10.2 Viktiga frågor och särskilda utmaningar i vattendistrikten

Även om mycket har gjorts de senaste åren, så finns det många utmaningar kvar. I det här avsnittet går vi igenom de specifika förutsättningarna för varje distrikt.

En vy över skog och fjäll

Den pågående och framtida förvaltningen av vatten i Bottenvikens vattendistrikt innebär många utmaningar. Särskilda utmaningar att lösa för att nå en hållbar vattenanvändning och fungerande ekosystem i distriktets vatten och som beskrivits i förvaltningsplanens kapitel 2 Beskrivning av vattendistriktet och kapitel 3 Tillstånd och påverkan i vattendistriktet är bland annat:

  • Fysiska förändringar av våra vattenförekomster som har skett för att utvinna energi, få bättre transportvägar, öka produktionen inom jord- och skogsbruk och möjliggöra för bebyggelse.
  • Läckage av metaller och sura ämnen från sulfidjordar i kustområden i samband med att dessa bearbetas eller dikas ut.
  • Storskalig påverkan från areella näringar såsom skogsbruk.
  • Läckage av metaller från avslutad och pågående gruvverksamhet.
  • Bristande skydd av dricksvattentäkter.
  • Övergödning och försurning lokala orsaker till att ekologisk status inte nås.

Dessa miljöproblem är viktiga att fortsätta arbeta aktivt med under kommande period 2021–2027. Arbetet med att åtgärda dem är långsiktigt, där framsteg görs för varje förvaltningscykel samtidigt som mer kunskap erhålls om både orsak, påverkan och metoder för att komma till rätta med problemen varje förvaltningscykel.

De frågor och behov som finns inom de prioriterade åtgärdsområdena är således fortfarande mest angelägna att arbeta vidare med under den kommande förvaltningscykeln, men det finns utmaningar även inom andra områden. En av de största utmaningarna är det förändrade klimatet. Exempelvis påverkas förutsättningarna för ekosystemen av högre temperaturer och förändrade nederbördsmönster, utbredningen av invasiva arter riskerar att växa, ökad risk för såväl torka som översvämningar förväntas, de areella näringarna kommer att beröras både negativt och positivt, turismen i distriktet kommer troligen att öka. Det är svårt att förutse hur stora klimatförändringarna blir och hur fort förloppen sker, eftersom uppmätta värden många gånger överskrider forskningens prognoser.

I Bottenvikens vattendistrikt sker även en omfattande industriell utveckling som innebär etablering av nya verksamheter och utökning av befintliga verksamheter. Utvecklingen har påverkan på miljön och vatten i distriktet, men är också av stor betydelse för vårt vardagliga liv och boende, vårt behov av energi och för vår samhällsekonomi. Planering för och dialog kring hur verksamheter ska kunna etableras eller utvidgas, samtidigt som tillräcklig hänsyn tas till miljökvalitetsnormer för yt- och grundvatten, är viktiga förutsättningar för en fortsatt industriell utveckling i Bottenvikens vattendistrikt.

Exempel på att samhällsutvecklingen har påverkan på vår miljö är att tre av distriktets stora älvar är utbyggda för storskalig vattenkraftsproduktion, vilken är viktig för hela landets energiförsörjning. Även i övrigt är många av distriktets vatten påverkade av vattenkraft. Ett viktigt arbete inom Bottenvikens vattendistrikt under perioden 2021–2027 och framåt är därför arbetet med att genomföra den nationella planen för miljöanpassning av vattenkraften. Arbetet i distriktet startar redan 2022 men de stora älvarna är planerade att prövas senare. Miljöanpassning för att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten i dessa vattendrag kan innebära att öppna upp fria vandringsvägar och att anpassa regleringar av sjöar och vattenflöden. För detta krävs stora insatser av såväl verksamhetsutövare och myndigheter för att hitta de bästa lösningarna för varje enskild vattenkraftsanläggning, samtidigt som avrinningsområdesperspektivet beaktas, så att påverkan på elproduktion och reglerförmåga totalt sett blir rimlig. Miljöanpassningen är av stor vikt för den biologiska mångfalden och för sportfisket. För mer information om den nationella prövningsplanen för vattenkraft. (Läs mer i kapitel 7, Miljökvalitetsnormer för vatten)

Ett annat exempel på utmaningar i vattendistriktet är påverkan från gruvor. Gruvdriften i Malmfälten innebär exempelvis att en hel stad, Kiruna, ska flyttas med alla de konsekvenser för människor och miljö som det medför. Det pågår också omprövningar av befintlig gruvverksamhet som ger möjlighet till ett bättre underlag, exempelvis för att kartlägga påverkan från miljögifter men också redovisning av de miljöåtgärder som genomförts för att skydda och förbättra vattenkvaliteten.

Kunskapsläget om miljögifter i distriktets vatten är fortfarande bristfälligt och behovet av mer övervakning är stort. Det finns inom distriktet ett antal förorenade områden, vars påverkan på yt- och grundvatten är dåligt undersökt. Bekämpningsmedel, både de som används idag och de som är förbjudna, återfinns i vattenmiljön inom Bottenvikens vattendistrikt. Det kommer också nya ämnen, till exempel läkemedel och PFAS, där omfattningen och spridningen i miljön är mycket osäker. Synergieffekter av flera kemikalier i miljön är mycket litet undersökt. Behovet av ökad miljöskyddstillsyn är därför stort.

