denna cykel, fler ämnen som bidragit till en sänkning av kemisk status. Samma förändring syntes mellan den första och den andra förvaltningscykeln. Orsakerna till detta är flera. Dels har det tillkommit övervakning i flera vattenförekomster och av flera ämnen sedan föregående förvaltningscykel, vilket innebär att dataunderlaget för klassificeringar har blivit bättre. Det har också tillkommit bedömningsgrunder för flera ämnen och för kompletterande matriser för

Ammoniak har tillkommit som SFÄ sedan förvaltningscykel 2009–2015. Dessutom har det tillkommit bedömningsgrunder för halter i sediment när det gäller koppar och zink, vilket bidrar till sänkt status i flera vattenförekomster.

För de särskilda förorenande ämnen koppar och zink och de prioriterade ämnena nickel och bly har bedömningsgrunderna för koncentrationer vattenfas förändrats sedan förvaltningscykel 2009–2015. För dessa ämnen baseras klassificeringen numera på beräknad biotillgänglig halt istället för löst halt. Detta bidrar till att statusklassificeringen i flera fall har förbättrats sedan förra förvaltningscykeln. Förändrade bedömningsgrunder för koppar och zink kan därför i olika fall leda till att statusen försämrats eller förbättrats utan att vattenkvalitén egentligen har förändrats.

De prioriterade ämnena PFOS och dioxiner tillkom som nya ämnen och klassificerades första gången under 2018–2021. Förändringen för dessa ämnen visas därför i en separat tabell.

Förändringar i status för prioriterade ämnen

Tabell 23 Förändringar i status för prioriterade ämnen mellan förvaltningscykel 2009–2015 (2009–2016) och förvaltningscykel 2016–2021 (2016-2021). Data från VISS 2020-03-30.

1 Antal vattenförekomster med försämring, dvs. god i cykel 2009–2015, uppnår ej god i cykel 2016–2021

2 Antal vattenförekomster med förbättring, dvs. uppnår ej god i cykel 2009–2015, god i cykel 2016–2021

3 Antal vattenförekomster där statusen inte var klassificerad i cykel 2009–2015, men där statusen nu är klassificerad till ”uppnår ej god”. (Antal som beror på att det är en ny vattenförekomst anges inom parentes)

Ämne

Försäm-ring sjöar1

Försäm-ring vatten-drag1

Försäm-ring kust1

Förbätt-ring sjöar2

Förbätt-ring vatten-drag2

Förbätt-ring kust2

Ny klassifi-cering sjöar3

Ny klassifi-cering vatten-drag3

Ny klassifi-cering kust3

Antracen



1





3 (0)

4 (0)

Benso-a-pyren



3




3 (0)

2 (1)

7 (0)

Benso-ghi-perylen







1 (0)



PBDE







34 (34)

550 (550)


Kadmium



3

9

6


2 (0)

3 (0)

1 (0)

DEHP







1 (0)

1 (0)


Fluoranten







1 (0)



Hexaklorbensen




3

1

2




Hexaklor-cyklohexan




1

1





Kvicksilver




1

1


34 (34

549 (549)


Naftalen




1



1 (1)

1 (0)

1 (0)

Nickel




4

6





Nonylfenol







1 (0)



Bly



1

12

7


4 (0)

1 (0)

2 (0)

Pentaklorfenol




1



1 (0)



TBT


1


1



3 (0)

4 (0)

3 (0)


Förändringar i status för prioriterade ämnen

Tabell 24 Förändringar i status för prioriterade ämnen mellan förlängning av förvaltningscykel 2009–2015 (2011–2018) och förvaltningscykel 2016–2021 (2016–2021). Data från VISS 2020-03-30.

1 Antal vattenförekomster med försämring, dvs. god i cykel 2009–2015, uppnår ej god i cykel 2016–2021

2 Antal vattenförekomster med förbättring, dvs. uppnår ej god i cykel 2009–2015, god i cykel 2016–2021

3 Antal vattenförekomster där statusen inte var klassificerad i cykel 2009–2015, men där statusen nu är klassificerad till ”uppnår ej god”. (Antal som beror på att det är en ny vattenförekomst anges inom parentes)

Ämne

Försäm-ring sjöar1

Försäm-ring vatten-drag1

Försäm-ring kust1


Förbätt-ring sjöar2

Förbätt-ring vatten-drag2

Förbätt-ring kust2

Ny klassifi-cering sjöar3

Ny klassifi-cering vatten-drag3

Ny klassifi-cering kust3

Dioxiner




3

2



17 (0)


