3.3 Sammanfattning av påverkan, status och risk i vattendistrikten

Nedan redovisas uppgifter enskilt för varje distrikt.

Sjöar, vattendrag och kustvatten

Mänskliga verksamheter påverkar ytvattnet

Av distriktets 7014 ytvattenförekomster riskerar 41 procent att inte uppnå kvalitetskravet god ekologisk status. Fysiska förändringar är den påverkan som i absolut störst grad bidrar till att den ekologiska statusen i distriktets ytvatten ej nås.

Flera miljöproblem är bidragande till att god ekologisk status inte uppnås i distriktet, till exempel:

  • morfologiska förändringar (38 procent av ytvattnet),
  • särskilda förorenande ämnen (3 procent av ytvattnet),
  • försurning (3 procent av ytvattnet) och
  • övergödning (3 procent av ytvattnet).

Samtliga ytvatten riskerar att inte uppnå kvalitetskravet god kemisk status avseende ämnena kvicksilver och PBDE (brominerad difenyleter). Bortsett från dessa båda ämnen är det främst metaller (kadmium, nickel och bly), PFOS och polyaromatiska kolväten (PAH) som till exempel antracen, fluoranten och benso(a)pyren som orsakar att god kemisk status inte uppnås.

Utöver de vattenförekomster som är i risk finns även ett stort antal vattenförekomster med osäker risk där påverkan behöver verifieras med ytterligare övervakning. Det finns sedan länge en relativt välutvecklad övervakning av övergödning och försurning men det finns ett stort behov av mer övervakning av miljögifter och effekterna av fysiska förändringar. Det återspeglas i skillnaden i antalet vattenförekomster i osäker risk, se Tabell 6.

Antal vattenförekomster i risk per miljöproblem.

Tabell 6 Antal vattenförekomster som riskerar att inte nå målen, redovisat per miljöproblem. För vattendrag, sjöar och kustvatten redovisas vattenförekomster i risk + vattenförekomster i osäker risk. För grundvatten redovisas vattenförekomster i risk med åtgärdsbehov + vattenförekomster i risk med enbart övervakningsbehov.

Miljöproblem

Vattendrag

Sjöar

Kustvatten

Grundvatten

Övergödning

31 + 52

41 + 43

19 + 15

-

Flödesförändringar

1248 + 24

85 + 9

12 + 13

-

Morfologiska förändringar och kontinuitet

1846 + 398

141 + 269

16 + 25

-

Miljögifter, särskilda förorenande ämnen1

42 + 126

8 + 21

10 + 25

-

Miljögifter, prioriterade ämnen

Samtliga i risk

Samtliga i risk

Samtliga i risk

-

Miljögifter, prioriterade ämnen (exklusive kvicksilver och PBDE) 1

11 + 88

4 + 16

110 + 0

-

Miljögifter i grundvatten

-

-

-

3+27

Försurning

65 + 91

54 + 15

-

-

Klorid/sulfat i grundvatten

-

-

-

1/2+5/2

Kväveföreningar och fosfat i grundvatten

-

-

-

2+2

Förändrade grundvattennivåer

-

-

-

1+0


Grundvatten

Många verksamheter påverkar även distriktets grundvatten. Det är vanligt med föroreningar från förorenade områden, industrier samt vägar och andra transport- och infrastrukturanläggningar. Av distriktets 783 grundvattenförekomster riskerar 3 procent att inte uppnå kvalitetskravet god kemisk status. Grundvattnets kvantitet påverkas av vattenuttag för allmän försörjning och vattenuttag för jordbruksändamål.

Om en vattenförekomst är i risk för ett eller flera ämnen och i osäker risk för ett eller flera andra ämnen räknas vattenförekomsten bara in i siffran för risk.

I följande avsnitt beskrivs resultaten av påverkansanalys, statusklassificering och riskbedömning per miljöproblem. Förändringen jämfört med föregående förvaltnings period beskrivs övergripande.

