Bottenviken

Det här avsnittet behandlar förändringar, påverkan, status och risk specifikt för distriktet.

Flödesförändringar

Av de påverkanskällor som orsakar flödesförändringar är annat, till exempel urban markanvändning, det som berör flest vattenförekomster i Bottenvikens vattendistrikt. För kust är sjöfart den största påverkanskällan, se Diagram 5.

Liggande stapeldiagram där staplarna för annat är högst för kategorierna Vattendrag och Kust, och stapeln för vattenkraft är högst i kategorin Sjöar.

Diagram 5 Antal påverkanskällor som har påverkat flödesförändringar per vattenkategori, i Bottenvikens vattendistrikt Uppgifterna är hämtade från VISS 2020-09-01.

Morfologiska förändringar

Av de påverkanskällor som orsakar morfologiska förändringar är annat, till exempel urban markanvändning, det som berör flest vattenförekomster i Bottenvikens vattendistrikt. För vattendrag är okända eller föråldrade den största påverkanskällan medan annat är största påverkanskällan för kusten, se Diagram 6.

Liggande stapeldiagram där stapeln för okända eller föråldrade är högst för kategorin Vattendrag. Stapeln för annat är högst för kategorin Kust. För kategorin Sjöar är staplarna för jordbruk och annat lika höga.

Diagram 6 Antal påverkanskällor som har påverkat morfologiska förändringar per vattenkategori, i Bottenvikens vattendistrikt Uppgifterna är hämtade från VISS 2020-09-01.

Förändringar i konnektiviteten

Av de påverkanskällor som orsakar förändringar i konnektiviteten är till exempel urban markanvändning, det som berör flest vattenförekomster i Bottenvikens vattendistrikt. För sjöar är okända eller föråldrade den största påverkanskällan, se Diagram 7.

Liggande stapeldiagram där stapeln för okända eller föråldrade är högst för kategorin Vattendrag. Staplarna för annat är högst för kategorierna Kust och Sjöar.

Diagram 7 Antal påverkanskällor som har påverkat förändringar i konnektiviteten per vattenkategori, i Bottenvikens vattendistrikt. Uppgifterna är hämtade från VISS 2020-09-01.

Statusklassificering

När det gäller statusklassificering med avseende på fysiska förändringar följer den Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om kartläggning och analys av ytvatten (HVMFS 2017:20) och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2013:19). Utöver dessa föreskrifter har vägledning författad av HaV använts: ”Statusklassificering och hantering av osäkerhet: Vägledning för tillämpning av 2 kap. HVMFS 2013:19”.

Statusklassificering av fysisk påverkan baseras på tre kvalitetsfaktorer: hydrologisk regim eller hydrografiska villkor, morfologiskt tillstånd och konnektivitet. Dessa tre kvalitetsfaktorer bestäms genom olika metoder. Statusklassificering för kvalitetsfaktorerna hydrologisk regim/hydrografiska villkor och konnektivitet bestäms av de statusklassificerade underliggande parametrar för respektive kvalitetsfaktor som har sämst status. För kvalitetsfaktorn morfologi bestäms status genom medelvärdet för alla dess statusklassificerade underliggande parametrar. Statusklassificeringen gällande fysisk påverkan i kusten har gjorts för första gången.

Flödesförändringar

I Bottenvikens vattendistrikt har cirka 25 procent av vattendragen, 4 procent av sjöar och 22 procent av kust, problem med flödesförändringar, se Tabell 16.

Flödesförändringar för sjöar, kust och vattendrag som har sämre än god status

Tabell 16 Status avseende flödesförändringar för de sjöar, kust och vattendrag som har sämre än god status i Bottenvikens vattendistrikt. Siffrorna anger antal och procentandel inom parentes. Uppgifterna är hämtade från VISS 2020-09-16, www.viss.lansstyrelsen.se.


Måttlig

Antal

(Andel i %)

Otillfredsställande

Antal (Andel i %)

Dålig

Antal (Andel i %)

Totalt

Antal (Andel)

Sjöar

12 (1%)

27 (1%)

48 (2%)

87 (4%)

Vattendrag

561 (11%)

482 (10%)

218 (4%)

1261 (25%)

Kust

16 (14%)

9 (8%)

(0%)

 25 (22%)

Flödesförändringar har förbättrats och försämrats sedan föregående klassificering

Tabell 17 Tabellen visar hur status för flödesförändringar i Bottenvikens vattendistrikt har förbättrats eller försämrats sedan perioden 2009–2015.

Flödesförändringar

Sjö antal

Vattendrag antal

Försämring

-

12

Förbättring

-

5

Oförändrat

-

35

Totalt

-

 52

Att en statusklassning har blivit försämrad eller förbättrad kan ha flera skäl. Bland annat har vägledningen för bedömningsgrunderna uppdaterats sedan cykel 2009–2015 och underlaget har blivit bättre. Under förvaltningscykel 2016–2021 har SMHI levererat statusklassificering baserad på påverkan från vattenkraft. Ett krav för att kunna göra jämförelsen är att statusklassificeringarna för respektive förvaltningscykel ska ha säkra underlag. Om underlaget inte går att jämföra mellan två olika förvaltningscykler så presenteras ett streck i tabellen, se Tabell 17. Mer information om förändringar inom statusklassificeringen sedan 2016 finns i kapitel 3.1 Påverkan, status och risk.

Morfologiska förändringar

I Bottenvikens vattendistrikt har cirka 21 procent av vattendragen, 1 procent av sjöar och 12 procent av kust, problem med morfologiska förändringar, se Tabell 18.

Morfologiska förändringar för sjöar och vattendrag med sämre än god status

Tabell 18 Status för morfologiska förändringar för sjöar och vattendrag med sämre än god status i Bottenvikens vattendistrikt. Siffrorna anger antal och procentandel inom parentes. Uppgifterna är hämtade från VISS 2020-09-16, www.viss.lansstyrelsen.se.


