Kontakt

Övergödning - Norra Östersjöns vattendistrikt

Stora mängder organiskt material eller hög belastning av näringsämnen till sjöar, vattendrag och kustvatten kan orsaka övergödning. Höga halter av växtnäring i vattnet leder till att produktionen av biomassa ökar – växter och alger växer mer. Det kan leda till att vikar, sjöar och vattendrag växer igen och att det blir algblomning.

Övergödningen kan också leda till syrebrist i bottenvattnet när stora mängder organiskt material ska brytas ned. Det medför i sin tur att hela organismgrupper som lever i eller nära bottensedimenten kan försvinna.

Vatten som är påverkat av övergödning är ofta grumligt på grund av en stor mängd växtplankton i vattenmassan. Övergödningen leder ofta till att den biologiska mångfalden utarmas, vilket gör ekosystemet mindre motståndskraftigt mot annan påverkan.

Påverkanskällor: Orsaker till övergödning

En påverkanskälla är det som orsakar ett miljöproblem. I tabellerna nedan redovisar vi antal vattenförekomster i distriktet med betydande påverkan från en eller flera påverkanskällor.

I distriktet har 783 vattenförekomster betydande påverkan som orsakar övergödning. Det motsvarar 59 procent av distriktets ytvattenförekomster (Tabell 4).

Vattenförekomster inom distriktet med betydande påverkan

Tabell 4 Antal och procentuell andel av vattenförekomster inom distriktet med betydande påverkan. Bedömningen avser perioden 2016–2021


Kust

Sjö

Vattendrag

Summa

Antal vatten med betydande påverkan

167

214

402

783

Totalt antal vatten

167

428

732

1327

Procent med betydande påverkan

100%

50%

55%

59%

Metoden för att peka ut betydande påverkan beskrivs i vattenmyndigheternas underlagsrapporter (Vattenmyndigheterna, 2020h; 2020i). Metoden skiljer sig åt beroende på om det handlar om kustvatten eller sjöar och vattendrag. Utgångspunkten är dock hur den mänskligt orsakade belastningen av näringsämnen förhåller sig till den naturliga bakgrundsbelastningen, det vill säga den transport av näringsämnen som inte kommer ifrån mänsklig aktivitet. Näringsbelastning från mänsklig verksamhet är utsläpp av fosfor och/eller kväve från exempelvis reningsverk eller diffust läckage från jordbruksmark. Enligt metoden har kustvatten en betydande påverkan om den mänskligt orsakade belastningen motsvarar mer än 10 procent av bakgrundsbelastningen. Motsvarande gränser för sjöar och vattendrag är 80 respektive 100 procent.

Vilka påverkanskällor som förekommer och i vilken omfattning de pekats ut som betydande redovisas i diagram 1 och 2. För sjöar och vattendrag är jordbruk, små avlopp, urban markanvändning och reningsverk de källor som oftast pekats ut som betydande. Motsvarande för kustvatten är påverkan från jordbruk, urban markanvändning, små avlopp och reningsverk. Många kustvatten har dock en betydande påverkan från omgivande vatten, det vill säga att angränsande kustvattenförekomster står för en större del av tillförseln av näringsämnen.

Liggande stapeldiagram som visar att staplarna för små avlopp och jordbruk är de högsta och staplarna för bräddning reningsverk och industri är de lägsta.

Diagram 1 Procentuell fördelning för källor som utgör en betydande påverkan avseende näringsämnen på distriktets sjöar och vattendrag. Bedömningen avser perioden 2016-2021.

Liggande stapeldiagram där det tydligt framgår att stapeln för omgivande vatten är den högsta. De lägsta staplarna är de för industri och historisk förorening/intern belastning.

Diagram 2 Procentuell fördelning för källor som utgör en betydande påverkan avseende näringsämnen på distriktets kustvatten. Bedömningen avser vattenförvaltningscykel 2016-2021.

