Kontakt

Övergödning - Södra Östersjöns vattendistrikt

Stora mängder organiskt material eller hög belastning av näringsämnen till sjöar, vattendrag och kustvatten kan orsaka övergödning.

Höga halter av växtnäring i vattnet leder till att produktionen av biomassa ökar – växter och alger växer mer. Det kan leda till att vikar, sjöar och vattendrag växer igen och att det blir algblomning. Övergödningen kan också leda till syrebrist i bottenvattnet när stora mängder organiskt material ska brytas ned. Det medför i sin tur att hela organismgrupper som lever i eller nära bottensedimenten kan försvinna.

Vatten som är påverkat av övergödning är ofta grumligt på grund av en stor mängd växtplankton i vattenmassan. Övergödningen leder ofta till att den biologiska mångfalden utarmas, vilket gör ekosystemet mindre motståndskraftigt mot annan påverkan.

Påverkanskällor: Orsaker till övergödning

En påverkanskälla är det som orsakar ett miljöproblem. I tabellerna nedan redovisar vi antal vattenförekomster i distriktet med betydande påverkan från en eller flera påverkanskällor.

I distriktet har 717 vattenförekomster betydande påverkan som orsakar övergödning vilket motsvarar 38 procent av distriktets ytvattenförekomster (Tabell 8).

Vattenförekomster inom distriktet med betydande påverkan

Tabell 8 Antal och procentuell andel av vattenförekomster inom distriktet med betydande påverkan. Bedömningen avser perioden 2016–2021


Kust

Sjö

Vattendrag

Summa

Antal vatten med betydande påverkan

717

166

373

717

Totalt antal vatten

178

506

1189

1873

Procent med betydande påverkan

100%

33%

31%

38%

Metoden för att peka ut betydande påverkan beskrivs i vattenmyndigheternas underlagsrapporter (Vattenmyndigheterna, 2020e; 2020f). Metoden skiljer sig åt beroende på om det handlar om kustvatten eller sjöar och vattendrag. Utgångspunkten är dock hur den mänskligt orsakade belastningen av näringsämnen förhåller sig till den naturliga bakgrundsbelastningen, det vill säga den transport av näringsämnen som inte kommer ifrån mänsklig aktivitet. Näringsbelastning från mänsklig verksamhet är utsläpp av fosfor och/eller kväve från exempelvis reningsverk eller diffust läckage från jordbruksmark. Enligt metoden har kustvatten en betydande påverkan om den mänskligt orsakade belastningen motsvarar mer än 10 procent av bakgrundsbelastningen. Motsvarande gränser för sjöar och vattendrag är 80 respektive 100 procent.

Vilka påverkanskällor som förekommer och i vilken omfattning de pekats ut som betydande redovisas i Diagram 1 och Diagram 2. För sjöar och vattendrag är jordbruk, små avlopp urban markanvändning och reningsverk de källor som oftast pekats ut som betydande. Påverkan på kustvatten liknar den som beskrivs för sjöar och vattendrag. Många kustvatten har dock en betydande påverkan från omgivande vatten, det vill säga att angränsande kustvattenförekomster står för en större del av tillförseln av näringsämnen.

Liggande stapeldiagram där staplarna för små avlopp och
jordbruk är högst.

Diagram 1 Procentuell fördelning för källor som utgör en betydande påverkan avseende näringsämnen på distriktets sjöar och vattendrag. Bedömningen avser perioden 2016–2021.

Liggande stapeldiagram där stapeln för omgivande vatten
tydligt är högst. Den näst högsta stapeln är för jordbruk.

Diagram 2 Procentuell fördelning för källor som utgör en betydande påverkan avseende näringsämnen på distriktets kustvatten. Bedömningen avser perioden 2016–2021.

Statusklassificering

Statusklassificering med avseende på övergödning i sjöar, vattendrag och kust följer gällande föreskrifter, bedömningsgrunder och vägledningar (HVMFS 2013:19; HVMFS 2017:20) .Övriga antaganden för sjöar och vattendrag, som gjorts under statusklassificeringen beskrivs i de kompletterande riktlinjer som vattenmyndigheterna tagit fram tillsammans med länsstyrelserna (Vattenmyndigheterna, 2019c). För kustvattenförekomsterna har statusklassificeringen också tagit hjälp av satellitdata (Philipson, o.a., 2018) och gjorts med hjälp av WATERS-verktyget (Lindegarth, o.a., 2016).