Sjöar, vattendrag och kustvatten

Mänskliga verksamheter påverkar ytvatten på olika sätt. I Bottenhavets vattendistrikt är en vanlig anledning till att inte nå god ekologisk status fysisk påverkan. Det kan vara anläggningar som hindrar fisken från att simma uppströms till sina lekområden, så kallade vandringshinder, och andra fysiska förändringar som kanaliseringar efter flottning. Miljögifter påverkar också vattenförekomsterna i distriktet. Föroreningarna kan vara luftburna, så kallad atmosfärisk deposition, eller komma från förorenade områden eller vägar och andra anläggningar för transport och infrastruktur (Tabell 3).

Utöver miljögifter och fysiska förändringar är försurning en viktig orsak till att god status inte nås i vattendrag, sjöar och kustvatten. Dessutom bidrar kvicksilver, polybromerade difenyletrar, tributyltenn och polyaromatiska kolväten till sämre än god status i ytvattnen. I grundvatten är statusen sänkt i ett antal fall och beror då oftast på PFAS11, klorid eller bekämpningsmedel.

I distriktet finns ett antal vatten i de storskaligt utbyggda älvarna som identifierats som kraftig modifierade vatten.

Av distriktets 10 737 ytvattenförekomster riskerar 71 procent att inte uppnå kvalitetskravet god ekologisk status.

Förorenade områden, jordbruk och vägsaltning är den påverkan som i störst grad bidrar till att vissa av distriktets grundvatten har sämre än god kemisk status. Den kvantitativa statusen påverkas av vattenuttag för allmän vattenförsörjning och jordbruk.

Av distriktets 976 grundvattenförekomster har 14 procent bedömts ha otillfredsställande kemisk status. Av dem uppnår alla god kvantitativ status.

Att god kemisk status riskerar att inte uppnås i vissa grundvattenförekomster beror på överskridna halter av klorid och sulfat (52 procent respektive 6 procent) samt kväve och fosfat (44 procent), se tabell 3.

Antal vattenförekomster i risk per miljöproblem.

Tabell 3 Antal vattenförekomster som riskerar att inte nå målen, redovisat per miljöproblem. För vattendrag, sjöar och kustvatten redovisas vattenförekomster i risk + vattenförekomster i osäker risk. För grundvatten redovisas vattenförekomster i risk med åtgärdsbehov + vattenförekomster i risk med enbart övervakningsbehov.

Miljöproblem

Vattendrag

Sjöar

Kustvatten

Grundvatten

Övergödning

301

266

33

-

Flödesförändringar

2383

1057

21

-

Morfologiska förändringar och kontinuitet

4854

1914

17

-

Miljögifter, särskilda förorenande ämnen

371

159

34

-

Miljögifter, prioriterade ämnen

Samtliga i risk

Samtliga i risk

Samtliga i risk

-

Miljögifter, prioriterade ämnen (exklusive kvicksilver och PBDE)

521

219

85

-

Miljögifter i grundvatten

-

-

-

150

Försurning

1100

519

-

-

Klorid/sulfat i grundvatten

-

-

-

56

Kväveföreningar och fosfat i grundvatten

-

-

-

43

Förändrade grundvattennivåer

-

-

-

11


Sjöar, vattendrag och kustvatten

Mänskliga verksamheter påverkar ytvattnet

Mänskliga verksamheter påverkar ytvatten på olika sätt. I Norra Östersjöns vattendistrikt är det vanligt med anläggningar som hindrar fisken från att simma uppströms till sina lekområden, så kallade vandringshinder, och andra fysiska förändringar som hamnar, kanaler och invallningar. Detsamma gäller diffusa utsläpp av näringsämnen från jordbruksmark.

Miljögifter påverkar också vattenförekomsterna i distriktet. Föroreningarna kan vara luftburna, så kallad atmosfärisk deposition, eller komma från förorenade områden eller vägar och andra anläggningar för transport och infrastruktur.

