Kontakt

Övergödning - Bottenvikens vattendistrikt

Stora mängder organiskt material eller hög belastning av näringsämnen till sjöar, vattendrag och kustvatten kan orsaka övergödning.

Höga halter av växtnäring i vattnet leder till att produktionen av biomassa ökar – växter och alger växer mer. Det kan leda till att vikar, sjöar och vattendrag växer igen och att det blir algblomning. Övergödningen kan också leda till syrebrist i bottenvattnet när stora mängder organiskt material ska brytas ned. Det medför i sin tur att hela organismgrupper som lever i eller nära bottensedimenten kan försvinna.

Vatten som är påverkat av övergödning är ofta grumligt på grund av en stor mängd växtplankton i vattenmassan. Övergödningen leder ofta till att den biologiska mångfalden utarmas, vilket gör ekosystemet mindre motståndskraftigt mot annan påverkan.

Påverkanskällor: Orsaker till övergödning

En påverkanskälla är det som orsakar ett miljöproblem. I tabellerna nedan redovisar vi antal vattenförekomster i distriktet med betydande påverkan från en eller flera påverkanskällor.

I distriktet har 202 vattenförekomster betydande påverkan som orsakar övergödning. Det motsvarar 3 procent av distriktets ytvattenförekomster (Tabell 7).

Vattenförekomster inom distriktet med betydande påverkan

Tabell 7 Antal och procentuell andel av vattenförekomster inom distriktet med betydande påverkan. Bedömningen avser perioden 2016–2021


Kust

Sjö

Vattendrag

Summa

Antal vatten med betydande påverkan

34

84

84

202

Totalt antal vatten

113

1997

4903

7013

Procent med betydande påverkan

30%

4%

2%

3%

Metoden för att peka ut betydande påverkan beskrivs i vattenmyndigheternas underlagsrapporter (Vattenmyndigheterna, 2020h; 2020i). Metoden skiljer sig åt beroende på om det handlar om kustvatten eller sjöar och vattendrag. Utgångspunkten är dock hur den mänskligt orsakade belastningen av näringsämnen förhåller sig till den naturliga bakgrundsbelastningen, det vill säga den transport av näringsämnen som inte kommer ifrån mänsklig aktivitet. Näringsbelastning från mänsklig verksamhet är utsläpp av fosfor och/eller kväve från exempelvis reningsverk eller diffust läckage från jordbruksmark. Enligt metoden har kustvatten en betydande påverkan om den mänskligt orsakade belastningen motsvarar mer än 10 procent av bakgrundsbelastningen. Motsvarande gränser för sjöar och vattendrag är 80 respektive 100 procent.

Vilka påverkanskällor som förekommer och i vilken omfattning de pekats ut som betydande redovisas i Diagram 3 och Diagram 4. För sjöar och vattendrag är jordbruk, små avlopp, historisk förorening och urban markanvändning de källor som oftast pekats ut som betydande. Motsvarande för kustvatten är jordbruk, små avlopp, reningsverk och urban markanvändning.

Fosfor som har ansamlats i sediment i sjöar och kustvatten kan frigörs under vissa förutsättningar, exempelvis under syrefria bottenförhållanden. I de flesta fall är bidraget av fosfor från intern belastning liten i förhållande till belastningen från omgivningen. Sjösediment som har mättats med fosfor som en följd av tidigare hög näringsbelastning kan i vissa fall leda till att den interna belastningen blir så stor att den utgör ett miljöproblem. Åtgärder för att minska övergödningseffekter i vattnet kan då bli svåra att få till. Det krävs då både åtgärder riktade mot redan ansamlad fosfor, och inte enbart mot belastningskällor från omgivningen.

Liggande stapeldiagram där stapeln för jordbruk är högst, följt av stapeln för små avlopp, följt av stapeln för historisk förorening/intern belastning.

Diagram 3 Procentuell fördelning av källor som utgör en betydande påverkan avseende näringsämnen på distriktets sjöar och vattendrag. Bedömningen avser perioden 2016–2021.

Liggande stapeldiagram där stapeln för jordbruk är högst, följt av stapeln för små avlopp, följt av stapeln för reningsverk.

Diagram 4 Procentuell fördelning för källor som utgör en betydande påverkan avseende näringsämnen på distriktets kustvatten. Bedömningen avser perioden 2016–2021.