Länsstyrelsernas beredningssekretariat statusklassificerar övergödning utifrån biologiska kvalitetsfaktorer och fysikaliskt-kemiska kvalitetsfaktorer. I huvudsak ska valet av kvalitetsfaktor begränsas till den mest relevanta biologiska respektive mest relevanta fysikaliskt-kemiska kvalitetsfaktorn (HVMFS 2013:19). Men valet av kvalitetsfaktor begränsas ibland av vilken mätdata som finns tillgänglig för en viss vattenförekomst. Kvalitetsfaktorerna som finns att tillgå och i vilken omfattning som de klassificerats för sjöar, vattendrag respektive kustvatten framgår av Tabell 9. Informationen utgår endast från klassificeringar som använts vid riskbedömningen. För både kustvatten och sjöar är det vanligast att växtplankton och/eller näringsämnen klassificerats. Motsvarande för vattendrag är kiselalger och/eller näringsämnen.

Klassificerade kvalitetsfaktorer kopplat till näringspåverkan

Tabell 9 Antal klassificerade kvalitetsfaktorer för åren 2016–2021 kopplat till näringspåverkan. Vilka kvalitetsfaktorer som bedöms är beroende av vattenkategori.

Kvalitetsfaktor

Sjö (antal)

Vattendrag (antal)

Kust (antal)

Bottenfauna

4

12

21

Fisk

17

1

Bedöms ej

Kiselalger

3

115

Bedöms ej

Makrofyter

7

Bedöms ej

0

Växtplankton

55

Bedöms ej

158

Ljusförhållanden

1

Bedöms ej

14

Näringsämnen

149

358

154

Syrgasförhållanden

7

Bedöms ej

0

Totalt

238

486

347

Förändringar sedan 2016

Nedan presenterar vi hur statusen för de olika kvalitetsfaktorerna förändrats i sjöar, vattendrag och kustvatten jämfört med perioden 2009–2015. Som vi visat i Kapitel 3.1 är det problematiskt att jämföra bedömningar mellan olika sexårsperioder. Det är också nödvändigt att jämförelsen endast utgår från säkra klassificeringar från de båda perioderna. Förändringen som beskrivs nedan är därmed inte heltäckande och omfattar endast ett mindre antal av de klassificerade kvalitetsfaktorerna från perioderna 2009–2015 respektive 2016–2021.

En jämförelse mellan enskilda kvalitetsfaktorer ger inte en fullständig bild av hur miljöproblemets omfattning förändrats sedan 2009–2015. Riskbedömningen från 2016–2021 och den tidigare bedömningen av miljöproblemet från 2009–2016 ger en robustare jämförelse. Den beskrivs i avsnittet Riskbedömning med avseende på övergödning.

Status för sjöar

Av de 486 statusklassificeringar (Tabell 9) som genomförts för vattendrag under perioden 2016–2021 kan endast 165 (19 procent) jämföras mot statusklassificeringen från åren 2009–2015. Status för jämförbara klassificeringar är i stor utsträckning oförändrad (66 procent), se Tabell 10. Förbättringar kan ses i 18 procent av klassificeringarna medan en försämring kan ses i 16 procent av klassificeringarna. Av de försämringarna är det 13 klassificeringar där statusen gått från god status till sämre än god status. Bedömningsgrunder för kiselalger och fisk (EindexW3) i sjöar saknades under åren 2009–2015 vilket gör att kvalitetsfaktorerna inte är med i jämförelsen.

Förändringar av status för klassificerade kvalitetsfaktorer kopplat till övergödning i sjöar

Tabell 10 Förändringar av status för klassificerade kvalitetsfaktorer kopplat till övergödning i sjöar. Förändringen avser skillnader mellan åren 2009–2015 och 2016–2021. Värden inom parentes anger antal klassificeringar där statusen försämrats från god eller hög status till måttlig eller sämre status. Endast säkra klassificeringar ingår i jämförelsen.