Nio av tio riskerar att inte nå god ekologisk status

Av distriktets 1 326 ytvattenförekomster riskerar 92 procent att inte uppnå kvalitetskravet god ekologisk status. Flera miljöproblem bidrar till detta, till exempel:

  • övergödning (55 procent av ytvattnet),
  • morfologiska förändringar (76 procent av ytvattnet), och
  • särskilda förorenande ämnen (29 procent av ytvattnet).

I tabell 3 redovisar vi hur många vattenförekomster som riskerar att inte nå god status på grund av den påverkan som leder till olika miljöproblem i vatten.

En tredjedel riskerar kemisk status – bortsett från kvicksilver och PBDE
När det gäller ämnena kvicksilver och PBDE (brominerad difenyleter) finns det inga vattenförekomster i distriktet som klarar kraven för god kemisk status. Bortsett från dessa båda ämnen är det ändå drygt en tredjedel av ytvattenförekomsterna som riskerar att inte uppnå god kemisk status.

Utöver kvicksilver och PBDE utgör påverkan av högfluorerade ämnen (PFOS), tributyltenn (TBT), polyaromatiska kolväten (PAH), och metaller de främsta orsakerna till att kvalitetskraven för kemisk status riskerar att inte nås.

Mer miljöövervakning behövs

Förutom de vattenförekomster som med stor säkerhet riskerar att inte nå god status (”i risk") finns ett stort antal vattenförekomster som skulle kunna vara i riskzonen (”i osäker risk”), men där påverkan behöver verifieras med mer övervakning (Tabell 3).

Det finns sedan länge en välutvecklad övervakning av övergödning och försurning men det finns ett stort behov av bättre övervakning av miljögifter och effekterna av fysiska förändringar.

Grundvatten

Mänskliga verksamheter påverkar grundvattnet

Många verksamheter påverkar även distriktets grundvatten. Det är vanligt med föroreningar från vägar och andra transport- och infrastrukturanläggningar men också diffust läckage från jordbruksmark och från förorenade områden. Grundvattnets kvantitet påverkas av vattenuttag för allmän försörjning och vattenuttag för jordbruksändamål.

Hälften av grundvattenförekomsterna riskerar att inte nå god status

Av distriktets 645 grundvattenförekomster riskerar hälften att inte uppnå kvalitetskravet god kemisk status. De främsta orsakerna är betydande påverkan av klorid, metaller, nitrat och PFAS. Sju procent riskerar att inte uppnå kvalitetskravet god kvantitativ status på grund av betydande uttag av grundvatten för dricksvattenförsörjning.

I följande avsnitt beskrivs resultaten av påverkansanalys, statusklassificering och riskbedömning per miljöproblem. Förändringen jämfört med föregående förvaltningscykel beskrivs övergripande.

Antal vattenförekomster i risk per miljöproblem.

Tabell 3 Antal vattenförekomster som riskerar att inte nå god status (risk + osäker risk), uppdelat på olika typer av miljöproblem. För grundvatten redovisas vattenförekomster i risk med åtgärdsbehov + vattenförekomster i risk med enbart övervakningsbehov
1 Om en ytvattenförekomst är i risk för ett eller flera ämnen och i osäker risk för ett eller flera andra ämnen räknas ytvattenförekomsten bara in i siffran för risk.
2 Om en grundvattenförekomst är i risk med åtgärdsbehov för ett eller flera ämnen och i risk med enbart övervakningsbehov för ett eller flera ämnen räknas grundvattenförekomsten bara in i siffran för risk med åtgärdsbehov.