Statusklassificering

Statusklassificering med avseende på övergödning i sjöar, vattendrag och kust följer gällande föreskrifter, bedömningsgrunder och vägledningar (HVMFS 2013:19; HVMFS 2017:20) .Övriga antaganden för sjöar och vattendrag, som gjorts under statusklassificeringen beskrivs i de kompletterande riktlinjer som vattenmyndigheterna tagit fram tillsammans med länsstyrelserna (Vattenmyndigheterna, 2019c). För kustvattenförekomsterna har statusklassificeringen också tagit hjälp av satellitdata (Philipson, o.a., 2018) och gjorts med hjälp av WATERS-verktyget (Lindegarth, o.a., 2016).

Länsstyrelsernas beredningssekretariat statusklassificerar övergödning utifrån biologiska kvalitetsfaktorer och fysikaliskt-kemiska kvalitetsfaktorer. I huvudsak ska valet av kvalitetsfaktor begränsas till den mest relevanta biologiska respektive mest relevanta fysikaliskt-kemiska kvalitetsfaktorn (HVMFS 2013:19). Men valet av kvalitetsfaktor begränsas ibland av vilken mätdata som finns tillgänglig för en viss vattenförekomst. Kvalitetsfaktorerna som finns att tillgå och i vilken omfattning som de klassificerats för sjöar, vattendrag respektive kustvatten framgår av Tabell 8. Informationen utgår endast från klassificeringar som använts vid riskbedömningen. För både kustvatten och sjöar är det vanligast att växtplankton och/eller näringsämnen klassificerats. Motsvarande för vattendrag är kiselalger och/eller näringsämnen.

Klassificerade kvalitetsfaktorer kopplat till näringspåverkan

Tabell 8 Antal klassificerade kvalitetsfaktorer för åren 2016–2021 kopplat till näringspåverkan. Vilka kvalitetsfaktorer som bedöms är beroende av vattenkategori.

Kvalitetsfaktor

Sjö (antal)

Vattendrag (antal)

Kust (antal)

Bottenfauna

0

0

1

Fisk

0

0

Bedöms ej

Kiselalger

3

8

Bedöms ej

Makrofyter

0

Bedöms ej

0

Växtplankton

21

Bedöms ej

21

Ljusförhållanden

0

Bedöms ej

10

Näringsämnen

85

82

34

Syrgasförhållanden

0

Bedöms ej

1

Totalt

109

90

67

Förändringar sedan 2016

Nedan presenterar vi hur statusen för de olika kvalitetsfaktorerna förändrats i sjöar, vattendrag och kustvatten jämfört med perioden 2009–2015. Som vi visat i Kapitel 3.1 är det problematiskt att jämföra bedömningar mellan olika sexårsperioder. Det är också nödvändigt att jämförelsen endast utgår från säkra klassificeringar från de båda perioderna. Förändringen som beskrivs nedan är därmed inte heltäckande och omfattar endast ett mindre antal av de klassificerade kvalitetsfaktorerna från perioderna 2009–2015 respektive 2016–2021.

En jämförelse mellan enskilda kvalitetsfaktorer ger inte en fullständig bild av hur miljöproblemets omfattning förändrats sedan 2009–2015. Riskbedömningen från 2016–2021 och den tidigare bedömningen av miljöproblemet från 2009–2016 ger en robustare jämförelse. Den beskrivs i avsnittet Riskbedömning med avseende på övergödning.

Status för sjöar

Status för jämförbara klassificeringar är i stor utsträckning oförändrad (69 procent), se Tabell 9. Förbättringar kan dock ses i 28 procent av klassificeringarna medan en försämring kan ses i en av klassificeringarna. Försämringen berör kvalitetsfaktorn näringsämnen, vilken har gått från god status till sämre än god status. Bedömningsgrunder för kiselalger och fisk (EindexW3) i sjöar saknades under förvaltningscykel 2009–2015, vilket gör att kvalitetsfaktorerna därför inte är med i jämförelsen.

Förändringar av status för klassificerade kvalitetsfaktorer kopplat till övergödning i sjöar

Tabell 9 Förändringar av status för klassificerade kvalitetsfaktorer kopplat till övergödning i sjöar. Förändringen avser skillnader mellan åren 2009–2015 och 2016–2021. Värden inom parentes anger antal klassificeringar där statusen försämrats från god eller hög status till måttlig eller sämre status. Endast säkra klassificeringar ingår i jämförelsen.

