Fysiska förändringar i Bottenhavet

Det här avsnittet behandlar förändringar, påverkan, status och risk specifikt för distriktet.

Flödesförändringar

Vattenkraft och tidigare flottningsleder med tillhörande dammar är de påverkanskällor som i allra störst utsträckning orsakar flödesförändringar i distriktets sjöar och vattendrag, men även skogsbruksverksamheter har i vissa delar av distriktet en betydande påverkan på flöden i både sjöar och vattendrag. I kustvatten är det framförallt påverkan från sjöfart och urban markanvändning (ofta hamnverksamheter), i kombination med vattenkraft, som orsakar hydrologiska förändringar (förändringar i sötvattensinflöde, vattenutbyte och vågregim). Se Diagram 3.

Liggande stapeldiagram där staplarna för annat är högst för alla tre kategorier Sjöar, Vattendrag och Kust.

Diagram 3 Antal påverkanskällor som har påverkat flödesförändringar per vattenkategori, i Bottenhavets vattendistrikt. Uppgifterna är hämtade från VISS 2020-09-01

Morfologiska förändringar

När det gäller morfologiska förändringar i sjöar och vattendrag i Bottenhavets vattendistrikt orsakas de framförallt av jordbruksverksamheter, tidigare flottningsleder, skogsbruksverksamheter och urban markanvändning (tätortsbebyggelse). I distriktets kustvatten är det sjöfart och tillhörande infrastrukturer (hamnar) samt annan urban markanvändning som står för den mest dominerande påverkan på morfologiska förhållanden. Se Diagram 4.

Liggande stapeldiagram där staplarna för okända eller föråldrade är högst för kategorierna Sjöar och Vattendrag. Staplarna för kategorin Kust är högst för sjöfart och annat.

Diagram 4 Antal påverkanskällor som har påverkat morfologiska förändringar per vattenkategori, i Bottenhavets vattendistrikt Uppgifterna är hämtade från VISS 2020-09-01.

Förändringar i konnektiviteten

Det är många olika typer av påverkanskällor som orsakar förändringar i konnektiviteten (utgör vandringshinder) i Bottenhavets vattendistrikt. I sjöar och vattendrag dominerar påverkan från vattenkraft och tidigare flottningsleder med tillhörande dammar, men det finns också relativt omfattande påverkan från industriverksamheter och från anläggningar för dricksvattenuttag, turism och rekreation samt översvämningsskydd. I kustvattenförekomster är det framförallt olika anläggningar och ingrepp i anslutning till sjöfartsverksamheter (exempelvis hamnanläggningar, muddring, dumpning och vrak) som påverkar fisk och andra marina organismers möjlighet till spridning och fria passager. Men det finns också relativt stor påverkan från turism och rekreation (småbåtshamnar och bryggor), industri (fiberrika sediment och fiberbankar) samt väg- och brobankar och andra typer av utfyllnader. Se Diagram 5.

Liggande stapeldiagram där stapeln för okända eller föråldrade är högst för kategorin Vattendrag. Staplarna för annat är högst för både kategorierna Sjöar och Kust.

Diagram 5 Antal påverkanskällor som har påverkat förändringar i konnektiviteten per vattenkategori, i Bottenhavets vattendistrikt. Uppgifterna är hämtade från VISS 2020-09-01.

Statusklassificering

När det gäller statusklassificering med avseende på fysiska förändringar följer den Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om kartläggning och analys av ytvatten (HVMFS 2017:20) och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2013:19). Utöver dessa föreskrifter har vägledning författad av HaV använts: ”Statusklassificering och hantering av osäkerhet: Vägledning för tillämpning av 2 kap. HVMFS 2013:19”.

Statusklassificering av fysisk påverkan baseras på tre kvalitetsfaktorer: hydrologisk regim eller hydrografiska villkor, morfologiskt tillstånd och konnektivitet. Dessa tre kvalitetsfaktorer bestäms genom olika metoder. Statusklassificering för kvalitetsfaktorerna hydrologisk regim/hydrografiska villkor och konnektivitet bestäms av de statusklassificerade underliggande parametrar för respektive kvalitetsfaktor som har sämst status. För kvalitetsfaktorn morfologi bestäms status genom medelvärdet för alla dess statusklassificerade underliggande parametrar. Statusklassificeringen gällande fysisk påverkan i kusten har gjorts för första gången.

Flödesförändringar

I Bottenhavets vattendistrikt har cirka 34 procent av vattendragen, 28 procent av sjöar och 33 procent av kustvattenförekomsterna problem med flödesförändringar, se Tabell 13. I dessa uppgifter ingår dock inte statistik för de vattenförekomster påverkade av vattenkraft som kommer att ingå i det senare samråd som planeras ske i mars och april 2021 (se information i missiv och inledning).

