Fysiska förändringar i Södra Östersjön

Det här avsnittet behandlar förändringar, påverkan, status och risk specifikt för distriktet.

Flödesförändringar

Av de påverkanskällor som orsakar flödesförändringar är ”annat”, till exempel urban markanvändning, det som berör flest vattenförekomster i Södra Östersjöns vattendistrikt. För vattendrag är jordbruk den största påverkanskällan medan vattenkraft är största påverkanskällan för sjöar. Förutom ”annat” är sjöfart kustens största påverkanskälla (Diagram 3).

Liggande stapeldiagram där staplarna är högst för jordbruk i
kategorin Vattendrag, högst för sjöfart i kategorin Kust och högst för
vattenkraft i kategorin sjöar.

Diagram 3 Antal påverkanskällor som har påverkat flödesförändringar per vattenkategori, i Södra Östersjöns vattendistrikt Uppgifterna är hämtade från VISS 2020-09-01

Morfologiska förändringar

Av de påverkanskällor som orsakar morfologiska förändringar är jordbruk det som berör flest vattenförekomster i Södra Östersjöns vattendistrikt. För kusten är sjöfart den största påverkanskällan (Diagram 4).

Liggande stapeldiagram där staplarna är högst för jordbruk i
kategorierna Vattendrag och Sjöar. De högsta staplarna för kategorin Kust är
för sjöfart och annat.

Diagram 4 Antal påverkanskällor som har påverkat morfologiska förändringar per vattenkategori, i Södra Östersjöns vattendistrikt Uppgifterna är hämtade från VISS 2020-09-01.

Förändringar i konnektiviteten

Av de påverkanskällor som orsakar förändringar i konnektiviteten är ”okända eller föråldrade”, till exempel kvarndammar, det som berör flest vattenförekomster i vattendistriktet. För kust är sjöfart och turism och rekreation de största påverkanskällorna (Diagram 5).

Liggande stapeldiagram där staplarna för okända eller
föråldrade är högst för kategorierna Sjöar och Vattendrag. Staplarna för
sjöfart och turism och rekreation är högst i kategorin Kust.

Diagram 5 Antal påverkanskällor som har påverkat förändringar i konnektiviteten, per vattenkategori, i Södra Östersjöns vattendistrikt. Uppgifterna är hämtade från VISS 2020-09-01.

Statusklassificering

När det gäller statusklassificering med avseende på fysiska förändringar följer den Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om kartläggning och analys av ytvatten (HVMFS 2017:20) och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2013:19). Utöver dessa föreskrifter har vägledning författad av HaV använts: ”Statusklassificering och hantering av osäkerhet: Vägledning för tillämpning av 2 kap. HVMFS 2013:19”.

Statusklassificering av fysisk påverkan baseras på tre kvalitetsfaktorer: hydrologisk regim eller hydrografiska villkor, morfologiskt tillstånd och konnektivitet. Dessa tre kvalitetsfaktorer bestäms genom olika metoder. Statusklassificering för kvalitetsfaktorerna hydrologisk regim/hydrografiska villkor och konnektivitet bestäms av de statusklassificerade underliggande parametrar för respektive kvalitetsfaktor som har sämst status. För kvalitetsfaktorn morfologi bestäms status genom medelvärdet för alla dess statusklassificerade underliggande parametrar. Statusklassificeringen gällande fysisk påverkan i kusten har gjorts för första gången.

Flödesförändringar

I distriktet har cirka 56 procent av vattendragen, 15 procent av sjöarna och 14 procent av kustvattnet problem med flödesförändringar, se Tabell 17.

Flödesförändringar för sjöar, kust och vattendrag som har sämre än god status

Tabell 17 Status avseende flödesförändringar för de sjöar, kust och vattendrag som har sämre än god status i Södra Östersjöns vattendistrikt. Siffrorna anger antal och procentandel inom parentes. För sjöar, vattendrag och kust anges andelen av det totala antalet vattenförekomster. Uppgifterna är hämtade från VISS 2020-09-16.