Miljöproblem

Vattendrag

Sjöar

Kustvatten

Grundvatten

Övergödning

227 + 135

108 + 86

126 + 41

-

Flödesförändringar

119 + 41

46 + 26

37 + 39

-

Morfologiska förändringar och kontinuitet

504 + 132

80 + 222

13 + 54

-

Miljögifter, särskilda förorenande ämnen

35 + 200

21 + 90

5 + 32

-

Miljögifter,

prioriterade ämnen

Samtliga i risk

Samtliga i risk

Samtliga i risk

-

Miljögifter,

prioriterade ämnen (exklusive kvicksilver och PBDE)

18 + 163

31 + 92

13 + 98

-

Miljögifter i grundvatten

-

-

-

22+161

Försurning

85 + 3

38 + 1

-

-

Klorid/sulfat i grundvatten

-

-

-

18/7+115/25

Kväveföreningar och fosfat i grundvatten

-

-

-

2+101

Förändrade grundvattennivåer

-

-

-

19+25


Sjöar, vattendrag och kustvatten

Mänskliga verksamheter påverkar ytvattnet

Mänskliga verksamheter påverkar ytvatten på olika sätt. I Södra Östersjöns vattendistrikt är det vanligt med anläggningar som hindrar fisken från att simma uppströms till sina lekområden, så kallade vandringshinder, och andra fysiska förändringar som hamnar, kanaler och invallningar. Detsamma gäller diffusa utsläpp av näringsämnen från jordbruksmark.

Miljögifter påverkar också vattenförekomsterna i distriktet. Föroreningarna kan vara luftburna, så kallad atmosfärisk deposition, eller komma från förorenade områden eller vägar och andra anläggningar för transport och infrastruktur.

Två av tre ytvattenförekomster riskerar att inte nå god ekologisk status
Av distriktets 1 873 ytvattenförekomster riskerar 68 procent att inte uppnå kvalitetskravet god ekologisk status. Flera miljöproblem bidrar till detta, till exempel:

  • övergödning (21 procent av ytvattnet),
  • morfologiska förändringar (49 procent av ytvattnet),
  • flödesförändringar (24 procent av vattendragen),
  • försurning (13 procent av sjöarna och vattendragen) samt
  • för höga halter särskilda förorenade ämnen (4 procent av ytvattnet).

I Tabell 7 redovisar vi hur många vattenförekomster som riskerar att inte nå god status på grund av den påverkan som leder till olika miljöproblem i vatten.

De flesta når god kemisk status – bortsett från kvicksilver och PBDE

När det gäller ämnena kvicksilver och PBDE (brominerad difenyleter) finns det inga vattenförekomster i distriktet som klarar kraven för god kemisk status. Bortsett från dessa båda ämnen är det 3 procent av ytvattenförekomsterna som riskerar att inte uppnå god kemisk status. Utöver kvicksilver och PBDE är uppmätta halter av TBT, kadmium, PFOS, antracen och bly den främsta orsaken till att ytvattenförekomster riskerar att inte nå kvalitetskraven för kemisk status.

Mer miljöövervakning behövs

Förutom de vattenförekomster som riskerar att inte nå god status (”i risk") finns även ett stort antal vattenförekomster som skulle kunna vara i riskzonen (”i osäker risk”), men där påverkan behöver verifieras med mer övervakning.

Det finns sedan länge en välutvecklad övervakning av övergödning och försurning men det finns ett stort behov av bättre övervakning av miljögifter och effekterna av fysiska förändringar.

Antal vattenförekomster per miljöproblem

Tabell 7 Antal vattenförekomster som riskerar att inte nå god status (risk + osäker risk), uppdelat på olika typer av miljöproblem. För grundvatten redovisas vattenförekomster i risk med åtgärdsbehov + vattenförekomster i risk med enbart övervakningsbehov.
1 Om en ytvattenförekomst är i risk för ett eller flera ämnen och i osäker risk för ett eller flera andra ämnen räknas ytvattenförekomsten bara in i siffran för risk. 2 Om en grundvattenförekomst är i risk med åtgärdsbehov för ett eller flera ämnen och i risk med enbart övervakningsbehov för ett eller flera ämnen räknas grundvattenförekomsten bara in i siffran för risk med åtgärdsbehov.

