Fysiska förändringar i Norra Östersjön

Det här avsnittet behandlar förändringar, påverkan, status och risk specifikt för distriktet.

Flödesförändringar

Av de påverkanskällor som orsakar flödesförändringar är annat, till exempel urban markanvändning, det som berör flest vattenförekomster i Norra Östersjöns vattendistrikt. För sjöar och vattendrag är vattenkraft den största påverkanskällan medan jordbruk är största påverkanskällan för vattendrag. Förutom annat är sjöfart kustens största påverkanskälla, se Diagram 3.

Liggande stapeldiagram som visar att staplarna för sjöfart och annat är det högsta för kategorin Kust. Staplarna för Vattenkraft är de högsta för kategorierna Sjöar och Vattendrag.

Diagram 3 Antal påverkanskällor som har påverkat flödesförändringar per vattenkategori, i NÖVD vattendistrikt Uppgifterna är hämtade från VISS 2020-09-01

Morfologiska förändringar

Av de påverkanskällor som orsakar flödesförändringar är annat, till exempel urban markanvändning, det som berör flest vattenförekomster i Norra Östersjöns vattendistrikt. För sjöar och vattendrag är vattenkraft den största påverkanskällan medan jordbruk är största påverkanskällan för vattendrag. Förutom annat är sjöfart kustens största påverkanskälla, se figur Diagram 4.

Liggande stapeldiagram där de högsta staplarna är för jordbruk och annat för kategorin Vattendrag. De högsta staplarna för kategorin Sjöar är jordbruk och annat, och för kategorin Kust är de högsta staplarna för sjöfart och annat.

Diagram 4 Antal påverkanskällor som har påverkat morfologiska förändringar per vattenkategori, i Norra Östersjöns vattendistrikt Uppgifterna är hämtade från VISS 2020-09-01.

Förändringar i konnektiviteten

Av de påverkanskällor som orsakar förändringar i konnektiviteten är okända eller föråldrade, till exempel kvarndammar, det som berör flest vattenförekomster i Norra Östersjöns vattendistrikt. För kust är sjöfart den största påverkanskällan, se diagram 5.

Liggande stapeldiagram där den högsta stapeln är för okända eller föråldrade påverkanskällor i kategorin Vattendrag. De näst högsta staplarna är för annat, turism och rekreation, och sjöfart för kategorin Kust. För kategorin Sjöar är den högsta stapeln för okända eller föråldrade påverkanskällor.

Diagram 5 Antal påverkanskällor som har påverkat förändringar i konnektiviteten per vattenkategori, i Norra Östersjöns vattendistrikt. Uppgifterna är hämtade från VISS 2020-09-01.

Statusklassificering

När det gäller statusklassificering med avseende på fysiska förändringar följer den Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om kartläggning och analys av ytvatten (HVMFS 2017:20) och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2013:19). Utöver dessa föreskrifter har vägledning författad av HaV använts: ”Statusklassificering och hantering av osäkerhet: Vägledning för tillämpning av 2 kap. HVMFS 2013:19”.

Statusklassificering av fysisk påverkan baseras på tre kvalitetsfaktorer: hydrologisk regim eller hydrografiska villkor, morfologiskt tillstånd och konnektivitet. Dessa tre kvalitetsfaktorer bestäms genom olika metoder. Statusklassificering för kvalitetsfaktorerna hydrologisk regim/hydrografiska villkor och konnektivitet bestäms av de statusklassificerade underliggande parametrar för respektive kvalitetsfaktor som har sämst status. För kvalitetsfaktorn morfologi bestäms status genom medelvärdet för alla dess statusklassificerade underliggande parametrar. Statusklassificeringen gällande fysisk påverkan i kusten har gjorts för första gången.

Flödesförändringar

I Norra Östersjöns vattendistrikt har cirka 23 procent av vattendragen, 20 procent av sjöar och 46 procent av kust, problem med flödesförändringar, se Tabell 13.

Flödesförändringar för sjöar, kust och vattendrag som har sämre än god status

Tabell 13 Status avseende flödesförändringar för de sjöar, kust och vattendrag som har sämre än god status i Norra Östersjöns vattendistrikt. Siffrorna anger antal och procentandel inom parentes. Uppgifterna är hämtade från VISS 2020-09-16, www.viss.lansstyrelsen.se.