Jordbruket och skogsbruket har visserligen minskat i samhällsekonomisk betydelse men möjliggör fortfarande att människor kan fortsätta att bo och arbeta även utanför städerna. Inom Bottenvikens vattendistrikt är skogsbruket den största areella näringen. Inom områden med jordbruk och skogsbruk i distriktet finns en stor mängd rätade och kanaliserade vattendrag. Detta tillsammans med utdikning av våtmarker i början av förra seklet gav möjlighet till större produktion. Det finns ett stort behov av att se över vilka områden som behöver prioriteras för produktion, hur dessa produktionsområden kan bli bättre ur miljösynpunkt, samt hur de övriga kan återställas till mer naturliga tillstånd. I distriktet behöver även klimatperspektivet beaktas i detta arbete.

Under sexårscykeln 2016 – 2021 har det tagits fram mer underlag från vägledande myndigheter för att underlätta bedömningen av påverkan på vatten från samhällsviktiga verksamheter. Lagstiftningen har också utvecklats vilket nu innebär att prövningsmyndigheter kan ifrågasätta det underlag som vattenmyndigheten använt för gällande miljökvalitetsnorm i de fall underlaget varit bristfälligt, felaktigt eller att det tillkommit nytt underlag som gör att miljökvalitetsnormen för en vattenförekomst bör ändras. Lagändringarna har bidragit till en mer adaptiv vattenförvaltning och löpande översyn av påverkan från de verksamheter som är aktuella för tillståndsprövning eller omprövning. För mer information om normsättning se kapitel 7.

Det finns ett stort engagemang på lokal nivå i de 10 vattenråd som ännu är aktiva i distriktet och som behöver tas tillvara och byggas vidare på under perioden 2021–2027. Vattenråden genomför samverkansaktiviteter, deltar i samråd, sprider information till berörda, identifierar åtgärdsbehov och initierar utredningar och planering för åtgärder. Det är särskilt glädjande att intresset för utlysningar av bidrag engagerar både kommuner och vattenråd i distriktet. Vattenmyndigheten avser att ytterligare försöka få fram medel för dessa grupper att söka under kommande förvaltningsperiod. Det vore önskvärt om sådana medel är mer anpassade till de miljöproblem som är de största i vårt distrikt. Vattenrådens betydelse för det lokala engagemanget för vattenfrågorna är betydelsefullt och med samma målbild hos de flesta involverade blir det lättare att nå fram i vattenförvaltningsarbetet.

Det har skett mycket inom vattenförvaltningsarbetet under de senaste fem åren, och har genomförts många förbättringsåtgärder, projekt och utredningar rörande vattenmiljöerna i Bottenhavets vattendistrikt. Trots detta kvarstår de allra flesta av de utmaningar som vi identifierade i den senaste förvaltningsplanen för distriktet 2016.

Även i nästa sexårsperiod är det utmaningarna kring fysiska förändringar av vattenmiljöerna, påverkan från areella näringar och försurning, samt påverkan från miljögifter som är de allra största frågorna att hantera i distriktet. En förbättrad och ännu säkrare dricksvattenförsörjning är också ett mycket högt prioriterat område för den kommande förvaltningsperioden. Därtill kommer de utmaningar kring samhällsutbyggnad och påverkan på vattenmiljön från urbana miljöer som vi uppmärksammar allt mer, och som kommer att ta sig nya former och uttryck i takt med ett förändrat klimat.

Den utveckling vi kan börja se i distriktet, med större variationer i nederbörd och torra perioder över året, mindre nederbörd i form av snö och längre växtperioder, kommer att ställa oss inför nya utmaningar i form av torrperioder med de risker för påverkan på grundvattentillgångar och följande vattenbrist som kan uppstå. Mer nederbörd under vissa perioder kan också leda till ökade risker för översvämningar och utläckage av föroreningar och därmed sammanhängande risker för dricksvattenförsörjning och vattenkvalitet. En förebyggande, förutseende samhällsplanering som tar hänsyn till behovet av en god tillgång till vatten av bra kvalitet kommer därför att bli allt viktigare. Och det är tidigt i planeringsstadiet som dessa frågor behöver uppmärksammas, i samband med framtagande av exempelvis regionala vattenförsörjningsplaner, översiktsplaner och regional tillväxt- och utvecklingsstrategier.

Bottenhavets vattendistrikt präglas till stor del av stora avrinningsområden med väldigt olika befolknings- och påverkanstryck i olika delar av distriktet. Därför blir det viktigt under de kommande åren att utveckla ett mer anpassat underlag och arbetssätt för att hantera våra utmaningar på ett väl avvägt sätt. Här ser vi det som helt avgörande att få till ett bra samarbete mellan olika aktörer i både planering och genomförande av åtgärder. Framförallt behöver länsstyrelser och kommuner i distriktet fortsätta arbeta för att åstadkomma en sammanhållen och samordnad åtgärdsplanering för de miljöproblem och påverkanstryck som är relevanta för deras olika delar av distriktet. Det finns stora möjligheter i att dra nytta av gemensamma kunskaper, styrkor, förutsättningar och behov i åtgärdsarbetet genom att planera det sammanhållet och i ett relevant sammanhang. Här kan och vill Vattenmyndigheten bidra med kunskapsunderlag och ett helhetsperspektiv.