Måttlig

Antal (Andel i %)

Otillfredsställande

Antal (Andel i %)

Dålig

Antal (Andel i %)

Totalt

Antal (Andel)

Sjöar

8 (0%)

11 (1%)

(0%)

19 (1%)

Vattendrag

746 (15%)

268 (5%)

28 (1%)

1042 (21%)

Kust

12 (11%)

1 (1%)

(0%)

13 (12%)

Morfologiska förändringar har förbättrats och försämrats sedan föregående klassificering

Tabell 19 Tabellen visar hur status för morfologiska förändringar i Bottenvikens vattendistrikt har förbättrats eller försämrats sedan perioden 2009–2015.

Morfologiska förändringar

Sjö antal

Vattendrag antal

Försämring

-

11

Förbättring

-

6

Oförändrat

-

35

Totalt

-

 52

Att en status har blivit försämrad eller förbättrad kan ha flera skäl. Bland annat har vägledningen för bedömningsgrunderna uppdaterats sedan perioden 2009–2015 och underlaget har blivit bättre. Nationell analys för sjöar och vattendrag har utförts för parametrarna närområde respektive svämplan. Underlaget är baserat på skala 1:10 000 och är därför på en mer detaljerad nivå jämfört med föregående förvaltningscykler. För att få fram information om påverkanstryck har underlag från Lantmäteriet använts. Skillnaden jämfört med föregående perioden 2009–2015 är, förutom kopplingsschemat, höjddata som inte har använts tidigare. Ett krav för att kunna göra jämförelsen är att statusklassificeringarna för respektive sexårsperiod ska ha säkra underlag. Om underlaget inte går att jämföra mellan två olika perioder så presenteras ett streck i tabellen se Tabell 19. Mer information om förändringar inom statusklassificeringen sedan 2016 finns i kapitel 3.1 Påverkan, status och risk.

Förändringar i konnektiviteten

I Bottenvikens vattendistrikt har cirka 45 procent av vattendragen, 19 procent av sjöar och 37 procent av kust, problem med förändringar i konnektiviteten, se Tabell 19.

Förändringar i konnektivitet för kust, sjöar och vattendrag som har sämre än god ekologisk status

Tabell 20 Status avseende konnektivitetsförändringar för kust, sjöar och vattendrag som har sämre än god ekologisk status i Bottenvikens vattendistrikt. Siffrorna anger antal och procentandel inom parentes. Uppgifterna är hämtade från VISS 2020-09-16, www.viss.lansstyrelsen.se.


Måttlig

Antal

(Andel i %)

Otillfredsställande

Antal (Andel i %)

Dålig

Antal (Andel i %)

Totalt

Antal (Andel)

Sjöar

255 (13%)

28 (1%)

96 (5%)

379 (19%)

Vattendrag

748 (15%)

615 (13%)

820 (17%)

2183 (45%)

Kust

21 (19%)

19 (17%)

1 (1%)

41 (37%)

Det går inte att jämföra konnektivitetsförändringar från föregående cykel i Bottenvikens vattendistrikt på grund av att underlagen inte har varit tillräckligt säkra.

Att status har ändrats kan ha flera skäl. Bland annat har vägledningen för bedömningsgrunderna uppdaterats sedan perioden 2009–2015 och underlaget har blivit bättre. Ett krav för att kunna göra jämförelsen är att statusklassificeringarna ska vara gjorda med säkra underlag. Om underlaget inte går att jämföra mellan två olika perioder presenteras ett streck i tabellen, se Tabell 20. Mer information om förändringar inom statusklassificeringen sedan 2016 finns i kapitel 3.1 Påverkan, status och risk.

Riskbedömning

Av distriktets 7014 ytvattenförekomster är det 3094 som behöver åtgärder för att nå miljökvalitetsnormen (risk – risk). För 422 vattenförekomster är risken osäker och mer övervakning krävs för att fastställa eventuella förbättringsbehov.

Flödesförändringar

Av distriktets 7014 ytvattenförekomster är det 1248 som behöver åtgärder för att nå miljökvalitetsnormen. För 24 vattenförekomster är risken osäker och mer övervakning krävs för att fastställa eventuella förbättringsbehov.

Risk för fysisk påverkan: Flödesförändringar

Tabell 22 Flödesförändringars riskbedömning för distriktet Bottenviken. Uppgifterna är hämtade från VISS 2020-09-16, www.viss.lansstyrelsen.se.

Distrikt Bottenviken

Kust Antal

Sjö Antal

VD Antal

Risk – Risk

12

85

1248

Risk – Osäker

13

9

24

Risk - Ingen

-

-

9

Totalt

25

94

1281

Morfologiska förändringar och kontinuitet

Av distriktets 7014 ytvattenförekomster är det 1846 som behöver åtgärder för att nå miljökvalitetsnormen. För 398 vattenförekomster är risken osäker och mer övervakning krävs för att fastställa eventuella förbättringsbehov.

Risk för fysisk påverkan: Morfologi och kontinuitet

Tabell 23 Morfologiska förändringar och kontinuitets riskbedömning för distriktet Bottenviken. Uppgifterna är hämtade från VISS 2020-09-16, www.viss.lansstyrelsen.se.

Distrikt Bottenviken

Kust Antal

Sjö Antal

VD Antal

Risk – Risk

16

141

1846

Risk – Osäker

25

269

398

Risk - Ingen

-

-

9

Totalt

41

410

2253

Eftersom denna typ av riskbedömning inte har skett i tidigare förvaltningscykler går det inte att jämföra vilka förbättringar eller försämringar som har skett.

Kontakt