Statusklassificering

Statusklassificering med avseende på övergödning i sjöar, vattendrag och kust följer gällande föreskrifter, bedömningsgrunder och vägledningar (HVMFS 2013:19; HVMFS 2017:20) .Övriga antaganden för sjöar och vattendrag, som gjorts under statusklassificeringen beskrivs i de kompletterande riktlinjer som vattenmyndigheterna tagit fram tillsammans med länsstyrelserna (Vattenmyndigheterna, 2019d). För kustvattenförekomsterna har statusklassificeringen också tagit hjälp av satellitdata (Philipson, o.a., 2018) och gjorts med hjälp av WATERS-verktyget (Lindegarth, o.a., 2016).

Länsstyrelsernas beredningssekretariat statusklassificerar övergödning utifrån biologiska kvalitetsfaktorer och fysikaliskt-kemiska kvalitetsfaktorer. I huvudsak ska valet av kvalitetsfaktor begränsas till den mest relevanta biologiska respektive mest relevanta fysikaliskt-kemiska kvalitetsfaktorn (HVMFS 2013:19). Men valet av kvalitetsfaktor begränsas ibland av vilken mätdata som finns tillgänglig för en viss vattenförekomst. Kvalitetsfaktorerna som finns att tillgå och i vilken omfattning som de klassificerats för sjöar, vattendrag respektive kustvatten framgår av Tabell 5. Informationen utgår endast från klassificeringar som använts vid riskbedömningen. För både kustvatten och sjöar är det vanligast att växtplankton och/eller näringsämnen klassificerats. Motsvarande för vattendrag är kiselalger och/eller näringsämnen.

Klassificerade kvalitetsfaktorer kopplat till näringspåverkan

Tabell 5 Antal klassificerade kvalitetsfaktorer för åren 2016–2021 kopplat till näringspåverkan. Vilka kvalitetsfaktorer som bedöms är beroende av vattenkategori.

Kvalitetsfaktor

Sjö (antal)

Vattendrag (antal)

Kust (antal)

Bottenfauna

0

7

0

Fisk

0

0

Bedöms ej

Kiselalger

0

204

Bedöms ej

Makrofyter

9

Bedöms ej

0

Växtplankton

175

Bedöms ej

167

Ljusförhållanden

0

Bedöms ej

4

Näringsämnen

216

348

167

Syrgasförhållanden

0

Bedöms ej

0

Totalt

400

559

338

Förändringar sedan 2016

Nedan presenterar vi hur statusen för de olika kvalitetsfaktorerna förändrats i sjöar, vattendrag och kustvatten jämfört med perioden 2009–2015. Som vi visat i Kapitel 3.1 är det problematiskt att jämföra bedömningar mellan olika sexårsperioder. Det är också nödvändigt att jämförelsen endast utgår från säkra klassificeringar från de båda perioderna. Förändringen som beskrivs nedan är därmed inte heltäckande och omfattar endast ett mindre antal av de klassificerade kvalitetsfaktorerna från perioderna 2009–2015 respektive 2016–2021.

En jämförelse mellan enskilda kvalitetsfaktorer ger inte en fullständig bild av hur miljöproblemets omfattning förändrats sedan 2009–2015. Riskbedömningen från 2016–2021 och den tidigare bedömningen av miljöproblemet från 2009–2016 ger en robustare jämförelse. Den beskrivs i avsnittet Riskbedömning med avseende på övergödning.

Status för sjöar

Status för jämförbara klassificeringar är i stor utsträckning oförändrad. 65 procent av klassificeringarna är oförändrade, se Tabell 6. Förbättringar kan ses i 18 procent av klassificeringarna medan en försämring kan ses i 17 procent av klassificeringarna. Av de försämringarna är det 11 klassificeringar där statusen gått från god status till sämre än god status. Bedömningsgrunder för kiselalger och fisk (EindexW3) i sjöar saknades under åren 2009–2015, vilket gör att kvalitetsfaktorerna inte är med i jämförelsen.

Förändringar av status för klassificerade kvalitetsfaktorer kopplat till övergödning i sjöar

Tabell 6 Förändringar av status för klassificerade kvalitetsfaktorer kopplat till övergödning i sjöar. Förändringen avser skillnader mellan åren 2009–2015 och 2016–2021. Värden inom parentes anger antal klassificeringar där statusen försämrats från god eller hög status till måttlig eller sämre status. Endast säkra klassificeringar ingår i jämförelsen.