Under den kommande sexårsperioden kommer vi att sträva efter att ta fram och presentera underlag för åtgärdsplanering och åtgärdsgenomförande i vattenarbetet i ett format och en skala som upplevs som relevant och praktiskt användbart för länsstyrelser och kommuner i olika delar av distriktet. Syftet är att åstadkomma en konkret dialog kring förutsättningar för och behovet av åtgärder i olika avrinningsområde. Denna dialog kan sedan utmynna i konkreta planer för det fortsatta åtgärdsarbetet, med utgångspunkt i Vattenmyndighetens Åtgärdsprogram för vatten 2021-2027 och de miljökvalitetsnormer som har beslutats för berörda vattenförekomster. Vi är övertygade om att en sådan process kommer att bidra till både ett gemensamt lärande och ett starkare och effektivare åtgärdsarbete. En avgörande faktor för att lyckas med detta kommer att vara att vi kan skapa bra kontaktytor på rätt nivåer i alla delar av distriktet, mellan Vattenmyndigheten, politiker, beslutsfattare och handläggare på länsstyrelser och kommuner som alla bidrar till arbetet för en starkare och effektivare vattenförvaltning.

En särskilt stor utmaning under den kommande förvaltningsperioden kommer förstås att vara att hantera underlag och förutsättningar för kommande prövningar av vattenkraft enligt den nationella planen för omprövning av vattenkraft. Bottenhavets vattendistrikt är ett av de distrikt som är mest påverkat av vattenkraftsverksamheter. Ett mer fördjupat resonemang om detta kommer inom ramen för det särskilda samråd om vattenkraftspåverkade vatten som påbörjas den 1 mars 2021. Men redan nu kan vi förutse att de närmaste årens arbete med att ta fram underlag och samverka inför de kommande prövningarna kommer att generera mycket erfarenheter och lärdomar i just samverkan och effektiva arbetssätt. Det tror vi kan vara värdefulla erfarenheter som kan användas även på andra områden.

Bottenhavets vattendistrikt är rikt på och starkt beroende av vårt vatten både när det gäller kvantitet och kvalitet. Därför är det så viktigt att vi de kommande åren förvaltar denna viktiga naturresurs i samverkan på bästa sätt!

 

En stor andel av yt- och grundvattenförekomsterna i Norra Östersjöns vattendistrikt når inte en god status i dagsläget. Problemen ser lite olika ut i olika delar av distriktet. I kustområdet och i slättlandskapens sjöar och vattendrag finns ofta problem med allt för höga halter av näringsämnen, vilket orsakar övergödning. Både sjöar och vattendrag är påverkade av människan genom fysiska ingrepp så som sjösänkningar, kanalisering och reglering av vattenflödet. Miljögifter från både tidigare verksamhet, pågående verksamheter och diffusa utsläpp påverkar vattenförekomsterna i distriktet.

Norra Östersjön är det mest tätbefolkade av Sveriges vattendistrikt. Det ger ett högt tryck på vattenresurserna i distriktet och gör oss extra känsliga om till exempel klimatförändringarna får ett större genomslag än vad vi kan förutse idag.

Samtidigt som det finns stora utmaningar med att uppnå vattenmiljöer med bra kvalitet och tillräcklig kvantitet i hela vattendistriktet, pågår en positiv utveckling på flera håll. Många kommuner och myndigheter har börjat arbeta mer systematiskt med vattenfrågor, och samverkar mellan olika avdelningar och enheter som berörs. Kunskapsunderlagen förbättras och fler åtgärder genomförs. Detta är en bild som bland annat har framkommit under tidigare samråd och genom den årliga rapporteringen av genomförda åtgärder till vattenmyndigheterna.

Klimatförändringarnas effekter är något som behöver vägas in i allt vattenarbete. Mer extrema väderförhållanden, ökad nederbörd, längre perioder med torka och stigande havsnivåer är följder av klimatförändringar som påverkar både vattentillgång och vattenkvalitet. Utvecklingen av andra miljöproblem kan förvärras, till exempel genom ökad transport av närsalter och miljögifter.

Nedan beskriver vi några områden som vi bedömer som särskilt relevanta inom vattenarbetet i Norra Östersjöns vattendistrikt de kommande åren.

Hållbart samhällsbyggande är viktigt för en bra vattenförvaltning

Många städer inom Norra Östersjöns vattendistrikt växer snabbt och mer mark behöver tas i anspråk för ny bebyggelse och nya verksamheter. Det innebär ett högre tryck på både vattenanvändningen och en större påverkan på vattenmiljöerna. Ökad befolkning kan ge ökade avlopps- och dagvattenutsläpp som leder till ökad belastning av näringsämnen och miljögifter. Ny bebyggelse innebär ofta att andelen hårdgjorda ytor i ett område ökar, vilket bland annat medför större och snabbare ytavrinning och minskad grundvattenbildning. Ofta medför bebyggelse att även annan typ av påverkan ökar, exempelvis byggande av bryggor, båttrafik, muddring och strandmodifieringar.