Miljöproblem

Vattendrag

Sjöar

Kustvatten

Grundvatten

Övergödning

172 + 185

78 + 74

141 + 37

-

Flödesförändringar

410 + 222

24 + 25

10 + 13

-

Morfologiska förändringar och kontinuitet

827 + 172

75 + 169

8 + 14

-

Miljögifter, särskilda förorenande ämnen

47

12

8

-

Miljögifter, prioriterade ämnen

Samtliga i risk

Samtliga i risk

Samtliga i risk

-

Miljögifter, prioriterade ämnen (exklusive kvicksilver och PBDE)

24 + 199

18 + 42

19 + 59

-

Miljögifter i grundvatten

-

-

-

25+187

Försurning

146 + 12

93 + 3

-

-

Klorid/sulfat i grundvatten

-

-

-

18/8+104/20

Kväveföreningar och fosfat i grundvatten

-

-

-

3+148

Förändrade grundvattennivåer

-

-

-

77+29


Grundvatten

Mänskliga verksamheter påverkar grundvattnet

Många verksamheter påverkar även distriktets grundvatten. Det är vanligt med föroreningar från vägar och andra transport- och infrastrukturanläggningar men också diffust läckage från jordbruksmark och från förorenade områden. Grundvattnets kvantitet påverkas av vattenuttag via kommunal eller allmän vattentäkt men också vattenuttag för jordbruksändamål.

Hälften av grundvattenförekomsterna riskerar att inte nå god status

Av distriktets 702 grundvattenförekomster riskerar 47 procent att inte uppnå god kemisk status. Detta beror på betydande påverkan från bekämpningsmedel, högfluorerade ämnen (PFAS), bly och polyaromatiska kolväten (PAH). 11 procent riskerar att inte uppnå kvalitetskravet god kvantitativ status på grund av förändrade grundvattennivåer.

Sjöar vattendrag och kustvatten

Mänskliga verksamheter påverkar ytvatten

Mänskliga verksamheter påverkar ytvatten på olika sätt. I Västerhavets distrikt är det vanligt med anläggningar som hindrar fiskens naturliga möjligheter att förflytta sig upp- och nedströms, så kallade vandringshinder men även andra fysiska förändringar som invallningar och kanalisering av vattendrag. Diffusa utsläpp av näringsämnen från jordbruksmark bidrar också starkt till att den ekologiska statusen i distriktets sjöar och vattendrag inte nås. För kustvattnen står sjöfart, omgivande vatten och jordbruket för den viktigaste påverkan.

Miljögifter påverkar också vattenförekomsterna i distriktet. Föroreningarna kan vara luftburna, så kallad atmosfärisk deposition, eller komma från förorenade områden eller vägar och andra anläggningar för transport och infrastruktur. Även reningsverk och deponier bidrar till att miljögifter hamnar i våra vatten.

Nio av tio ytvattenförekomster riskerar att inte nå god ekologisk status

Av distriktets 2 853 ytvattenförekomster riskerar 94 procent att inte uppnå kvalitetskravet god ekologisk status.

Flera miljöproblem bidrar till detta, till exempel kan:

  • 13 procent kopplas till miljöproblemet övergödning
  • 65 procent av ytvattnet till morfologiska förändringar och kontinuitet)
  • 24 procent till flödesförändringar
  • 45 procent av sjöarna och vattendragen till försurning
  • 1,6 procent till för höga halter särskilda förorenade ämnen.

I Tabell 4 redovisar vi hur många vattenförekomster som riskerar att inte nå god status på grund av den påverkan som leder till olika miljöproblem i vatten.