Måttlig

Antal

(Andel i %)

Otillfredsställande

Antal (Andel i %)

Dålig

Antal (Andel i %)

Totalt

Antal (Andel)

Sjöar

54 (13%)

30 (7%)

-

84 (20%)

Vattendrag

115 (16%)

43 (6%)

8 (1%)

166 (23%)

Kust

39 (9%)

31 (7%)

6 (1%)

76 (17%)

Statusklassificeringen för flödesförändringar har främst försämrats för vattendrag och sjöar för Norra Östersjöns vattendistrikt (tabell nedan). Då många jämförelser mellan nuvarande och föregående förvaltningscykel inte går att jämföra med varandra, så blir det svårt att tolka hur statusklassificeringen för vattenförekomsterna faktiskt har blivit förbättrad/försämrats eller varit oförändrat, se Tabell 14.

Flödesförändringar har försämrats sedan föregående klassificering

Tabell 14 Tabellen visar hur status för flödesförändringar i Norra Östersjöns vattendistrikt har förbättrats eller försämrats sedan perioden 2009–2015.

Flödesförändringar

Sjö antal

Vattendrag antal

Försämring

19

62

Förbättring

-

-

Oförändrat

-

5

Totalt

19

67

Att en statusklassning har blivit försämrad eller förbättrad kan ha flera skäl. Bland annat har vägledningen för bedömningsgrunderna uppdaterats sedan cykel 2009–2015 och underlaget har blivit bättre. Under förvaltningscykel 2016–2021 har SMHI levererat statusklassificering baserad på påverkan från vattenkraft. Ett krav för att kunna göra jämförelsen är att statusklassificeringarna för respektive förvaltningscykel ska ha säkra underlag. Om underlaget inte går att jämföra mellan två olika förvaltningscykler så presenteras ett streck i tabellen, se Tabell 14. Mer information om förändringar inom statusklassificeringen sedan 2016 finns i kapitel 3.1 Påverkan, status och risk.

Morfologiska förändringar

I Norra Östersjöns vattendistrikt har cirka 68 procent av vattendragen, 19 procent av sjöar och 7 procent av kust, problem med morfologiska förändringar, se Tabell 15.

Morfologiska förändringar för sjöar och vattendrag med sämre än god status

Tabell 15 Status för morfologiska förändringar för sjöar och vattendrag med sämre än god status i Norra Östersjöns vattendistrikt. Siffrorna anger antal och procentandel inom parentes. Uppgifterna är hämtade från VISS 2020-09-16, www.viss.lansstyrelsen.se.


Måttlig

Antal (Andel i %)

Otillfredsställande

Antal (Andel i %)

Dålig

Antal (Andel i %)

Totalt

Antal (Andel)

Sjöar

73 (17%)

10 (2%)

(0%)

83 (19%)

Vattendrag

223 (31%)

196 (27%)

81 (11%)

500 (68%)

Kust

19 (4%)

8 (2%)

2 (0%)

29 (7%)

Statusklassificeringen för morfologiska förändringar har främst försämrats för vattendrag för Norra Östersjöns vattendistrikt (tabell nedan). Då många jämförelser mellan nuvarande och föregående förvaltningscykel inte går att jämföra med varandra, så blir det svårt att tolka hur statusklassificeringen för vattenförekomsterna faktiskt har blivit förbättrad/försämrats eller varit oförändrat, se Tabell 16.

Morfologiska förändringar har försämrats något sedan föregående klassificering

Tabell 16 visar hur status för morfologiska förändringar i Norra Östersjöns vattendistrikt har förbättrats eller försämrats sedan perioden 2009–2015.

Morfologiska förändringar

Sjö antal

Vattendrag antal

Försämring

-

3

Förbättring

-

-

Oförändrat

-

-

Totalt

-

3

Att en status har blivit försämrad eller förbättrad kan ha flera skäl. Bland annat har vägledningen för bedömningsgrunderna uppdaterats sedan perioden 2009–2015 och underlaget har blivit bättre. Nationell analys för sjöar och vattendrag har utförts för parametrarna närområde respektive svämplan. Underlaget är baserat på skala 1:10 000 och är därför på en mer detaljerad nivå jämfört med föregående förvaltningscykler. För att få fram information om påverkanstryck har underlag från Lantmäteriet använts. Skillnaden jämfört med föregående perioden 2009–2015 är, förutom kopplingsschemat, höjddata som inte har använts tidigare. Ett krav för att kunna göra jämförelsen är att statusklassificeringarna för respektive sexårsperiod ska ha säkra underlag. Om underlaget inte går att jämföra mellan två olika perioder så presenteras ett streck i tabellen se Tabell 19. Mer information om förändringar inom statusklassificeringen sedan 2016 finns i kapitel 3.1 Påverkan, status och risk.