Trycket på vattenresurserna är hårt och för att vi ska nå en långsiktigt hållbar vattenanvändning behöver vattenfrågorna vägas in tidigt i samhällsplaneringen. En positiv utveckling på det området är att allt fler kommuner inom vattendistriktet har tagit fram eller håller på att ta fram vattenplaner som beskriver hur kommunen ska arbeta med vattenfrågor. Inom projektet LIFE IP Rich Waters finns ett delprojekt som handlar om strategisk kommunal vattenplanering och leds av Länsstyrelsen i Stockholms län. Syftet är att stötta och inspirera kommuner i deras arbete med vattenplanering. I början av 2020 lanserades webbplatsen vattenplanering.se. Den fungerar som en plattform för att sprida information, dela erfarenheter och möjliggöra kunskapsutbyte om kommunal vattenplanering. Där finns också Handbok för strategisk kommunal vattenplanering, som tagits fram inom ramen för projektet. Handboken har arbetats fram i när samverkan med representanter från flera kommuner i vattendistriktet.

Vattenarbete kräver samverkan

Ett vattendrags väg bestäms av höjdförhållanden i landskapet. Detta innebär att floder och åar skär tvärs över kommungränser och andra administrativa gränser som människan har skapat. Aktiviteter som genomförs på en plats vid ett vattendrag kan påverka andra platser både nedströms och uppströms. Därför behöver arbete med vattenfrågor bedrivas utanför våra traditionella ramar, med avrinningsområdet som utgångspunkt och i samverkan mellan alla de som använder och påverkar vattnet.

Det skiljer sig mycket åt mellan olika kommuner vilka resurser och förutsättningar som finns för att arbeta med vattenfrågor. Under samrådet om viktiga vattenfrågor som Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt genomförde 2018–2019 lyfte flera mindre kommuner att de i dagsläget saknar ekonomiska och kompetensmässiga resurser för att få till ett systematiskt vattenarbete. De pekade på att det behövs en samordning av vattenfrågorna inom kommunen och en långsiktighet i arbetet. Samtidigt finns det flera resursstarka kommuner som har kommit långt med sitt vattenarbete, både vad gäller planering och konkret åtgärdsarbete. Mer samarbete, samverkan och erfarenhetsutbyte mellan kommuner kan vara ett sätt att förbättra förutsättningarna för ett systematiskt och långsiktigt vattenarbete.

Inom Norra Östersjöns vattendistrikt finns flera nätverk och projekt som underlättar mellankommunalt samarbete. Vattenmyndigheten har exempelvis en referensgrupp för kommuner i distriktet. Mälarens vattenvårdsförbund driver projektet Mälaren en sjö för miljoner (MER) som syftar till att stötta kommuner i arbetet med vattenfrågor. Projektet frågar sina medlemskommuner vilken typ av stöd och underlag de behöver, och planerar aktiviteter utifrån det. De senaste åren har projektet bland annat genomfört ett antal kurser i att söka finansiering till vattenåtgärder och startat ett nätverk för vattenpolitiker. Under 2019 tog Mälarens vattenvårdsförbund, projektet Mälaren – en sjö för miljoner och vattenmyndigheterna fram en utbildning som riktas sig till kommuner. Utbildningen ger grundläggande kunskap kring kommunernas åtgärder i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och är anpassad efter de fem vattendistrikten. Intresset för utbildningen har varit stort. Även inom LIFE IP Rich Waters har det skapats många plattformar för samverkan och erfarenhetsutbyte mellan kommuner. Ett exempel är delprojektet om strategisk kommunal vattenplanering som nämnts ovan. Under processen med att ta fram handboken för strategisk kommunal vattenplanering hölls flera workshops där deltagare från en rad kommuner i distriktet deltog och lämnade synpunkter.

En annan utgångspunkt för samverkan om vattenfrågor är Havs- och vattenmyndighetens projekt LEVA, Lokalt engagemang för vatten. Under åren 2018 - 2021 har LEVA stöttat 20 olika pilotprojekt med åtgärdssamordnare runtom i Sverige. Målsättningen har varit att skapa ett nytt långsiktigt arbetssätt och att genomföra fler åtgärder mot övergödning i sjöar och hav. I Norra Östersjöns vattendistrikt bedrivs sex LEVA-projekt som på olika sätt syftar till att förbättra lokal samverkan och få till fler åtgärder mot övergödning. Under samrådet 2018–2019 lyfte flera samrådsinstanser fram LEVA som mycket positivt. Det vore önskvärt med den typen av stöd och samordning för lokala projekt även mer långsiktigt. I kapitel 9 Delaktighet i arbetet med vattenförvaltning finns mer information om LEVA-projekten i distriktet.

Vattenförsörjning

Sverige har generellt sett god tillgång på vatten för dricksvattenproduktion, bevattning, användning inom industrin och så vidare. Men lokalt finns stora problem med vattenförsörjningen. Problemen förväntas dessutom bli ännu större i framtiden, i takt med att befolkningen ökar och klimatförändringarnas effekter blir mer påtagliga. Under åren 2016, 2017 och 2018 var det långa perioder med mindre nederbörd än normalt, vilket ledde till låga vattennivåer i sjöar, vattendrag och grundvattenmagasin. Grundvattennivåerna är under hösten 2020 fortfarande under det normala, eller mycket under det normala, på många håll i distriktet.

För att säkra en långsiktig dricksvattenförsörjning behöver nuvarande och framtida dricksvattentäkter ha ett tillräckligt skydd. Länsstyrelsernas regionala vattenförsörjningsplaner är viktiga verktyg i detta arbete. I rapporteringen av åtgärder genomförda 2019 kan noteras att samtliga län i distriktet har påbörjat arbetet med att ta fram en regional vattenförsörjningsplan men att det bara är Stockholms län som har en beslutad plan på plats. I kommunernas återrapportering framgår att 31 procent av de allmänna vattentäkterna har ett fullgott skydd, inrättat med stöd av miljöbalken. 42 procent har någon form av skydd som inte bedöms som fullgott i dagsläget, och 27 procent av de kommunala vattentäkterna saknar helt skydd.