PFOS

1




2


6

5 (1)

1 (0)

Förändringar i status för särskilda förorenande ämnen (SFÄ)

Tabell 25 Förändringar i status för särskilda förorenande ämnen (SFÄ) mellan förvaltningscykel 2009–2015 (2009–2016) och förvaltningscykel 2016–2021 (2016-2021). Data från VISS 2020-03-30.
1 Antal vattenförekomster med försämring, dvs. god i cykel 2009–2015, uppnår ej god i cykel
2016–2021

1 Antal vattenförekomster med försämring, dvs. god i cykel 2009–2015, uppnår ej god i cykel 2016–2021

2 Antal vattenförekomster med förbättring, dvs. uppnår ej god i cykel 2009–2015, god i cykel 2016–2021

3 Antal vattenförekomster där statusen inte var klassificerad i cykel 2009–2015, men där statusen nu är klassificerad till ”uppnår ej god”. (Antal som beror på att det är en ny vattenförekomst anges inom parentes)

Ämne

Försäm-ring sjöar1

Försäm-ring vatten-drag1

Försäm-ring kust1


Förbätt-ring sjöar2

Förbätt-ring vatten-drag2

Förbätt-ring kust2

Ny klassifi-cering sjöar3

Ny klassifi-cering vatten-drag3

Ny klassifi-cering kust3

17-beta-estradiol








1 (X)


Arsenik


1


1

2

1

3 (X)

5 (X)

10 (X)

Koppar


1

1


11

3


1 (X)

5

Krom




5


1

2 (X)



Diklofenak





1



2 (X)


Etinylestradiol








2 (X)


PCB








1 (X)


Uran







8 (X)

15 (X)


Zink




17

22

3

4 (X)

1 (X)

13 (X)

Ammoniak








1 (X)

6 (X)

Riskbedömning

Riskbedömningen utgår ifrån påverkansanalysen, statusklassificeringen och förväntad utveckling. Metoder för grundvatten och ytvatten beskriver vi nedan, tillsammans med resultaten av bedömningarna.

Grundvatten

137 vattenförekomster riskerar att ha otillfredsställande status med avseende på miljögifter (Diagram 18). Dessa behöver övervakning för att verifiera påverkan. Tolv av dem behöver också åtgärder. Ytterligare åtgärder behövs i 39 vattenförekomster där det finns risk för påverkan från olyckor på väg.

Stapeldiagram där stapeln för PAH är högst, följt av stapeln för bly, sedan stapeln för PFAS 11, sedan stapeln för kvicksilver.

Diagram 18 Riskbedömning med avseende på miljögifter i grundvatten i Bottenhavets vattendistrikt. Höjden på staplarna anger antal vattenförekomster som bedöms ha en risk för vardera ämnet. Data från VISS 2020-09-01.

Att så många grundvattenförekomster riskerar att inte nå god status 2027 visar att det finns ett stort behov av ytterligare övervakning av ämnen där det finns en utpekad betydande påverkan, men där övervakningsdata saknas idag.

För att en grundvattenförekomst ska nå god kemisk status får det inte finnas mänsklig påverkan på grundvattenförekomsten som leder till någon betydande sänkning av den ekologiska eller kemiska kvalitén i ett anslutet akvatiskt ekosystem. Påverkan får inte heller leda till någon betydande skada på terrestra ekosystem som är direkt beroende av grundvattenförekomsten (vattendirektivet).

I Bottenhavets vattendistrikt finns inga grundvattenförekomster som riskerar att inte följa miljökvalitetsnormen god kemisk status på grund påverkan på anslutna akvatiska ekosystem.

Ytvatten

Bedömningen bygger på identifierad betydande påverkan, nuvarande statusklassificering och en bedömning av förväntad utveckling. Detta beskrivs översiktligt i kapitel 3.1 och 3.2. En mer omfattande beskrivning av den metod som använts för riskbedömningen finns i Vattenmyndigheternas kompletterande riktlinjer för statusklassificering och riskbedömning av miljögifter i ytvatten (Vattenmyndigheterna, 2020).

Utmärkande för riskbedömningen med avseende på prioriterade ämnen är att det är fler ämnen som har en riskbedömning, till risk eller osäker risk, jämfört med antalet ämnen som har en klassificering till sämre än god status (Diagram 19-21 nedan och motsvarande Diagram 12-14 statuskapitlet). Dessutom visar majoriteten av bedömningarna för samtliga ämnen osäker risk.