Flödesförändringar för sjöar, kust och vattendrag som har sämre än god status

Tabell 13 Status avseende flödesförändringar för de sjöar, kust och vattendrag som har sämre än god status i Bottenhavets vattendistrikt. Siffrorna anger antal och procentandel inom parentes. Uppgifterna är hämtade från VISS 2020-09-16, www.viss.lansstyrelsen.se.


Måttlig

Antal

(Andel i %)

Otillfredsställande

Antal (Andel i %)

Dålig

Antal (Andel i %)

Totalt

Antal (Andel)

Sjöar

820 (22%)

152 (4%)

85 (2%)

1057 (28%)

Vattendrag

1072 (15%)

792 (11%)

524 (8%)

2388 (34%)

Kust

12 (14%)

10 (12%)

6 (7%)

28 (33%)

Flödesförändringar har försämrats sedan föregående klassificering

Tabell 14 Tabellen visar hur status för flödesförändringar i Bottenhavets vattendistrikt har förbättrats eller försämrats sedan perioden 2009–2015.

Flödesförändringar

Sjö antal

Vattendrag antal

Försämring

-

10

Förbättring

-

-

Oförändrat

-

-

Totalt

-

10

Att en statusklassning har blivit försämrad eller förbättrad kan ha flera skäl. Bland annat har vägledningen för bedömningsgrunderna uppdaterats sedan cykel 2009–2015 och underlaget har blivit bättre. Under förvaltningscykel 2016–2021 har SMHI levererat statusklassificering baserad på påverkan från vattenkraft. Ett krav för att kunna göra jämförelsen är att statusklassificeringarna för respektive förvaltningscykel ska ha säkra underlag. Om underlaget inte går att jämföra mellan två olika förvaltningscykler så presenteras ett streck i tabellen, se Tabell 17. Mer information om förändringar inom statusklassificeringen sedan 2016 finns i kapitel 3.1 Påverkan, status och risk.

Morfologiska förändringar

I Bottenhavets vattendistrikt har cirka 53 procent av vattendragen, 35 procent av sjöarna och 52 procent av kustvattenförekomsterna problem med morfologiska förändringar, se Tabell 15. I dessa uppgifter ingår dock inte statistik för de vattenförekomster påverkade av vattenkraft som kommer att ingå i det senare samråd som planeras ske i mars och april 2021 (se information i missiv och inledning).

Morfologiska förändringar för sjöar och vattendrag med sämre än god status

Tabell 15 Status för morfologiska förändringar för sjöar och vattendrag med sämre än god status i Bottenhavets vattendistrikt. Siffrorna anger antal och procentandel inom parentes. Uppgifterna är hämtade från VISS 2020-09-16, www.viss.lansstyrelsen.se.


Måttlig

Antal (Andel i %)

Otillfredsställande

Antal (Andel i %)

Dålig

Antal (Andel i %)

Totalt

Antal (Andel)

Sjöar

152 (4%)

85 (2%)

1057 (29%)

1294 (35%)

Vattendrag

792 (11%)

524 (8%)

2388 (34%)

3704 (53%)

Kust

10 (12%)

6 (7%)

28 (33%)

44 (52%)

Morfologiska förändringar har förbättrats och försämrats sedan föregående klassificering

Tabell 16 Tabellen visar hur status för morfologiska förändringar i Bottenhavets vattendistrikt har förbättrats eller försämrats sedan perioden 2009–2015.

Morfologiska förändringar

Sjö antal

Vattendrag antal

Försämring

-

83

Förbättring

-

132

Oförändrat

-

155

Totalt

-

370

Att en status har blivit försämrad eller förbättrad kan ha flera skäl. Bland annat har vägledningen för bedömningsgrunderna uppdaterats sedan perioden 2009–2015 och underlaget har blivit bättre. Nationell analys för sjöar och vattendrag har utförts för parametrarna närområde respektive svämplan. Underlaget är baserat på skala 1:10 000 och är därför på en mer detaljerad nivå jämfört med föregående förvaltningscykler. För att få fram information om påverkanstryck har underlag från Lantmäteriet använts. Skillnaden jämfört med föregående perioden 2009–2015 är, förutom kopplingsschemat, höjddata som inte har använts tidigare. Ett krav för att kunna göra jämförelsen är att statusklassificeringarna för respektive sexårsperiod ska ha säkra underlag. Om underlaget inte går att jämföra mellan två olika perioder så presenteras ett streck i tabellen se Tabell 19. Mer information om förändringar inom statusklassificeringen sedan 2016 finns i kapitel 3.1 Påverkan, status och risk.