Mälaren försörjer cirka 2 miljoner människor med vatten och är distriktets i särklass viktigaste dricksvattenresurs. I ett längre perspektiv kommer omfattande åtgärder att krävas för att hindra saltvatteninträngning till Mälaren från Östersjön, något som skulle hota hela Mälaren som dricksvattentäkt. I dag är landhöjningen större än den globala havsnivåhöjningen, och nivåskillnaden mellan Östersjön och Mälaren ökar. En vändpunkt beräknas nås runt 2050, då kommer nivåskillnaderna istället minska. Runt 2100 uppskattas nivåskillnaden vara så liten att saltvatten riskerar att strömma in från Östersjön, om inte åtgärder vidtas. Mer information om konsekvenserna för Mälaren av ett förändrat klimat finns bland annat i rapporten Mälaren om 100 år – förstudie om dricksvattentäkten Mälaren i framtiden (Länsstyrelserna, 2011).

Ytterligare en utmaning för vattenförsörjningen är att underhållet av infrastruktur för dricks- och avloppsvatten är eftersatt i många kommuner. Många VA-system är gamla och med nuvarande förnyelsetakt tar det cirka tvåhundra år innan alla ledningar är utbytta. Gamla och bristfälliga ledningar ökar bland annat risken för läckage och därmed utsläpp av avloppsvatten. I en rapport från Svenskt Vatten (2017) konstateras att det behövs stora investeringar för att trygga kommunalt vatten och avlopp, och att VA-avgifterna behöver bli väsentligt högre i framtiden om säkert dricksvatten och miljöriktig avloppshantering ska kunna garanteras.

Arbete med nationell plan för omprövning i Norra Östersjöns vattendistrikt

Omprövningarna enligt den nationella planen för omprövning av vattenkraft (NAP) ska påbörjas 2022. Det beräknas ta cirka 20 år innan alla verksamheter som berörs av planen har tillstånd med moderna miljövillkor. De första prövningsgrupperna som berörs i Norra Östersjöns vattendistrikt ska ha lämnat in sina ansökningar till domstol senast den 1 februari 2022.

Prövningarna ska föregås av en regional samverkansprocess där frågeställningar hanteras och analyseras gemensamt av länsstyrelserna, berörda verksamhetsutövare, övriga myndigheter, kommuner och intresseorganisationer

På initiativ från LIFE IP Rich Waters har en grupp bestående av representanter från Länsstyrelserna inom Norra Östersjöns vattendistrikt skapats, med syfte att samverka om hur Norrströms avrinningsområde (Mälaren) ska hanteras i NAP:en. Samarbetet handlar till största del om att ta fram en gemensam lägesbild över var elkraftverken är placerade och vilka naturvärden som är kopplade till vattendragen som anläggningar ligger i. Genom den informationen ska länsstyrelserna sedan komma fram till en översiktligt plan för hur åtgärdsutrymmet i prövningarna kan fördelas över länen i distriktet.

Den pågående och framtida förvaltningen av vatten i Södra Östersjöns vattendistrikt innebär många utmaningar. De frågor och behov som finns inom de prioriterade åtgärdsområdena övergödning, dricksvattenförsörjning, miljögifter och fysisk påverkan är fortfarande mest angelägna att lösa, men det finns utmaningar även inom andra områden. En av de största utmaningarna är det förändrade klimatet. Exempelvis påverkas förutsättningarna för ekosystemen av högre temperaturer och förändrade nederbördsmönster, utbredningen av invasiva arter växer, ökad risk för såväl torka som översvämningar förväntas, de areella näringarna kommer att beröras både negativt och positivt, turismen i distriktet kommer troligen att öka. Det är vanskligt att bedöma hur stora klimatförändringarna blir och hur fort förloppen sker, eftersom uppmätta värden många gånger överskrider forskningens prognoser. Dessa förändringar har stor inverkan på vattenförsörjningen i distriktet, som utgår från en gemensam och begränsad resurs. När många intressen ska samsas är det särskilt viktigt att vattenuttag har moderna tillstånd och att dricksvatten för människor har ett erforderligt skydd. För att hindra oönskad påverkan av föroreningar är det viktigt att varje vattentäkt riskbedöms utifrån lokala förhållanden. En utmaning är också att se om det finns potential att minska vattenanvändningen inom distriktet.

Utsläppen av näringsämnen har minskat mycket de senaste årtiondena, men för att uppnå miljökvalitetsnormerna finns fortfarande ett stort behov av ytterligare minskningar. Detta är en stor utmaning som bland annat innebär ett fortsatt arbete med att förbättra avlopps- och dagvattenhanteringen. Likaså behöver läckaget av näringsämnen från jordbruksmark minskas ytterligare samtidigt som det finns ett behov av ett fortsatt produktivt jordbruk. Vilka åtgärder som är lämpliga på vilka marker, hur avlopps- och dagvattenrening kan bli effektivare, hur fosforns internbelastning kan minska och hur åtgärderna blir mest kostnadseffektiva, är frågor som är fortsatt viktiga att klarlägga och samverka kring i framtiden.