Måttlig

Antal

(Andel i %)

Otillfredsställande

Antal (Andel i %)

Dålig

Antal (Andel i %)

Totalt

Antal (Andel)

Sjöar

64 (13%)

7 (1%)

3 (1%)

74 (15%)

Vattendrag

255 (21%)

182 (15%)

234 (20%)

671 (56%)

Kust

14 (8%)

7 (4%)

3 (2%)

24 (14%)

Flödesförändringar har försämrats sedan föregående klassificering

Tabell 18 Tabellen visar hur status för flödesförändringar i Södra Östersjöns vattendistrikt har förbättrats eller försämrats sedan perioden 2009–2015.

Flödesförändringar

Sjö antal

Vattendrag antal

Försämring

14

14

Förbättring

-

-

Oförändrat

-

5

Totalt

14

19

Att en statusklassning har blivit försämrad eller förbättrad kan ha flera skäl. Bland annat har vägledningen för bedömningsgrunderna uppdaterats sedan cykel 2009–2015 och underlaget har blivit bättre. Under förvaltningscykel 2016–2021 har SMHI levererat statusklassificering baserad på påverkan från vattenkraft. Ett krav för att kunna göra jämförelsen är att statusklassificeringarna för respektive förvaltningscykel ska ha säkra underlag. Om underlaget inte går att jämföra mellan två olika förvaltningscykler så presenteras ett streck i tabellen, se Tabell 14. Mer information om förändringar inom statusklassificeringen sedan 2016 finns i kapitel 3.1 Påverkan, status och risk.

Morfologiska förändringar

I distriktet har cirka 70 procent av vattendragen, 7 procent av sjöarna och 7 procent av kustvattenförekomsterna problem med morfologiska förändringar, se Tabell 19.

Morfologiska förändringar för sjöar och vattendrag med sämre än god status

Tabell 19 Status för morfologiska förändringar för sjöar och vattendrag med sämre än god status i Södra Östersjöns vattendistrikt. Siffrorna anger antal och procentandel inom parentes. Uppgifterna är hämtade från VISS 2020-09-16, www.viss.lansstyrelsen.se.


Måttlig

Antal (Andel i %)

Otillfredsställande

Antal (Andel i %)

Dålig

Antal (Andel i %)

Totalt

Antal (Andel)

Sjöar

32 (6%)

1 (0%)

(0%)

33 (6%)

Vattendrag

368 (31%)

389 (33%)

74 (6%)

831 (70%)

Kust

7 (4%)

3 (2%)

3 (2%)

13 (8%)

Morfologiska förändringar har varken förbättrats eller försämrats något sedan föregående klassificering

Tabell 20 Tabellen visar hur status för morfologiska förändringar i Södra Östersjöns vattendistrikt har förbättrats eller försämrats sedan perioden 2009–2015.

Morfologiska förändringar

Sjö antal

Vattendrag antal

Försämring

-

-

Förbättring

-

-

Oförändrat

2

1

Totalt

2

1

Att en status har blivit försämrad eller förbättrad kan ha flera skäl. Bland annat har vägledningen för bedömningsgrunderna uppdaterats sedan perioden 2009–2015 och underlaget har blivit bättre. Nationell analys för sjöar och vattendrag har utförts för parametrarna närområde respektive svämplan. Underlaget är baserat på skala 1:10 000 och är därför på en mer detaljerad nivå jämfört med föregående förvaltningscykler. För att få fram information om påverkanstryck har underlag från Lantmäteriet använts. Skillnaden jämfört med föregående perioden 2009–2015 är, förutom kopplingsschemat, höjddata som inte har använts tidigare. Ett krav för att kunna göra jämförelsen är att statusklassificeringarna för respektive sexårsperiod ska ha säkra underlag. Om underlaget inte går att jämföra mellan två olika perioder så presenteras ett streck i tabellen se Tabell 19. Mer information om förändringar inom statusklassificeringen sedan 2016 finns i kapitel 3.1 Påverkan, status och risk.