Förändring

Växt-plankton

Botten-fauna

Makro-fyter

Närings-ämnen

Ljus-förhållanden

Syrgas-förhållanden

Totalt

Förbättring

13

0

4

16

13

0

46

Försämring

22 (3)

1

0

13 (5)

6 (3)

0

42

Oförändrat

15

6

11

106

24

0

162

Totalsumma

50

7

15

135

43

0

250

Status för vattendrag

Status för jämförbara klassificeringar är i stor utsträckning oförändrad. 65 procent av klassificeringarna är oförändrade, se Tabell 7. Förbättringar kan ses i tolv procent av klassificeringarna medan en försämring kan ses i 23 procent av klassificeringarna. Av försämringarna är det 37 klassificeringar där statusen gått från god status till sämre än god status.

Förändringar av status för klassificerade kvalitetsfaktorer kopplat till övergödning i vattendrag

Tabell 7 Förändringar av status för klassificerade kvalitetsfaktorer kopplat till övergödning i vattendrag. Förändringen avser skillnader mellan åren 2009–2015 och 2016–2021.Värden inom parentes anger antal klassificeringar där statusen försämrats från god eller hög status till måttlig eller sämre status. Endast säkra klassificeringar ingår i jämförelsen.

Förändring

Kiselalger

Bottenfauna

Näringsämnen

Totalsumma

Förbättring

6

5

19

30

Försämring

24 (18)

1 (1)

33 (18)

58

Oförändrat

74

20

72

166

Totalsumma

104

26

124

254

Status för kustvatten

Status för jämförbara klassificeringar är i stor utsträckning oförändrad. 59 procent av klassificeringarna är oförändrade, se Tabell 8. Förbättringar kan ses i sju procent av klassificeringarna medan en försämring kan ses i 34 procent av klassificeringarna. Av de försämringarna är det tre klassificeringar där statusen gått från god status till sämre än god status.

Förändringar av status för klassificerade kvalitetsfaktorer kopplat till övergödning i sjöar

Tabell 8 Förändringar av status för klassificerade kvalitetsfaktorer kopplat till övergödning i sjöar. Förändringen avser skillnader mellan åren 2009–2015 och 2016–2021. Värden inom parentes anger antal klassificeringar där statusen försämrats från god eller hög status till måttlig eller sämre status. Endast säkra klassificeringar ingår i jämförelsen.

Förändring

Växt-plankton

Botten-fauna

Makro-fyter

Närings-ämnen

Syrgas-förhållanden

Ljus-förhållanden

Totalt

Förbättring

8

0

0

1

0

0

9

Försämring

9 (3)

0

0

30

0

2

41

Oförändrat

19

1

0

42

0

10

72

Totalsumma

36

1

0

73

0

12

122

Riskbedömning

Riskbedömningen innebär att såväl bedömningar av betydande påverkan som klassificeringar av biologiska och fysikaliskt-kemiska kvalitetsfaktorer vägs samman. Jämfört med enskilda klassificeringar av kvalitetsfaktorer ger riskbedömningen därför ett bättre underlag för att bedöma miljöproblemets omfattning och eventuella förändringar mot tidigare sexårsperioder. Utfallet av riskbedömningen presenteras i Karta 4 och per vattenkategori i avsnitten nedan.

Sjöar

Av distriktets sjöar bedöms 25 procent vara i risk att inte uppnå miljökvalitetskraven till 2021 på grund av övergödning, se Tabell 9. För 20 procent är risken osäker och mer övervakning krävs för att fastställa eventuella förbättringsbehov. Ingen risk bedöms för 55 procent av sjöarna.

Jämförs riskbedömningen mot bedömningen av övergödning under perioden 2009–2015 är omfattningen av miljöproblemet mindre men också till viss del osäkert. Av de 192 övergödda sjöarna från 2009–2015 som är jämförbara mellan sexårsperioderna, kvarstår problematiken för 51 procent av förekomsterna. För 33 procent behövs ytterligare övervakning för att klargöra risken. 16 procent av de tidigare övergödda sjöarna bedöms inte vara i risk, vilket utgör faktiska förbättringar eller att sjöarna bedömts utifrån osäkra klassificeringar 2009–2015. Utöver de sjöar som identifierats som övergödda 2009–2015 tillkommer tio sjöar som riskerar att inte nå miljökvalitetskraven och 23 förekomster där risken bedömts vara osäker. Detta innebär en potentiell försämring på 2-8 procent.