Kunskapsläget om miljögifter i vatten är fortfarande bristfälligt och behovet av mer övervakning är stort. Det finns inom distriktet ett stort antal förorenade områden, vars påverkan på yt- och grundvatten är dåligt undersökt. Bekämpningsmedel, både de som används idag och de som är förbjudna, återfinns i vattenmiljön. Det kommer också nya ämnen, till exempel läkemedel och PFAS, där omfattningen och spridningen i miljön är mycket osäker. Synergieffekter av flera kemikalier i miljön är mycket litet undersökt. Behovet av ökad miljöskyddstillsyn är därför stort.

I Södra Östersjöns vattendistrikt finns få stora vattenkraftsanläggningar men över 1 000 småskaliga vattenkraftverk, som ska omprövas för att få moderna miljökrav. Miljöanpassning att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten kan innebära att öppna upp fria vandringsvägar och att anpassa regleringar av sjöar och vattenflöden. För detta krävs stora insatser av såväl verksamhetsutövare och myndigheter för att hitta de bästa lösningarna för varje enskild vattenkraftanläggning så att påverkan på elproduktion och reglerförmåga blir rimlig. Miljöanpassningen är av stor vikt för den biologiska mångfalden och sportfisket. För närvarande pågår ett intensivt arbete bland länsstyrelserna i vattendistriktet att kvalitetssäkra underlaget som finns i databasen VISS gällande påverkan, risk, status och åtgärder för vattenförekomster påverkade av vattenkraft som ska prövas mellan 2022 och 2024. Därefter kommer vattenmyndigheten i Södra Östersjön att göra en översyn av miljökvalitetsnormerna och peka ut kraftigt modifierade vatten (KMV) för dessa vattenförekomster utifrån befintliga underlag, metoder och vägledningar. Samråd planeras att hållas i mars-april och beslut förväntas att fattas i december 2021. Arbetet kommer att fortsätta 15 år framöver för att hitta bra och flexibla lösningar i komplicerade områden där det finns stora biologiska (Natura2000) och kulturella värden, samtidigt som elproduktion och reglerförmåga beaktas.

Inom områden med jordbruk och skogsbruk finns en stor mängd rätade och kanaliserade vattendrag. Detta tillsammans med utdikning av våtmarker gav i början av förra seklet möjlighet till större produktion. Det finns ett stort behov av att se över vilka områden som behöver prioriteras för produktion, hur dessa produktionsområden kan bli bättre ur miljösynpunkt, samt hur de övriga kan återställas till mer naturliga tillstånd. I distriktet kommer klimatperspektivet med risk för lite eller för mycket vatten vara särskilt viktigt att beakta i detta arbete.

Det sura nedfallet som orsakar försurning har minskat med 90 procent sedan 80-talet när det var som störst. Även om nedfallet skulle upphöra helt har markens buffrande förmåga försvagats. Kalkning kommer därför att behövas lång tid framöver. I Södra Östersjön har kalkningsmängderna minskat med 47 procent från 2007 till 2019. Någon ytterligare större nedgång är inte att förvänta utan nivån kommer troligen ligga på den senare nivån under de kommande sex åren.

Skogsbrukets försurande påverkan beror på tillväxten och mängden råvara som skördas. Under 1900-talet har tillväxten i skogen ökat kontinuerligt till följd av förbättrad skogsvård, gödsling och tätare skogar. Dessutom har även nedfallet av kväve bidragit. Uttaget av skogsråvara har ökat i ungefär samma takt som den ökade tillväxten. Sedan slutet på 1980-talet har uttaget av skogsråvara ökat ytterligare i och med en ökad användning av skogsbränsle. Bortförsel av grenar och toppar (grot) vid gallring och slutavverkning ger en betydligt ökad försurningseffekt i jämförelse med uttag av bara stamved. Under 2000-talet har uttaget av GROT ökat kraftigt, framför allt i södra Sverige.

Det finns ett stort engagemang på lokal nivå i de 45 vattenråd som etablerats i distriktet. Det är särskilt glädjande att intresset för utlysningar av bidrag är så stort i distriktet. Vattenmyndigheten avser att försöka få fram ytterligare medel att söka. Vattenråden genomför samrådsmöten och andra samverkansaktiviteter, sprider information till berörda, identifierar åtgärdsbehov och initierar utredningar och planering för åtgärder. Vattenrådens betydelse för det lokala engagemanget för vattenfrågorna är betydelsefullt och med samma målbild hos de flesta involverade blir det lättare att nå fram.

Västerhavets vattendistrikt uppvisar en provkarta på i stort sett alla utmaningar kring vatten som finns i riket. Demografi och geografi varierar och det finns både tätbefolkade områden, stora skogar och vidsträckta slättlandskap. Det geografiska läget, närmast Nordsjön och utsatt för sydvästliga vindar, gör att försurande ämnen regnar ned över en berggrund som har låg buffertkapacitet. Hög industrialisering orsakar fysiska förändringar, markanvändningen inom areella näringar bidrar till övergödning, turismen i kustbandet ger upphov till utmaningar som till exempel exploatering av grunda vikar och brist på dricksvatten. I kapitel 2 beskrivs utmaningarna mer utförligt. Utmaningarna för distriktet är av olika slag och finns inom olika dimensioner tidsmässigt och inom samhällsutvecklingen. Dels måste befintliga miljöproblem åtgärdas, dels behöver samhället undvika att förvärra situationen. Dessutom kommer nya utmaningar som behöver bemötas. För att hantera detta behöver alla krafter i samhället arbeta tillsammans, vilket i sin tur ställer krav på information och kommunikation, ömsesidig tillit och samverkan. Här är arbetet igång, och det behöver fortsätta och intensifieras.