Förändringar i konnektiviteten

I Bottenhavets vattendistrikt har cirka 31 procent av vattendragen, 22 procent av sjöarna och 18 procent av kustvattenförekomsterna problem med förändringar i konnektiviteten, se Tabell 17. I dessa uppgifter ingår dock inte statistik för de vattenförekomster påverkade av vattenkraft som kommer att ingå i det senare samråd som planeras ske i mars och april 2021 (se information i missiv och inledning).

Förändringar i konnektivitet för kust, sjöar och vattendrag som har sämre än god ekologisk status

Tabell 17 Status avseende konnektivitetsförändringar för kust, sjöar och vattendrag som har sämre än god ekologisk status i Bottenhavets vattendistrikt. Siffrorna anger antal och procentandel inom parentes. Uppgifterna är hämtade från VISS 2020-09-16, www.viss.lansstyrelsen.se.


Måttlig

Antal

(Andel i %)

Otillfredsställande

Antal (Andel i %)

Dålig

Antal (Andel i %)

Totalt

Antal (Andel)

Sjöar

817 (22%)

2 (0%)

-

819 (22%)

Vattendrag

1375 (20%)

721 (10%)

53 (1%)

2149 (31%)

Kust

9 (11%)

4 (5%)

2 (2%)

15 (18%)

Förändringar i konnektivitet sedan föregående klassificering

Tabell 18 Tabellen visar hur status för konnektivitetsförändringar i Bottenhavets vattendistrikt har förbättrats eller försämrats sedan perioden 2009–2015.

Konnektivitetsförändringar

Sjö antal

Vattendrag antal

Försämring

1

34

Förbättring

-

-

Oförändrat

-

-

Totalt

1

34

Att status har ändrats kan ha flera skäl. Bland annat har vägledningen för bedömningsgrunderna uppdaterats sedan perioden 2009–2015 och underlaget har blivit bättre. Ett krav för att kunna göra jämförelsen är att statusklassificeringarna ska vara gjorda med säkra underlag. Om underlaget inte går att jämföra mellan två olika perioder presenteras ett streck i tabellen, se Tabell 18. Mer information om förändringar inom statusklassificeringen sedan 2016 finns i kapitel 3.1 Påverkan, status och risk.

Riskbedömning

Flödesförändringar

Av totalt 10 736 ytvattenförekomster i Bottenhavets vattendistrikt är det sammanlagt ca 2 400 som med relativ säkerhet har bedömts ha en risk för att inte uppnå god status med avseende på flödesförändringar. För dessa vattenförekomster har det föreslagits vilka förbättringsåtgärder som behövs för att uppnå god status. För ytterligare 1 062 ytvattenförekomster har det bedömts finnas en osäker risk, vilket innebär att det behövs mer övervakning för att kunna avgöra om de är så påverkade av flödesförändringar att det behövs förbättringsåtgärder. Se Tabell 19 nedan.

Risk för fysisk påverkan: Flödesförändringar

Tabell 19 HYMO08_BH. Flödesförändringars riskbedömning för distriktet Bottenhavet. Uppgifterna är hämtade från VISS 2020-09-16, www.viss.lansstyrelsen.se.

Distrikt Bottenhavet

Kust Antal

Sjö Antal

VD Antal

Risk – Risk

10

629

1760

Risk – Osäker

11

428

623

Risk - Ingen

-

2

-

Totalt

21

1059

2383

Morfologiska förändringar och konnektivitet

Av de totalt 10 736 ytvattenförekomsterna i Bottenhavets vattendistrikt är det sammanlagt nästan 4 700 som med relativ säkerhet har bedömts ha en risk för att inte uppnå god status med avseende på morfologiska förändringar och bristande konnektivitet. För dessa vattenförekomster har det föreslagits vilka förbättringsåtgärder som behövs för att uppnå god status. För ytterligare ca 2 100 ytvattenförekomster har det bedömts finnas en osäker risk, vilket innebär att det behövs mer övervakning för att kunna avgöra om de är så påverkade av morfologiska förändringar och bristande konnektivitet att det behövs förbättringsåtgärder. Se Tabell 19 nedan.

Risk för fysisk påverkan: Morfologi och kontinuitet

Tabell 20 Morfologiska förändringar och kontinuitets riskbedömning för distriktet BH. Uppgifterna är hämtade från VISS 2020-09-16, www.viss.lansstyrelsen.se.

Distrikt Bottenhavet

Kust Antal

Sjö Antal

VD Antal

Risk – Risk

12

970

3711

Risk – Osäker

5

944

1143

Risk - Ingen

-

93

15

Totalt

17

2007

4869

Eftersom denna typ av riskbedömning inte har skett i tidigare förvaltningscykler går det inte att jämföra vilka förbättringar eller försämringar som har skett.

Kontakt