Fysiska förändringar i Norra Östersjön

Det här avsnittet behandlar förändringar, påverkan, status och risk specifikt för distriktet.

Flödesförändringar

Av de påverkanskällor som orsakar flödesförändringar är annat, till exempel urban markanvändning, det som berör flest vattenförekomster i Norra Östersjöns vattendistrikt. För sjöar och vattendrag är vattenkraft den största påverkanskällan medan jordbruk är största påverkanskällan för vattendrag. Förutom annat är sjöfart kustens största påverkanskälla, se Diagram 3.

Morfologiska förändringar

Av de påverkanskällor som orsakar flödesförändringar är annat, till exempel urban markanvändning, det som berör flest vattenförekomster i Norra Östersjöns vattendistrikt. För sjöar och vattendrag är vattenkraft den största påverkanskällan medan jordbruk är största påverkanskällan för vattendrag. Förutom annat är sjöfart kustens största påverkanskälla, se figur Diagram 4.

Förändringar i konnektiviteten

Av de påverkanskällor som orsakar förändringar i konnektiviteten är okända eller föråldrade, till exempel kvarndammar, det som berör flest vattenförekomster i Norra Östersjöns vattendistrikt. För kust är sjöfart den största påverkanskällan, se diagram 5.

Statusklassificering

När det gäller statusklassificering med avseende på fysiska förändringar följer den Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om kartläggning och analys av ytvatten (HVMFS 2017:20) och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2013:19). Utöver dessa föreskrifter har vägledning författad av HaV använts: ”Statusklassificering och hantering av osäkerhet: Vägledning för tillämpning av 2 kap. HVMFS 2013:19”.

Statusklassificering av fysisk påverkan baseras på tre kvalitetsfaktorer: hydrologisk regim eller hydrografiska villkor, morfologiskt tillstånd och konnektivitet. Dessa tre kvalitetsfaktorer bestäms genom olika metoder. Statusklassificering för kvalitetsfaktorerna hydrologisk regim/hydrografiska villkor och konnektivitet bestäms av de statusklassificerade underliggande parametrar för respektive kvalitetsfaktor som har sämst status. För kvalitetsfaktorn morfologi bestäms status genom medelvärdet för alla dess statusklassificerade underliggande parametrar. Statusklassificeringen gällande fysisk påverkan i kusten har gjorts för första gången.

Flödesförändringar

I Norra Östersjöns vattendistrikt har cirka 23 procent av vattendragen, 20 procent av sjöar och 46 procent av kust, problem med flödesförändringar, se Tabell 13.

Flödesförändringar för sjöar, kust och vattendrag som har sämre än god status

Statusklassificeringen för flödesförändringar har främst försämrats för vattendrag och sjöar för Norra Östersjöns vattendistrikt (tabell nedan). Då många jämförelser mellan nuvarande och föregående förvaltningscykel inte går att jämföra med varandra, så blir det svårt att tolka hur statusklassificeringen för vattenförekomsterna faktiskt har blivit förbättrad/försämrats eller varit oförändrat, se Tabell 14.

Flödesförändringar har försämrats sedan föregående klassificering

Att en statusklassning har blivit försämrad eller förbättrad kan ha flera skäl. Bland annat har vägledningen för bedömningsgrunderna uppdaterats sedan cykel 2009–2015 och underlaget har blivit bättre. Under förvaltningscykel 2016–2021 har SMHI levererat statusklassificering baserad på påverkan från vattenkraft. Ett krav för att kunna göra jämförelsen är att statusklassificeringarna för respektive förvaltningscykel ska ha säkra underlag. Om underlaget inte går att jämföra mellan två olika förvaltningscykler så presenteras ett streck i tabellen, se Tabell 14. Mer information om förändringar inom statusklassificeringen sedan 2016 finns i kapitel 3.1 Påverkan, status och risk.

Morfologiska förändringar

I Norra Östersjöns vattendistrikt har cirka 68 procent av vattendragen, 19 procent av sjöar och 7 procent av kust, problem med morfologiska förändringar, se Tabell 15.