Förändring

Växt-plankton

Botten-fauna

Makro-fyter

Närings-ämnen

Ljus-förhållanden

Syrgas-förhållanden

Totalt

Förbättring

1

0

0

8

0

0

9

Försämring

0

0

0

1 (1)

0

0

1

Oförändrat

0

0

0

22

0

0

22

Totalsumma

1

0

0

31

0

0

32

Status för vattendrag

Status för jämförbara klassificeringar är i stor utsträckning oförändrad 86 procent av klassificeringarna är oförändrade se Tabell 10. Inga kvalitetsfaktorer har förbättrats sedan perioden 2009–2015, däremot ses en försämring för fyra av klassificeringarna. Av de försämringar som kan ses är det tre klassificeringar där statusen gått från god status till sämre än god status.

Förändringar av status för klassificerade kvalitetsfaktorer kopplat till övergödning i vattendrag

Tabell 10 Förändringar av status för klassificerade kvalitetsfaktorer kopplat till övergödning i vattendrag. Förändringen avser skillnader mellan åren 2009–2015 och 2016–2021.Värden inom parentes anger antal klassificeringar där statusen försämrats från god eller hög status till måttlig eller sämre status. Endast säkra klassificeringar ingår i jämförelsen.

Förändring

Kiselalger

Bottenfauna

Näringsämnen

Totalsumma

Förbättring

0

0

0

0

Försämring

0

0

4 (3)

4

Oförändrat

6

0

18

24

Totalsumma

6

0

22

28

Status för kustvatten

Status för jämförbara klassificeringar är i stor utsträckning oförändrad 76 procent av klassificeringarna är oförändrade, se Tabell 11. Förbättringar kan ses i sex procent av klassificeringarna medan en försämring kan ses i 18 procent av klassificeringarna. Av de försämringarna är det fyra klassificeringar där statusen gått från god status till sämre än god status.

Förändringar av status för klassificerade kvalitetsfaktorer kopplat till övergödning i kustvatten

Tabell 11 Förändringar av status för klassificerade kvalitetsfaktorer kopplat till övergödning i kustvatten. Förändringen avser skillnader mellan åren 2009–2015 och 2016–2021. Värden inom parentes anger antal klassificeringar där statusen försämrats från god eller hög status till måttlig eller sämre status. Endast säkra klassificeringar ingår i jämförelsen.

Förändring

Växt-plankton

Botten-fauna

Makro-fyter

Närings-ämnen

Syrgas-förhållanden

Ljus
förhållanden

Totalt

Förbättring

2

0

0

0

0

1

3

Försämring

2 (2)

0

0

6 (1)

0

1 (1)

9

Oförändrat

12

1

0

17

0

9

39

Totalsumma

16

1

0

23

0

11

51

Riskbedömning

Riskbedömningen innebär att såväl bedömningar av betydande påverkan som klassificeringar av biologiska och fysikaliskt-kemiska kvalitetsfaktorer vägs samman. Jämfört med enskilda klassificeringar av kvalitetsfaktorer ger riskbedömningen därför ett bättre underlag för att bedöma miljöproblemets omfattning och eventuella förändringar mot tidigare sexårsperioder. Utfallet av riskbedömningen presenteras i Karta 4 och per vattenkategori i avsnitten nedan.

Sjöar

Av distriktets sjöar bedöms två procent riskera att inte uppnå miljökvalitetskraven till 2021 på grund av övergödning, se Tabell 12. För två procent är risken osäker och mer övervakning krävs för att fastställa eventuella förbättringsbehov. Ingen risk bedöms för 96 procent av sjöarna.

Jämförs riskbedömningen mot bedömningen av övergödning under perioden 2009–2015 så är omfattningen av miljöproblemet mindre men också till viss del osäkert. Av de 84 övergödda sjöarna från 2009–2015 som är jämförbara mellan sexårsperioderna, kvarstår problematiken för 44 procent av förekomsterna. För 32 procent behövs ytterligare övervakning för att klargöra risken. 24 procent av de tidigare övergödda sjöarna bedöms inte vara i risk. Detta kan innebära verkliga förbättringar eller att sjöarna bedömts utifrån osäkra klassificeringar 2009–2015. Utöver de sjöar som identifierats som övergödda 2009–2015 tillkommer fyra sjöar som riskerar att inte nå miljökvalitetskraven och 16 förekomster där risken bedömts vara osäker. Detta innebär en potentiell försämring på maximalt en procent.

