5.6 Rådgivning och utveckling av kunskapsunderlag för att minimera belastning från sur sulfatjord

En grävd grop i lerig jord där jorden har rostfärgade
sprickor. 

Foto: mostphotos.com

Länsstyrelserna: Rådgivning och utveckling av kunskapsunderlag för att minimera belastning från sur sulfatjord

Länsstyrelserna ska arbeta förebyggande för att förhindra att negativ påverkan från sura sulfatjordar leder till att miljökvalitetsnormer för vatten inte följs. Länsstyrelserna ska särskilt:

  1. a) ta fram underlag för identifiering och prioritering av de områden som är i behov av åtgärder på grund av att det föreligger stor risk för negativ påverkan på vattenkvalitet från sura sulfatjordar;
  2. b) utveckla kunskapen om vilka miljöåtgärder som är praktiskt möjliga för att motverka negativ påverkan på vattenkvalitet från sura sulfatjordar; och
  3. c) förebygga och minska negativ påverkan från sura sulfatjordar genom informationsspridning, rådgivning, prövning och tillsyn kopplade till användningen av mark och vatten.

Åtgärden ska göras i samverkan med SGU, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och kommunerna.

Åtgärden ska genomföras så att den bidrar till att miljökvalitetsnormerna för yt- och grundvatten ska kunna följas.

Motivering

Vid torrläggning av potentiella sura sulfatjordar syresätts dessa och övergår till sura aktiva sulfatjordar. Vattendragen som rinner igenom områden med sura sulfatjordar riskerar att i perioder med högt flöde drabbas av en försurnings- och metallbelastning som tydligt försämrar det ekologiska och kemiska tillståndet i vattnet. Påverkan blir extra kraftigt vid höga flöden som föregåtts av onormal sommartorka. Den mest påtagliga effekten är fiskdöd på grund av de metallutfällningar som uppstår vid lågt pH-värde.

För att kunna bedöma och prioritera åtgärdsbehovet måste problematiken med sur sulfatjord kartläggas. Även om inventeringar har gjorts behövs en mer heltäckande kartläggning göras över bl.a. vilka vattendrag som påverkas av sura sulfatjordar samt i vilken omfattning ekosystem längs kusten påverkas av sura sulfatjordar. Det finns även behov av en kunskapsuppbyggnad om lämpliga metoder för att förebygga och minska påverkan av sura sulfatjordar på ytvatten.

Länsstyrelsen har en viktig roll som kunskapsmyndighet, via exempelvis rådgivning om försiktighetsåtgärder som bör vidtas i samband med aktiviteter som riskerar att aktivera sura sulfatjordar. Det är också viktigt att länsstyrelserna tar hänsyn till sura sulfatjordar vid prövning och tillsyn av vattenverksamhet och miljöfarliga verksamheter. Problematiken med sur sulfatjord bör även beaktas inom ramen för länsstyrelsen roll i förhållande till kommunernas planering av markanvändning.

Genomförande

Länsstyrelserna kan utnyttja de kunskapsunderlag som redan är framtagna från SGU och länsstyrelserna. Länsstyrelserna kan samverka med andra myndigheter med kunskap och erfarenhet om sura sulfatjordar såsom SGU, Skogsstyrelsen och Trafikverket. Utveckling av åtgärder gällande behandling av sura sulfatjordar kan göras inom ramen för pilotprojekt.

Länsstyrelserna har ansvar för prövning- och/eller tillsyn av vissa vattenverksamheter och miljöfarliga verksamheter (11 kap. samt 26 kap. miljöbalken). Till länsstyrelserna ska även vissa verksamheter som inte omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt men som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön anmälas för samråd (12 kap. 6 § miljöbalken). Länsstyrelsen har även dels en rådgivande roll, dels en tillsynsroll i kommunernas planläggning av användningen mark och vatten i enlighet med plan- och bygglagen (3 kap. 10 och 16 §§, 5 kap. 14 och 22 §§ samt 11 kap. 10-16 §§).

Sammanhang

Åtgärden stödjer SGU åtgärd 1, Jordbruksverket åtgärd 3 och Länsstyrelsen åtgärd 2 i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2021-2027.

Kontakt