Fysiska förändringar i Bottenhavet

Det här avsnittet behandlar förändringar, påverkan, status och risk specifikt för distriktet.

Flödesförändringar

Vattenkraft och tidigare flottningsleder med tillhörande dammar är de påverkanskällor som i allra störst utsträckning orsakar flödesförändringar i distriktets sjöar och vattendrag, men även skogsbruksverksamheter har i vissa delar av distriktet en betydande påverkan på flöden i både sjöar och vattendrag. I kustvatten är det framförallt påverkan från sjöfart och urban markanvändning (ofta hamnverksamheter), i kombination med vattenkraft, som orsakar hydrologiska förändringar (förändringar i sötvattensinflöde, vattenutbyte och vågregim). Se Diagram 3.

Morfologiska förändringar

När det gäller morfologiska förändringar i sjöar och vattendrag i Bottenhavets vattendistrikt orsakas de framförallt av jordbruksverksamheter, tidigare flottningsleder, skogsbruksverksamheter och urban markanvändning (tätortsbebyggelse). I distriktets kustvatten är det sjöfart och tillhörande infrastrukturer (hamnar) samt annan urban markanvändning som står för den mest dominerande påverkan på morfologiska förhållanden. Se Diagram 4.

Förändringar i konnektiviteten

Det är många olika typer av påverkanskällor som orsakar förändringar i konnektiviteten (utgör vandringshinder) i Bottenhavets vattendistrikt. I sjöar och vattendrag dominerar påverkan från vattenkraft och tidigare flottningsleder med tillhörande dammar, men det finns också relativt omfattande påverkan från industriverksamheter och från anläggningar för dricksvattenuttag, turism och rekreation samt översvämningsskydd. I kustvattenförekomster är det framförallt olika anläggningar och ingrepp i anslutning till sjöfartsverksamheter (exempelvis hamnanläggningar, muddring, dumpning och vrak) som påverkar fisk och andra marina organismers möjlighet till spridning och fria passager. Men det finns också relativt stor påverkan från turism och rekreation (småbåtshamnar och bryggor), industri (fiberrika sediment och fiberbankar) samt väg- och brobankar och andra typer av utfyllnader. Se Diagram 5.

Statusklassificering

När det gäller statusklassificering med avseende på fysiska förändringar följer den Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om kartläggning och analys av ytvatten (HVMFS 2017:20) och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2013:19). Utöver dessa föreskrifter har vägledning författad av HaV använts: ”Statusklassificering och hantering av osäkerhet: Vägledning för tillämpning av 2 kap. HVMFS 2013:19”.

Statusklassificering av fysisk påverkan baseras på tre kvalitetsfaktorer: hydrologisk regim eller hydrografiska villkor, morfologiskt tillstånd och konnektivitet. Dessa tre kvalitetsfaktorer bestäms genom olika metoder. Statusklassificering för kvalitetsfaktorerna hydrologisk regim/hydrografiska villkor och konnektivitet bestäms av de statusklassificerade underliggande parametrar för respektive kvalitetsfaktor som har sämst status. För kvalitetsfaktorn morfologi bestäms status genom medelvärdet för alla dess statusklassificerade underliggande parametrar. Statusklassificeringen gällande fysisk påverkan i kusten har gjorts för första gången.

Flödesförändringar

I Bottenhavets vattendistrikt har cirka 34 procent av vattendragen, 28 procent av sjöar och 33 procent av kustvattenförekomsterna problem med flödesförändringar, se Tabell 13. I dessa uppgifter ingår dock inte statistik för de vattenförekomster påverkade av vattenkraft som kommer att ingå i det senare samråd som planeras ske i mars och april 2021 (se information i missiv och inledning).

Flödesförändringar för sjöar, kust och vattendrag som har sämre än god status

Flödesförändringar har försämrats sedan föregående klassificering

Att en statusklassning har blivit försämrad eller förbättrad kan ha flera skäl. Bland annat har vägledningen för bedömningsgrunderna uppdaterats sedan cykel 2009–2015 och underlaget har blivit bättre. Under förvaltningscykel 2016–2021 har SMHI levererat statusklassificering baserad på påverkan från vattenkraft. Ett krav för att kunna göra jämförelsen är att statusklassificeringarna för respektive förvaltningscykel ska ha säkra underlag. Om underlaget inte går att jämföra mellan två olika förvaltningscykler så presenteras ett streck i tabellen, se Tabell 17. Mer information om förändringar inom statusklassificeringen sedan 2016 finns i kapitel 3.1 Påverkan, status och risk.