Förändring

Växt-plankton

Botten-fauna

Makro-fyter

Närings-ämnen

Ljus-förhållanden

Syrgas-förhållanden

Totalt

Förbättring

10

2

0

13

5

0

30

Försämring

14 (4)

2

0

9 (9)

0

1

26

Oförändrat

24

10

3

58

14

0

109

Totalsumma

48

14

3

80

19

1

165

Status för vattendrag

Av de 238 statusklassificeringar (Tabell 9) som genomförts för vattendrag under perioden 2016–2021 kan endast 240 (18 procent) jämföras mot statusklassificeringen från åren 2009–2015. Status för jämförbara klassificeringar är i stor utsträckning oförändrad (70 procent), se Tabell 11. Förbättringar kan ses i 24 procent av klassificeringarna medan en försämring kan ses i sex procent av klassificeringarna. Av de försämringarna är det 14 klassificeringar där statusen gått från god status till sämre än god status.

Förändringar av status för klassificerade kvalitetsfaktorer kopplat till övergödning i vattendrag

Tabell 11 Förändringar av status för klassificerade kvalitetsfaktorer kopplat till övergödning i vattendrag. Förändringen avser skillnader mellan åren 2009–2015 och 2016–2021.Värden inom parentes anger antal klassificeringar där statusen försämrats från god eller hög status till måttlig eller sämre status. Endast säkra klassificeringar ingår i jämförelsen.

Förändring

Kiselalger

Bottenfauna

Näringsämnen

Totalsumma

Förbättring

30

2

53

58

Försämring

2 (2)

0

13 (12)

15

Oförändrat

23

49

95

167

Totalsumma

28

51

161

240

Status för kustvatten

Av de 347 statusklassificeringar (Tabell 9) som genomförts för kustvatten under perioden 2016–2021 kan endast 91 (13 procent) jämföras mot statusklassificeringen från åren 2009–2016. Status för jämförbara klassificeringar är i stor utsträckning oförändrad (65 procent), se Tabell 12. Förbättringar kan bara ses i 20 procent av klassificeringarna medan en försämring kan ses i 15 procent av klassificeringarna. Av försämringarna är det fem klassificeringar där statusen gått från god status till sämre än god status.

Förändringar av status för klassificerade kvalitetsfaktorer kopplat till övergödning i sjöar

Tabell 12 Förändringar av status för klassificerade kvalitetsfaktorer kopplat till övergödning i kustvatten. Förändringen avser skillnader mellan åren 2009–2015 och 2016–2021. Värden inom parentes anger antal klassificeringar där statusen försämrats från god eller hög status till måttlig eller sämre status. Endast säkra klassificeringar ingår i jämförelsen.

Förändring

Växt-plankton

Botten-fauna

Makro-fyter

Närings-ämnen

Syrgas-förhållanden

Ljus-förhållanden

Totalt

Förbättring

5

1

1

10

0

1

18

Försämring

4 (3)

0

0

8 (2)

0

2

14

Oförändrat

12

2

0

36

0

9

59

Totalsumma

21

3

1

54

0

12

91

Riskbedömning

Riskbedömningen innebär att såväl bedömningar av betydande påverkan som klassificeringar av biologiska och fysikaliskt-kemiska kvalitetsfaktorer vägs samman. Jämfört med enskilda klassificeringar av kvalitetsfaktorer ger riskbedömningen därför ett bättre underlag för att bedöma miljöproblemets omfattning och eventuella förändringar mot tidigare sexårsperioder. Utfallet av riskbedömningen presenteras i Karta 5 och per vattenkategori i avsnitten nedan.

Sjöar

Av distriktets sjöar bedöms 15 procent vara i risk att inte uppnå miljökvalitetskraven till 2021 på grund av övergödning, se Tabell 13. För 15 procent är risken osäker och mer övervakning krävs för att fastställa eventuella förbättringsbehov. Ingen risk bedöms för 70 procent av sjöarna.

Jämförs riskbedömningen mot bedömningen av övergödning under perioden 2009–2015 är omfattningen av miljöproblemet mindre men också till viss del osäkert. Av de 142 övergödda sjöarna från 2009–2015 som är jämförbara mellan sexårsperioderna, kvarstår problematiken för 49 procent av förekomsterna. För 27 procent behövs ytterligare övervakning för att klargöra risken. 25 procent av de tidigare övergödda sjöarna bedöms inte vara i risk, vilket utgör faktiska förbättringar eller att förekomsterna bedömts utifrån osäkra klassificeringar 2009–2015. Utöver de sjöar som identifierats som övergödda 2009–2015 tillkommer nio sjöar som riskerar att inte nå miljökvalitetskraven och 36 förekomster där risken bedömts vara osäker. Detta innebär en potentiell försämring på 2–9 procent.