Risk för övergödning sjöar

Tabell 9 Näringspåverkade sjöar som riskerar att inte nå målen under perioden 2016–2021. Tabellen visar antal sjöar i risk, osäker risk respektive ingen risk samt hur dessa förhåller sig till bedömningen av övergödning för perioden 2009–2015.


Riskbedömning 2016–2021 (antal)

Riskbedömning 2016–2021 (procent)

Övergödd
2009–2015 (antal)

Ej övergödd 2009–2015 (antal)

Risk

108

25

98

10

Osäker risk

86

20

63

23

Ingen risk

234

55

31

203

Totalt

428


192

236

Vattendrag

Av distriktets vattendrag bedöms 31 procent vara i risk att inte uppnå miljökvalitetskraven till 2021 på grund av övergödning, se Tabell 10. För 18 procent är risken osäker och mer övervakning krävs för att fastställa eventuella förbättringsbehov. Ingen risk bedöms för 51 procent av vattendragen.

Jämförs riskbedömningen mot bedömningen av övergödning under perioden 2009–2015 är omfattningen av miljöproblemet mindre men också till viss del osäkert. Av de 292 övergödda vattendragen från 2009–2015 som är jämförbara mellan sexårsperioderna, kvarstår problematiken för 63 procent av förekomsterna. För 26 procent behövs ytterligare övervakning för att klargöra risken. 11 procent av de tidigare övergödda vattendragen bedöms inte vara i risk, vilket utgör faktiska förbättringar eller att vattendragen bedömts utifrån osäkra klassificeringar 2009–2015. Utöver de vattendrag som identifierats som övergödda 2009–2015 tillkommer 42 vattendrag som riskerar att inte nå miljökvalitetskraven och 60 förekomster där risken bedömts vara osäker. Detta innebär en potentiell försämring på 6-14 procent.

Risk för övergödning vattendrag

Tabell 10 Näringspåverkade vattendrag som riskerar att inte nå målen under perioden 2016–2021. Tabellen visar antal sjöar i risk, osäker risk respektive ingen risk samt hur dessa förhåller sig till bedömningen av övergödning för perioden 2009–2015.


Riskbedömning 2016–2021 (antal)

Riskbedömning 2016–2021 (procent)

Övergödd
2009–2015 (antal)

Ej övergödd 2009–2015 (antal)

Risk

227

31

185

42

Osäker risk

135

18

75

60

Ingen risk

370

51

32

338

Totalt

732


292

440

Kust

Av distriktets kustvatten bedöms 75 procent vara i risk att inte uppnå miljökvalitetskraven till 2021 på grund av övergödning, se Tabell 11. För resterande 25 procent är risken osäker och mer övervakning krävs för att fastställa eventuella förbättringsbehov.

Jämförs riskbedömningen mot bedömningen av övergödning under perioden 2009–2015 så är omfattningen av miljöproblemet relativt oförändrat. Av de 166 övergödda kustvattnen från 2009–2015 som är jämförbara mellan sexårsperioderna, kvarstår problematiken för 75 procent av förekomsterna. För 25 procent behövs ytterligare övervakning för att klargöra risken. Inga direkta förbättringar kan ses. Utöver de kustvatten som identifierats som övergödda 2009–2015 tillkommer ett kustvatten som riskerar att inte nå miljökvalitetskraven.

Risk för övergödning kustvatten

Tabell 13 Näringspåverkade kustvatten som riskerar att inte nå målen under perioden 2016–2021. Tabellen visar antal sjöar i risk, osäker risk respektive ingen risk samt hur dessa förhåller sig till bedömningen av övergödning för perioden 2009–2015.


Riskbedömning 2016–2021 (antal)

Riskbedömning 2016–2021 (procent)

Övergödd
2009–2015 (antal)

Ej övergödd 2009–2015 (antal)

Risk

126

75

125

1

Osäker risk

41

25

41

0

Ingen risk

0

0

0

0

Totalt

167


166

1

Kontakt