Effekterna av dränering

En viktig fråga för distriktets vattenkvalitet är dräneringen inom areella näringar. Jordbruksnäringen arbetar idag i stor utsträckning för att bibehålla och förbättra distriktets vattenförekomster. Väldränerad mark och sammanhållna ytor är nödvändiga förutsättningar för en rationell odling. Samtidigt är odlingslandskapet är i många fall så väl dränerat att vattnet rinner av så fort att det blir svårt att möta ett ändrat regnmönster. Även skogsbrukets dränering påverkar distriktets vatten. Här krävs nytänkande, samverkan och noggranna avvägningar för att kombinera hållbara vattenmiljöer och hållbar livsmedels- och skogsproduktion. Det finns ett stort behov av att se över vilka områden som behöver prioriteras för produktion, hur dessa områden kan bli bättre ur miljösynpunkt, samt hur de övriga kan återställas till mer naturliga tillstånd. I vissa delar av distriktet kommer klimatperspektivet med risk för lite eller för mycket vatten att vara särskilt viktigt att beakta i detta arbete.

Vattenkraften omprövas

Västerhavets vattendistrikt innehåller många små vattenkraftverk och några riktigt stora. Arbetet med att genomföra den nationella planen för miljöanpassning av vattenkraften kommer att vara mycket viktigt och arbetet i distriktet startar redan 2022. Miljöanpassning för att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten i dessa vattendrag kan innebära att öppna upp fria vandringsvägar. Även att anpassa regleringar av sjöar och vattenflöden kan behövas, men sannolikt inte i lika hög grad som i landets norra delar. För detta krävs stora insatser av såväl verksamhetsutövare och myndigheter för att hitta de bästa lösningarna för varje enskild vattenkraftsanläggning, samtidigt som avrinningsområdesperspektivet beaktas, så att påverkan på elproduktion och reglerförmåga totalt sett blir rimlig. Miljöanpassningen är av stor vikt för distriktets biologiska mångfald och för sportfisket. För mer information om den nationella prövningsplanen för vattenkraft se kapitel 7.

Försurning och miljögifter i distriktet

Försurningen är fortfarande ett bekymmer i Västerhavets vattendistrikt, trots att svavelnedfallet från eldning av fossila bränslen har minskat drastiskt. Det kommer att ta lång tid för alla vattendrag att repa sig och fortsatt kalkning är nödvändig för många vattenförekomster i distriktet.

Miljögifter är ytterligare ett problem som i stor grad härrör från gamla försyndelser. Här är utmaningen att ansvarig part och finansiering ska finnas tillgänglig för sanering av alla existerande förorenade områden och sediment. Sanering av förorenad mark är dyr och sker därför ofta i samband med exploatering. I områden där ingen byggnation planeras och det kommersiella värdet av marken är lågt måste annan finansiering hittas och åtgärdstakten är låg. Göta Älvdalen är i detta sammanhang en särskilt intressant utmaning. Här finns förorenade områden som samtidigt har hög skredrisk. En särskild utredning av skredrisken i Göta Älv genomfördes av SGI 2009 - 2012 på regeringens uppdrag men än återstår mycket åtgärdsarbete. Göta Älv är vattentäkt för hundratusentals människor i sex kommuner.

Hållbar samhällsutveckling motverkar nya miljöproblem

Det är också viktigt att utveckla samhället på ett sätt så att inte nya problem uppkommer eller befintliga problem förvärras. Tydliga kommunala planer för hur miljökvalitetsnormerna ska uppnås behövs och vattenperspektivet måste genomsyra den fysiska planeringen. Ökad befolkning kan ge ökade avlopps- och dagvattenutsläpp som leder till ökad belastning av näringsämnen och miljögifter. Att ny bebyggelse inte nödvändigtvis måste innebära större vattenmängder till avloppsreningsverken kräver nytänkande och investeringar.
Inom projektet LIFE IP Rich Waters har ett fokusområde varit strategisk kommunal vattenplanering. I början av 2020 lanserades webbplatsen vattenplanering.se. Den fungerar som en plattform för att sprida information, dela erfarenheter och möjliggöra kunskapsutbyte inom kommunal vattenplanering. Där finns också en konkret handbok för strategisk kommunal vattenplanering som är tillgänglig för alla. Västerhavets vattendistrikt har en kommunal referensgrupp som också bidrar i frågan hur myndigheter på bästa sätt kan stötta kommunerna i deras arbete med vattenfrågorna fysisk planering.

Exploateringen av västkusten

Vid kusten vill många både bo och turista, vilket leder till konkurrens om vattnet, med exempelvis saltvattenträngning eller vattenbrist som följd. Detta behöver mötas med klok planering och hållbar exploatering. Båtturismen kräver också plats, ofta på de ställen som utgör de allra bästa föryngringsplatserna för livet i havet. Muddring och bryggor påverkar kusten och livlig båttrafik orsakar svall, buller och grumling. Teknisk utveckling och nytänkande för båtlivet är viktigt, exempelvis båtförvaring på land, delning/uthyrning av båtar och nya, giftfria sätt att hindra påväxt på båtskroven. Det finns stora möjligheter att utveckla turism och friluftsliv vid kusten, men det behöver ske med bevarande av viktiga livsmiljöer och hushållning med dricksvattenresurser i fokus. Långsiktig utveckling av livskraftigt vattenbruk, exempelvis olika typer av hållbara odlingar både i hav och på land, är också viktig för kusten.