Förändringar i konnektiviteten

I distriktet har cirka 69 procent av vattendragen, 54 procent av sjöarna och 13 procent av kustvattenförekomsterna problem med förändringar i konnektiviteten, se Tabell 21.

Förändringar i konnektivitet för kust, sjöar och vattendrag som har sämre än god ekologisk status

Tabell 21 Status avseende konnektivitetsförändringar för kust, sjöar och vattendrag som har sämre än god ekologisk status i Södra Östersjöns vattendistrikt. Siffrorna anger antal och procentandel inom parentes. Uppgifterna är hämtade från VISS 2020-09-16, www.viss.lansstyrelsen.se.


Måttlig

Antal

(Andel i %)

Otillfredsställande

Antal (Andel i %)

Dålig

Antal (Andel i %)

Totalt

Antal (Andel)

Sjöar

177 (35%)

38 (8%)

56 (11%)

271 (54%)

Vattendrag

226 (19%)

143 (12%)

448 (38%)

817 (69%)

Kust

14 (8%)

5 (3%)

4 (2%)

23 (13%)

Förändringar i konnektivitet sedan föregående klassificering

Tabell 22 Tabellen visar hur status för konnektivitetsförändringar i SÖVD vattendistrikt har förbättrats eller försämrats sedan perioden 2009–2015.

Konnektivitetsförändringar

Sjö antal

Vattendrag antal

Försämring

4

3

Förbättring

-

-

Oförändrat

3

-

Totalt

7

3

Status för konnektivitetsförändringar har försämrats för både sjöar och vattendrag i vattendistriktet sedan föregående klassificering.

Att status har ändrats kan ha flera skäl. Bland annat har vägledningen för bedömningsgrunderna uppdaterats sedan perioden 2009–2015 och underlaget har blivit bättre. Ett krav för att kunna göra jämförelsen är att statusklassificeringarna ska vara gjorda med säkra underlag. Om underlaget inte går att jämföra mellan två olika perioder presenteras ett streck i tabellen, se Tabell 22. Mer information om förändringar inom statusklassificeringen sedan 2016 finns i kapitel 3.1 Påverkan, status och risk.

Riskbedömning

Av distriktets 1 873 ytvattenförekomster är det 1 354 som behöver åtgärder för att nå miljökvalitetsnormen. För 615 vattenförekomster är risken osäker och mer övervakning krävs för att fastställa eventuella förbättringsbehov.

Flödesförändringar

Av distriktets 1 873 ytvattenförekomster är det 444 som behöver åtgärder för att nå miljökvalitetsnormen. För 260 vattenförekomster är risken osäker och mer övervakning krävs för att fastställa eventuella förbättringsbehov.

Risk för fysisk påverkan: Flödesförändringar

Tabell 23 Flödesförändringars riskbedömning för distriktet. Uppgifterna är hämtade från VISS 2020-09-16.

Distrikt Södra Östersjön

Kust Antal

Sjö Antal

VD Antal

Risk – Risk

10

24

410

Risk – Osäker

13

25

222

Risk - Ingen

-

-

1

Totalt

23

49

633

Morfologiska förändringar och konnektivitet

Av distriktets 1 873 ytvattenförekomster är det 910 som behöver åtgärder för att nå miljökvalitetsnormen. För 355 vattenförekomster är risken osäker och mer övervakning krävs för att fastställa eventuella förbättringsbehov.

Risk för fysisk påverkan: Morfologi och kontinuitet

Tabell 24 Morfologiska förändringar och kontinuitets riskbedömning för distriktet. Uppgifterna är hämtade från VISS 2020-09-16.

Distrikt Södra Östersjön

Kust Antal

Sjö Antal

VD Antal

Risk – Risk

8

75

827

Risk – Osäker

14

169

172

Risk - Ingen

1

-

5

Totalt

23

244

1004

Eftersom denna typ av riskbedömning inte har skett i tidigare förvaltningscykler går det inte att jämföra vilka förbättringar eller försämringar som har skett.

Kontakt