Risk för övergödning sjöar

Tabell 13 Näringspåverkade sjöar som riskerar att inte nå målen under perioden 2016–2021. Tabellen visar antal sjöar i risk, osäker risk respektive ingen risk samt hur dessa förhåller sig till bedömningen av övergödning för perioden 2009–2015.


Riskbedömning 2016–2021 (antal)

Riskbedömning 2016–2021 (procent)

Övergödd
2009–2015 (antal)

Ej övergödd 2009–2015 (antal)

Risk

78

15

69

9

Osäker risk

74

15

38

36

Ingen risk

354

70

35

319

Totalt

506


142

364

Vattendrag

Av distriktets vattendrag bedöms 14 procent vara i risk att inte uppnå miljökvalitetskraven till 2021 på grund av övergödning, se Tabell 14. För 16 procent är risken osäker och mer övervakning krävs för att fastställa eventuella förbättringsbehov. Ingen risk bedöms för 70 procent av vattendragen.

Jämförs riskbedömningen mot bedömningen av övergödning under perioden 2009–2015 är omfattningen av miljöproblemet mindre men också till viss del osäkert. Av de 263 övergödda vattendragen från 2009–2015 som är jämförbara mellan sexårsperioderna, kvarstår problematiken för 56 procent av förekomsterna. För 25 procent behövs ytterligare övervakning för att klargöra risken. 19 procent av de tidigare övergödda vattendragen bedöms inte vara i risk, vilket utgör faktiska förbättringar eller att förekomsterna bedömts utifrån osäkra klassificeringar under perioden 2009–2015. Utöver de vattendrag som identifierats som övergödda 2009–2015 tillkommer 24 vattendrag som riskerar att inte nå miljökvalitetskraven och 120 förekomster där risken bedömts vara osäker. Detta innebär en potentiell försämring på 2–12 procent.

Risk för övergödning vattendrag

Tabell 14 Näringspåverkade vattendrag som riskerar att inte nå målen under perioden 2016–2021. Tabellen visar antal vattendrag i risk, osäker risk respektive ingen risk samt hur dessa förhåller sig till bedömningen av övergödning för perioden 2009–2015.


Riskbedömning 2016–2021 (antal)

Riskbedömning 2016–2021 (procent)

Övergödd
2009–2015 (antal)

Ej övergödd 2009–2015 (antal)

Risk

172

14

148

24

Osäker risk

185

16

65

120

Ingen risk

832

70

50

782

Totalt

1189


263

926

Kust

Av distriktets kustvatten bedöms 79 procent vara i risk att inte uppnå miljökvalitetskraven till 2021 på grund av övergödning, se Tabell 15. För resterande 21 procent är risken osäker och mer övervakning krävs för att fastställa eventuella förbättringsbehov.

Jämförs riskbedömningen mot bedömningen av övergödning under perioden 2009–2015 är omfattningen av miljöproblemet relativt oförändrat. Av de 177 övergödda kustvattnen från 2009–2015 som är jämförbara mellan sexårsperioderna, kvarstår problematiken för 80 procent av förekomsterna. För 20 procent behövs ytterligare övervakning för att klargöra risken. Inga direkta förbättringar kan ses. Utöver de kustvatten som identifierats som övergödda i 2009–2015 tillkommer ett kustvatten som riskerar att inte nå miljökvalitetskraven.

Risk för övergödning kustvatten

Tabell 15 Näringspåverkade kustvatten som riskerar att inte nå målen under perioden 2016–2021. Tabellen visar antal kustvatten i risk, osäker risk respektive ingen risk samt hur dessa förhåller sig till bedömningen av övergödning för perioden 2009–2015.


Riskbedömning 2016–2021 (antal)

Riskbedömning 2016–2021 (procent)

Övergödd
2009–2015 (antal)

Ej övergödd 2009–2015 (antal)

Risk

141

79

141

0

Osäker risk

37

21

36

1

Ingen risk

0

0

0

0

Totalt

178


177

1

Kontakt