Skydd av dricksvatten

Det dricksvattenresurser som finns i distriktet och är av god kvalitet behöver bevaras och skyddas. Om en vattenförekomst är en dricksvattentäkt, befintlig eller potentiell, behöver vattenskyddsområden inrättas och tillsyn ske. Alltför många vattentäkter saknar idag fortfarande skydd och det behövs en ökad medvetenhet om vilka konsekvenser en förorenad eller på annat sätt skadad vattentäkt har för hela samhället. Arbetet med distriktets största vattentäkt Göta älv har pågått i över ett decennium, men är förhoppningsvis på sluttampen.

Utmaningar till följd av förändrat klimat

Klimatförändringar är ett faktum och effekterna märks tydligt redan nu. Detta behöver vägas in i allt vattenarbete. Flera områden i distriktet, bland annat de tätbefolkade områdena Göteborg, Mölndal, Kungsbacka, Hallandskusten, Borås och Karlstad hotas av översvämningar. Antingen på grund av höga flöden i vattendragen, orsakade av mer och häftigare nederbörd, eller på grund av stigande havsnivåer. Det är viktigt att samhället kan möta översvämningshotet utan att försämra hydromorfologin i vattendragen. Samtidigt behövs också förebyggande arbete för att motverka läckage av övergödande ämnen på grund av erosion och även markföroreningar som mobiliseras vid översvämningar. Insatser kommer även behövas för invasiva främmande marina och limniska djur- och växtarter som gynnas av högre vattentemperaturer

För att mota både torka och översvämningar orsakade av nederbördsmönstren behövs åtgärder som fördröjer vattnets väg genom landskapet och ökar grundvattenbildningen. Våtmarker är ett exempel på detta. Dessa åtgärder behöver beredas plats i landskapet, även inom bebyggda områden. Detta ställer krav på planering av ny bebyggelse, och en stor utmaning är att samtidigt åtgärda befintlig bebyggelse. När ytor tas i anspråk för åtgärder på ett sätt som inskränker användning och tillgång till urbana ytor eller minskar odlingsbara markyta behövs både samverkan och ekonomiska incitament.

Framtiden – nya utmaningar, ökad kunskap och samverkan

Det finns nya och potentiella miljöproblem som inte direkt nämns i vattendirektivet, men som ändå måste hanteras. Invasiva arter, nedskräpning framför allt av plast i mikro- och makroformat och brunifiering är exempel på sådana frågor. Andra utmaningar kan vara ökande vattentemperaturer, undervattensbuller och hygieniska parametrar. Det gäller att hitta effektiva sätt för samhället att möta dessa utmaningar.

Det finns kunskapsbrister som måste mötas. Exempelvis behöver miljöövervakningen förstärkas för att fylla vattenförvaltningens behov. Projektet Full koll på våra vatten beräknas snart leverera resultat, men det behövs också medel för att genomföra övervakningen. Den kunskap som finns behöver också spridas mer. Vattnet rinner in och ut över administrativa gränser och berör alla delar av samhället. Det krävs därför omfattande samverkan för att värna vattnet. För att denna samverkan ska fungera krävs en gemensam kunskapsbas och ett gemensamt förhållningssätt så att det blir möjligt att förstå varandra och komma framåt i arbetet. Här finns en stor kommunikativ och pedagogisk utmaning.

Potential och utmaningar i lokalt åtgärdsarbete

Västerhavets vattendistrikt har 35 vattenråd som på olika sätt arbetar för bättre vatten och ökat lokalt engagemang. EU-projektet Water Co-Governance tog under åren 2017-2021 fram ett stort antal verktyg som vattenråd och andra kan använda för att utveckla lokalt arbete och åtgärdsgenomförande. Inom distriktet finns också sex av tjugo LEVA-områden, med en särskild samordnare i varje område. Dessa samordnare har bland annat visat vikten av att faktiskt ha anställd personal som kan driva lokala arbetsprocesser för åtgärder med det större avrinningsområdesperspektivet i åtanke.

En utmaning för lokalt åtgärdsarbete är att finansieringen av åtgärder ofta är kortsiktig och oberäknelig. Mycket finansiering kommer i projektform och medlen ska ofta användas under kort tid. Den epidemi av Covid-19 som startade våren 2020 visade mycket tydligt bekymret med kortsiktig finansiering. En stor mängd planerade aktiviteter för att nå ut till fler berörda markägare och verksamheter inom beviljade åtgärdsprojekt fick ställas in och det var inte självklart möjligt att spara finansieringen för detta till efterföljande år. Många utlysningar av medel är också riktade mot främst övergödning, vilket kan vara en begränsning för de behov som finns.

En annan utmaning är behovet av att lotsa fysiska åtgärder igenom nödvändig administration, med de olika tillstånd som kan behövas. Det är nödvändigt att berörda myndigheter arbetar kontinuerligt med att underlätta administrativa bördor för att förenkla åtgärdsgenomförande och samtidigt stimulera att lokalt engagemang snabbt kan resultera i handling

Kontakt