Risk för övergödning sjöar

Tabell 12 Näringspåverkade sjöar som riskerar att inte nå målen under perioden 2016–2021. Tabellen visar antal sjöar i risk, osäker risk respektive ingen risk samt hur dessa förhåller sig till bedömningen av övergödning för perioden 2009–2015.


Riskbedömning 2016–2021 (antal)

Riskbedömning 2016–2021 (procent)

Övergödd
2009–2015 (antal)

Ej övergödd 2009–2015 (antal)

Risk

41

2

37

4

Osäker risk

43

2

27

16

Ingen risk

1913

96

20

1893

Totalt

1997


84

1913

Vattendrag

Av distriktets vattendrag bedöms endast en procent vara i risk att inte uppnå miljökvalitetskraven till 2021 på grund av övergödning, se Tabell 12. För ytterligare en procent är risken osäker och mer övervakning krävs för att fastställa eventuella förbättringsbehov. Ingen risk bedöms för 98 procent av vattendragen.

Jämförs riskbedömningen mot bedömningen av övergödning under perioden 2009–2015 är omfattningen av miljöproblemet mindre men också till viss del osäkert. Av de 37 övergödda vattendragen från 2009–2015 som är jämförbara mellan sexårsperioderna, kvarstår problematiken för 51 procent av förekomsterna. För 30 procent behövs ytterligare övervakning för att klargöra risken. 19 procent av de tidigare övergödda vattendragen bedöms inte vara i risk, vilket utgör faktiska förbättringar eller att vattendrag bedömts utifrån osäkra klassificeringar under perioden 2009–2015. Utöver de vattendrag som identifierats som övergödda 2009–2015 tillkommer 12 vattendrag som riskerar att inte nå miljökvalitetskraven och 41 förekomster där risken bedömts vara osäker. Detta innebär en potentiell försämring på maximalt en procent.

Risk för övergödning vattendrag

Tabell 13 Näringspåverkade vattendrag som riskerar att inte nå målen under perioden 2016–2021. Tabellen visar antal vattendrag i risk, osäker risk respektive ingen risk samt hur dessa förhåller sig till bedömningen av övergödning för perioden 2009–2015.


Riskbedömning 2016–2021 (antal)

Riskbedömning 2016–2021 (procent)

Övergödd
2009–2015 (antal)

Ej övergödd 2009–2015 (antal)

Risk

31

1

19

12

Osäker risk

52

1

11

41

Ingen risk

4820

98

7

4813

Totalt

4903


37

4886

Kust

Av distriktets kustvatten bedöms 17 procent vara i risk att inte uppnå miljökvalitetskraven till 2021 på grund av övergödning, se Tabell 14. För 13 procent är risken osäker och mer övervakning krävs för att fastställa eventuella förbättringsbehov. Ingen risk bedöms för 70 procent av kustvattenförekomsterna.

Jämförs riskbedömningen mot bedömningen av övergödning under perioden 2009–2015 är omfattningen av miljöproblemet något mindre. Av de 20 övergödda kustvattnen från 2009–2015 som är jämförbara mellan sexårsperioderna, kvarstår problematiken för 70 procent av förekomsterna. För 15 procent behövs ytterligare övervakning för att klargöra risken. 15 procent av de tidigare övergödda kustvattnen bedöms inte vara i risk, vilket utgör faktiska förbättringar eller att kustvattnet bedömts utifrån osäkra klassificeringar 2009–2015. Utöver de kustvatten som identifierats som övergödda 2009–2015 tillkommer fem kustvatten som riskerar att inte nå miljökvalitetskraven och tolv förekomster där risken bedömts vara osäker. Detta innebär en potentiell försämring på 4–15 procent.

Risk för övergödning kustvatten

Tabell 14 Näringspåverkade kustvatten som riskerar att inte nå målen under perioden 2016–2021. Tabellen visar antal kustvatten i risk, osäker risk respektive ingen risk samt hur dessa förhåller sig till bedömningen av övergödning för perioden 2009–2015.


Riskbedömning 2016–2021 (antal)

Riskbedömning 2016–2021 (procent)

Övergödd
2009–2015 (antal)

Ej övergödd 2009–2015 (antal)

Risk

19

17

14

5

Osäker risk

15

13

3

12

Ingen risk

79

70

3

76

Totalt

113


20

93

Kontakt