Förändringar i konnektiviteten

I Norra Östersjöns vattendistrikt har cirka 69 procent av vattendragen, 64 procent av sjöar och 42 procent av kust, problem med förändringar i konnektiviteten, se Tabell 17.

Förändringar i konnektivitet för kust, sjöar och vattendrag som har sämre än god ekologisk status

Tabell 17 Status avseende konnektivitetsförändringar för kust, sjöar och vattendrag som har sämre än god ekologisk status i Norra Östersjöns vattendistrikt. Siffrorna anger antal och procentandel inom parentes. Uppgifterna är hämtade från VISS 2020-09-16, www.viss.lansstyrelsen.se.


Måttlig

Antal

(Andel i %)

Otillfredsställande

Antal (Andel i %)

Dålig

Antal (Andel i %)

Totalt

Antal (Andel)

Sjöar

179 (42%)

63 (15%)

29 (7%)

271 (64%)

Vattendrag

143 (20%)

86 (12%)

272 (37%)

501 (69%)

Kust

40 (24%)

22 (14%)

6 (4%)

68 (42%)

Förändringar i konnektivitet sedan föregående klassificering

Tabell 18 Tabellen visar hur status för konnektivitetsförändringar i Bottenhavets vattendistrikt har förbättrats eller försämrats sedan perioden 2009–2015.

Konnektivitetsförändringar

Sjö antal

Vattendrag antal

Försämring

2

23

Förbättring

-

1

Oförändrat

4

1

Totalt

6

25

Statusklassificeringen för förändringar i konnektiviteten har främst försämrats eller varit oförändrat för sjöar och vattendrag för Norra Östersjöns vattendistrikt, se Tabell 18.

Att en status har blivit försämrad eller förbättrad kan ha flera skäl. Bland annat har vägledningen för bedömningsgrunderna uppdaterats sedan cykel 2009–2015 och underlaget har blivit bättre. Ett krav för att kunna göra jämförelsen är att statusklassificeringarna för respektive förvaltningscykel ska ha säkra underlag. Om underlaget inte går att jämföra mellan två olika förvaltningscykler så presenteras ett streck i tabellen, se Tabell 18. Mer information om förändringar inom statusklassificeringen sedan 2016 finns i kapitel 3.1 Påverkan, status och risk.

Riskbedömning

Av Norra Östersjöns vattendistriktets 1326 ytvattenförekomster är det 799 som har totalt hamnat i risk – risk och 514 risk – osäker. Det betyder att 799 går vidare för att få åtgärdsförslag medan 514 behöver ha mer övervakning.

Flödesförändringar

Av Norra Östersjöns vattendistrikts 1326 ytvattenförekomster är det 202 som har totalt hamnat i risk – risk och 106 risk – osäker för flödesförändringar. Det betyder att 202 går vidare för att få åtgärdsförslag medan 106 behöver ha mer övervakning, se Karta 5 och Tabell 19.

Risk för fysisk påverkan: Flödesförändringar

Tabell 19 Flödesförändringars riskbedömning för distriktet Norra Östersjön. Uppgifterna är hämtade från VISS 2020-09-16, www.viss.lansstyrelsen.se.

Distrikt Norra Östersjön

Kust Antal

Sjö Antal

VD Antal

Risk – Risk

37

46

119

Risk – Osäker

39

26

41

Risk - Ingen

-

-

-

Totalt

76

72

160

Morfologiska förändringar och konnektivitet

Av Norra Östersjöns vattendistrikts 1326 ytvattenförekomster är det 597 som har totalt hamnat i risk – risk och 408 risk – osäker för morfologiska förändringar kontinuitet. Det betyder att 597 vattenförekomster går vidare för att få åtgärdsförslag medan 408 behöver ha mer övervakning, se Karta 6 och Tabell 20.

Risk för fysisk påverkan: Morfologi och kontinuitet

Tabell 20 Morfologiska förändringar och kontinuitets riskbedömning för distriktet Norra Östersjöns vattendistrikt. Uppgifterna är hämtade från VISS 2020-09-16, www.viss.lansstyrelsen.se.

Distrikt Norra Östersjön

Kust Antal

Sjö Antal

VD Antal

Risk – Risk

13

80

504

Risk – Osäker

54

222

132

Risk - Ingen

-

-

3

Totalt

67

302

639

Eftersom denna typ av riskbedömning inte har skett i tidigare förvaltningscykler går det inte att jämföra vilka förbättringar eller försämringar som har skett.

Kontakt