Morfologiska förändringar för sjöar och vattendrag med sämre än god status

Statusklassificeringen för morfologiska förändringar har främst försämrats för vattendrag för Norra Östersjöns vattendistrikt (tabell nedan). Då många jämförelser mellan nuvarande och föregående förvaltningscykel inte går att jämföra med varandra, så blir det svårt att tolka hur statusklassificeringen för vattenförekomsterna faktiskt har blivit förbättrad/försämrats eller varit oförändrat, se Tabell 16.

Morfologiska förändringar har försämrats något sedan föregående klassificering

Att en status har blivit försämrad eller förbättrad kan ha flera skäl. Bland annat har vägledningen för bedömningsgrunderna uppdaterats sedan perioden 2009–2015 och underlaget har blivit bättre. Nationell analys för sjöar och vattendrag har utförts för parametrarna närområde respektive svämplan. Underlaget är baserat på skala 1:10 000 och är därför på en mer detaljerad nivå jämfört med föregående förvaltningscykler. För att få fram information om påverkanstryck har underlag från Lantmäteriet använts. Skillnaden jämfört med föregående perioden 2009–2015 är, förutom kopplingsschemat, höjddata som inte har använts tidigare. Ett krav för att kunna göra jämförelsen är att statusklassificeringarna för respektive sexårsperiod ska ha säkra underlag. Om underlaget inte går att jämföra mellan två olika perioder så presenteras ett streck i tabellen se Tabell 19. Mer information om förändringar inom statusklassificeringen sedan 2016 finns i kapitel 3.1 Påverkan, status och risk.

Förändringar i konnektiviteten

I Norra Östersjöns vattendistrikt har cirka 69 procent av vattendragen, 64 procent av sjöar och 42 procent av kust, problem med förändringar i konnektiviteten, se Tabell 17.

Förändringar i konnektivitet för kust, sjöar och vattendrag som har sämre än god ekologisk status

Förändringar i konnektivitet sedan föregående klassificering

Statusklassificeringen för förändringar i konnektiviteten har främst försämrats eller varit oförändrat för sjöar och vattendrag för Norra Östersjöns vattendistrikt, se Tabell 18.

Att en status har blivit försämrad eller förbättrad kan ha flera skäl. Bland annat har vägledningen för bedömningsgrunderna uppdaterats sedan cykel 2009–2015 och underlaget har blivit bättre. Ett krav för att kunna göra jämförelsen är att statusklassificeringarna för respektive förvaltningscykel ska ha säkra underlag. Om underlaget inte går att jämföra mellan två olika förvaltningscykler så presenteras ett streck i tabellen, se Tabell 18. Mer information om förändringar inom statusklassificeringen sedan 2016 finns i kapitel 3.1 Påverkan, status och risk.

Riskbedömning

Av Norra Östersjöns vattendistriktets 1326 ytvattenförekomster är det 799 som har totalt hamnat i risk – risk och 514 risk – osäker. Det betyder att 799 går vidare för att få åtgärdsförslag medan 514 behöver ha mer övervakning.

Flödesförändringar

Av Norra Östersjöns vattendistrikts 1326 ytvattenförekomster är det 202 som har totalt hamnat i risk – risk och 106 risk – osäker för flödesförändringar. Det betyder att 202 går vidare för att få åtgärdsförslag medan 106 behöver ha mer övervakning, se Karta 5 och Tabell 19.

Risk för fysisk påverkan: Flödesförändringar

Morfologiska förändringar och konnektivitet

Av Norra Östersjöns vattendistrikts 1326 ytvattenförekomster är det 597 som har totalt hamnat i risk – risk och 408 risk – osäker för morfologiska förändringar kontinuitet. Det betyder att 597 vattenförekomster går vidare för att få åtgärdsförslag medan 408 behöver ha mer övervakning, se Karta 6 och Tabell 20.

Risk för fysisk påverkan: Morfologi och kontinuitet

Eftersom denna typ av riskbedömning inte har skett i tidigare förvaltningscykler går det inte att jämföra vilka förbättringar eller försämringar som har skett.