De flesta når god kemisk status – bortsett från kvicksilver och PBDE

När det gäller ämnena kvicksilver och PBDE (brominerad difenyleter) finns det inga vattenförekomster i distriktet som klarar kraven för god kemisk status. Bortsett från dessa båda ämnen är det ändå 1,2 procent av ytvattenförekomsterna som riskerar att inte nå god kemisk status. Utöver kvicksilver och PBDE är det främst uppmätta halter av TBT (tributyltenn), polyaromatiska kolväten (PAH), metaller (kadmium, bly och nickel) och PFOS den främsta orsaken till att ytvattenförekomster riskerar att inte nå kvalitetskraven för kemisk status. Många vattenförekomster har dock bedömts vara ”i osäker risk” för miljögifter vilket betyder att det finns påverkanskällor men inte tillräckligt med mätningar för att göra en säker bedömning.

Mer övervakning behövs

Förutom de vattenförekomster som riskerar att inte nå god status (”i risk”) finns även ett stort antal vattenförekomster som skulle kunna vara i riskzonen (”i osäker risk”). I en del fall kan den osäkra risken bero på att status ligger nära gränsen för god status. I många fall beror det dock på otillräcklig övervakning där påverkan behöver verifieras med ytterligare övervakning innan åtgärder sätts in. Det finns sedan länge en relativt välutvecklad övervakning av övergödning och försurning, men det finns ett stort behov av mer övervakning av miljögifter och effekterna av fysiska förändringar. Det återspeglas i skillnaden i antalet vattenförekomster i osäker risk, se Tabell 4.

Antal vattenförekomster per miljöproblem

Tabell 4 Antal vattenförekomster som riskerar att inte nå målen, redovisat per miljöproblem. För vattendrag, sjöar och kustvatten redovisas vattenförekomster i risk + vattenförekomster i osäker risk. För grundvatten redovisas vattenförekomster i risk med åtgärdsbehov + vattenförekomster i risk med enbart övervakningsbehov.

Miljöproblem

Vattendrag

Sjöar

Kustvatten

Grundvatten

Övergödning

309 + 151

56 + 75

10 + 87

-

Flödesförändringar

561 + 347

107 + 180

23 + 17

-

Morfologiska förändringar och kontinuitet

1410 + 197

431 + 149

8 + 56

-

Miljögifter, särskilda förorenande ämnen

34 + 408

5 + 41

7 + 15

-

Miljögifter, prioriterade ämnen

Samtliga i risk

Samtliga i risk

Samtliga i risk

-

Miljögifter, prioriterade ämnen (exklusive kvicksilver och PBDE)

23 + 253

15 + 61

15 + 86

-

Miljögifter i grundvatten

-

-

-

11+160

Försurning

820 + 81

409 + 27

-

-

Klorid/sulfat i grundvatten

-

-

-

3/0+138/2

Kväveföreningar och fosfat i grundvatten

-

-

-

2+90

Förändrade grundvattennivåer

-

-

-

12+15


Grundvatten

Mänskliga verksamheter påverkar grundvattnet

Många verksamheter påverkar även distriktets grundvatten. Det är vanligt med diffust läckage från förorenande områden och jordbruksmark men även föroreningar från vägar och andra transport- och infrastrukturanläggningar påverkar våra grundvatten. Grundvattnets kvantitet påverkas av vattenuttag via kommunal eller allmän vattentäkt men också vattenuttag för jordbruksändamål.

Drygt två tredjedelar av grundvattenförekomsterna når god status

Av dishögfluoreradegrundvattenförekomster riskerar 26 procent att inte uppnå god kemisk status. Detta beror på betydande påverkan från bekämpningsmedel, högfluorerade ämnen (PFAS) och trikloreten. Två procent riskerar att inte uppnå kvalitetskravet god kvantitativ status på grund av förändrade grundvattennivåer, se Tabell 4.

Om en vattenförekomst är i risk för ett eller flera ämnen och i osäker risk för ett eller flera andra ämnen räknas vattenförekomsten bara in i siffran för risk.

I följande avsnitt beskrivs resultaten av påverkansanalys, statusklassificering och riskbedömning per miljöproblem. Förändringen jämfört med föregående förvaltningscykel beskrivs övergripande.

Kontakt