Morfologiska förändringar

I Bottenhavets vattendistrikt har cirka 53 procent av vattendragen, 35 procent av sjöarna och 52 procent av kustvattenförekomsterna problem med morfologiska förändringar, se Tabell 15. I dessa uppgifter ingår dock inte statistik för de vattenförekomster påverkade av vattenkraft som kommer att ingå i det senare samråd som planeras ske i mars och april 2021 (se information i missiv och inledning).

Morfologiska förändringar för sjöar och vattendrag med sämre än god status

Morfologiska förändringar har förbättrats och försämrats sedan föregående klassificering

Att en status har blivit försämrad eller förbättrad kan ha flera skäl. Bland annat har vägledningen för bedömningsgrunderna uppdaterats sedan perioden 2009–2015 och underlaget har blivit bättre. Nationell analys för sjöar och vattendrag har utförts för parametrarna närområde respektive svämplan. Underlaget är baserat på skala 1:10 000 och är därför på en mer detaljerad nivå jämfört med föregående förvaltningscykler. För att få fram information om påverkanstryck har underlag från Lantmäteriet använts. Skillnaden jämfört med föregående perioden 2009–2015 är, förutom kopplingsschemat, höjddata som inte har använts tidigare. Ett krav för att kunna göra jämförelsen är att statusklassificeringarna för respektive sexårsperiod ska ha säkra underlag. Om underlaget inte går att jämföra mellan två olika perioder så presenteras ett streck i tabellen se Tabell 19. Mer information om förändringar inom statusklassificeringen sedan 2016 finns i kapitel 3.1 Påverkan, status och risk.

Förändringar i konnektiviteten

I Bottenhavets vattendistrikt har cirka 31 procent av vattendragen, 22 procent av sjöarna och 18 procent av kustvattenförekomsterna problem med förändringar i konnektiviteten, se Tabell 17. I dessa uppgifter ingår dock inte statistik för de vattenförekomster påverkade av vattenkraft som kommer att ingå i det senare samråd som planeras ske i mars och april 2021 (se information i missiv och inledning).

Förändringar i konnektivitet för kust, sjöar och vattendrag som har sämre än god ekologisk status

Förändringar i konnektivitet sedan föregående klassificering

Att status har ändrats kan ha flera skäl. Bland annat har vägledningen för bedömningsgrunderna uppdaterats sedan perioden 2009–2015 och underlaget har blivit bättre. Ett krav för att kunna göra jämförelsen är att statusklassificeringarna ska vara gjorda med säkra underlag. Om underlaget inte går att jämföra mellan två olika perioder presenteras ett streck i tabellen, se Tabell 18. Mer information om förändringar inom statusklassificeringen sedan 2016 finns i kapitel 3.1 Påverkan, status och risk.

Riskbedömning

Flödesförändringar

Av totalt 10 736 ytvattenförekomster i Bottenhavets vattendistrikt är det sammanlagt ca 2 400 som med relativ säkerhet har bedömts ha en risk för att inte uppnå god status med avseende på flödesförändringar. För dessa vattenförekomster har det föreslagits vilka förbättringsåtgärder som behövs för att uppnå god status. För ytterligare 1 062 ytvattenförekomster har det bedömts finnas en osäker risk, vilket innebär att det behövs mer övervakning för att kunna avgöra om de är så påverkade av flödesförändringar att det behövs förbättringsåtgärder. Se Tabell 19 nedan.

Risk för fysisk påverkan: Flödesförändringar

Morfologiska förändringar och konnektivitet

Av de totalt 10 736 ytvattenförekomsterna i Bottenhavets vattendistrikt är det sammanlagt nästan 4 700 som med relativ säkerhet har bedömts ha en risk för att inte uppnå god status med avseende på morfologiska förändringar och bristande konnektivitet. För dessa vattenförekomster har det föreslagits vilka förbättringsåtgärder som behövs för att uppnå god status. För ytterligare ca 2 100 ytvattenförekomster har det bedömts finnas en osäker risk, vilket innebär att det behövs mer övervakning för att kunna avgöra om de är så påverkade av morfologiska förändringar och bristande konnektivitet att det behövs förbättringsåtgärder. Se Tabell 19 nedan.

Risk för fysisk påverkan: Morfologi och kontinuitet

Eftersom denna typ av riskbedömning inte har skett i tidigare förvaltningscykler går det inte att jämföra vilka förbättringar eller försämringar som har skett.