De ämnen som oftast kan bedömas till risk i inlandsvatten är metaller och PAH. I kustvatten finns ofta underlag även för att bedöma risk för dioxiner och ibland TBT. Detta är ämnen som relativt ofta ingår i övervakningsprogram, recipientkontrollprogram och andra undersökningar. Även för PFOS finns det underlag för att bedöma risk i ett antal vattenförekomster.

Ämnen som det i dag sällan finns övervakningsdata för, trots en utpekad betydande påverkan, där bedömningen därmed blir osäker risk, är oftast olika typer av organiska substanser, som till exempel bensen, fenoler, klorerade lösningsmedel, DDT, HBCD (flamskyddsmedel) och DEHP (mjukgörare/ftalat).

Även för SFÄ är det något fler ämnen som har en riskbedömning, till risk eller osäker risk, jämfört med antalet ämnen som har en klassificering till sämre än god status (Diagram 22-24 nedan och motsvarande Diagram 15-17 statuskapitlet) och även för SFÄ visar majoriteten av bedömningarna för samtliga ämnen osäker risk.

De ämnen som oftast kan bedömas till risk är metaller, nitrat, ammoniak och i viss mån PCB, det vill säga ämnen som relativt ofta ingår i övervakningsprogram, recipientkontrollprogram och andra undersökningar.

Ytterligare ämnen som bedöms ha en betydande påverkan i flera vattenförekomster, men där det idag saknas tillräckligt underlag för statusklassificering, där bedömningen blir osäker risk, och där det därmed behövs ytterligare övervakning är framförallt läkemedelsrester och växtskyddsmedel.

De många bedömningarna till osäker risk visar att det finns ett stort behov av ytterligare övervakning av ämnen där det finns en utpekad betydande påverkan, men där övervakningsdata saknas idag. Det behövs övervakning i flera vattenförekomster, men också av fler ämnen, jämfört med den övervakning som ligger till grund för statusklassificering och riskbedömning idag.

Riskbedömning för varje enskild vattenförekomst finns i databasen VISS (https://viss.lansstyrelsen.se/).

Liggande stapeldiagram med 31 ämnen där stapeln för bly och blyföreningar är högst, följt av stapeln för bensen.

Diagram 19 Riskbedömning med avseende på prioriterade ämnen inom kemisk status för vattendrag i Bottenhavets vattendistrikt. Höjden på staplarna anger antal vattenförekomster som bedöms ha en risk eller osäker risk för vardera ämne. Data från VISS 2020-09-01.

Liggande stapeldiagram med 30 ämnen där stapeln för bly och blyföreningar är högst, tätt följt av stapeln för bensen.

Diagram 20 Riskbedömning med avseende på prioriterade ämnen inom kemisk status för sjöar i Bottenhavets vattendistrikt. Höjden på staplarna anger antal vattenförekomster som bedöms ha en risk eller osäker risk för vardera ämne. Data från VISS 2020-09-01.

Liggande stapeldiagram med 21 ämnen där stapeln för dioxiner och dioxinlika föreningar tydligt är högst.

Diagram 21 Riskbedömning med avseende på prioriterade ämnen inom kemisk status för kustvatten i Bottenhavets vattendistrikt. Höjden på staplarna anger antal vattenförekomster som bedöms ha en risk eller osäker risk för vardera ämne. Data från VISS 2020-09-01.

Liggande stapeldiagram där stapeln för zink är högst, följt av stapeln för koppar, sedan följer stapeln för 17-beta-östradiol.

Diagram 22 Riskbedömning med avseende på särskilda förorenande ämnen inom ekologisk status för vattendrag i Bottenhavets vattendistrikt. Höjden på staplarna anger antal vattenförekomster som bedöms ha en risk eller osäker risk för vardera ämne. Data från VISS 2020-09-01.

Liggande stapeldiagram där stapeln för zink är högst, följt av stapeln för koppar, sedan följer stapeln för 17-beta-östradiol.

Diagram 23 Riskbedömning med avseende på särskilda förorenande ämnen inom ekologisk status för sjöar i Bottenhavets vattendistrikt. Höjden på staplarna anger antal vattenförekomster som bedöms ha en risk eller osäker risk för vardera ämne. Data från VISS 2020-09-01.

Liggande stapeldiagram där staplarna för arsenik, koppar och zink är högst. Sedan följer stapeln för 17-beta-östradiol.

Diagram 24 Riskbedömning med avseende på särskilda förorenande ämnen inom ekologisk status för kustvatten i Bottenhavets vattendistrikt. Höjden på staplarna anger antal vattenförekomster som bedöms ha en risk eller osäker risk för vardera ämne. Data från VISS 2020-09-01.

Kontakt