2.4 Hydrologiska förhållanden i Bottenvikens vattendistrikt

Nederbörd fördelas över Bottenvikens vattendistrikt på olika sätt. Den västra sidan av fjällkedjan får normalt de största nederbördsmängderna eftersom det oftast blåser västliga vindar och när vinden når de höga bergen tvingas den uppåt och blir då avkyld. Detta leder i sin tur till kondensation och nederbörd (SMHI, 2017). Under 2019 hade fjällkedjan en årsnederbörd på cirka 1 400 mm (SMHI, 2020c). Kusten får de minsta nederbördsmängderna och 1–2 mil inåt land finns åter lite större nederbördsmängder (SMHI, 2017).

Avrinningen i Bottenvikens vattendistrikt är hög på grund av den stora mängden nederbörd i fjällkedjan. 2015 hade vattendistriktet den högsta årsmedelavrinningen av alla vattendistrikt (SMHI, 2020a). Årsmedelavrinningen mellan åren 1981–2020 visar att fjällkedjan har den högsta avrinningen och att avrinningen sedan minskar mot kusten (Karta 3) En stor del av den vattenmängd som faller, lagras som snö och därmed uppstår höga flöden under våren när snön smälter. I fjällälvarna, som Kalix- och Torneälven, får detta till följd att två flödestoppar skapas, först i april – maj när snösmältningen startar i kust- och inland och därefter i juni när snön börjat smälta i fjällen. Höga flöden orsakade av regn förekommer under sensommar och höst. En god avrinning samt förekomsten av sand- och grusavlagringar längs älvdalarna skapar förutsättningar för god grundvattentillgång i Bottenvikens vattendistrikt. Grundvattnet har god kvalitet och används bland annat i dricksvattenproduktion.

Kontakt