Nyttan med miljökvalitetsnormer

Miljökvalitetsnormerna är ett av de verktyg som arbetet med
att förvalta och förbättra Sveriges vatten baseras på. De bygger på statusklassificering utifrån analyser av mätdata eller expertbedömningar.

Ett barn leker vid strandanten och en segelbåt anas i bakgrunden.

Foto: Fotolia.com

Miljökvalitetsnormer ska tillämpas vid myndigheters och kommuners prövning och tillsyn av vattenverksamheter och miljöfarliga verksamheter. Huvudregeln är att myndigheter och
kommuner inte får tillåta en verksamhet som bidrar till att vattnets kvalitet försämras eller äventyrar att miljökvalitetsnormer kan uppnås.

För att kunna bedöma hur en verksamhet eller plan kan påverka statusen i en vattenförekomst kan åtgärdsprogrammet användas som underlag. Sammanställningar per åtgärdsområde finns som bilagor till åtgärdsprogrammet. De visar hur normerna kan följas på ett kostnadseffektivt sätt inom enskilda avrinningsområden. De innehåller även förslag på åtgärder.

Myndigheter och kommuner som planerar enligt plan- och bygglagen eller bedriver tillsyn och prövar verksamheter enligt miljöbalken, behöver i sin tur ställa krav på verksamhetsutövare och andra aktörer att göra nödvändiga förbättringar. Det kan handla om att anlägga våtmarker, bygga fiskvägar eller minska utsläpp från exempelvis dagvatten eller enskilda avlopp. Genom den samlade effekten av att åtgärdsprogrammet genomförs och att miljökvalitetsnormer tillämpas i enskilda fall kan normerna följas.

Hitta miljökvalitetsnormer i VISS

Miljökvalitetsnormer för ett vatten bygger på statusklassificering utifrån analyser av mätdata eller expertbedömningar. All information som vattenmyndigheterna och länsstyrelserna har
sammanställt om varje vattenförekomst finns tillgänglig i Vatteninformationssystem
Sverige, VISS (www.viss.lansstyrelsen.se). Där framgår exempelvis vilka miljökvalitetsnormer som gäller för en sjö eller ett vattendrag intill en verksamhet som ska prövas. Motiveringstexten förklarar vilka bedömningar och statusklassificeringar som normen grundar sig på. Informationen i VISS uppdateras löpande i takt med att ny information och data analyseras och bedöms. Som handläggare är det därför viktigt att titta på och utgå från den senaste versionen av statusklassificeringen.

Om statusen har ändrats till det sämre ska miljökvalitetsnormen fortfarande nås, och myndigheten kan i tillsyn och prövning behöva ställa högre krav på verksamheterna i området för att nå målet. Har statusen däremot blivit bättre kan det vara lättare att tillåta nya eller utökade verksamheter som berör vattenförekomsten, så länge statusen inte riskerar att försämras. Förutom statusklassificeringar och miljökvalitetsnormer finns
mycket annat underlag i VISS som kan behövas vid en prövning eller i en miljökonsekvensbeskrivning.

Bilden visar sjön Åsunden mitt i VISS-kartan och visar miljökvalitetsnormen god ekologisk status 2021.

Sjön Åsunden mitt i VISS-kartan. Såhär visas miljökvalitetsnormen god ekologisk status 2021.

Vem som helst, kommuner, företag, myndigheter, konsulter, vattenråd eller privatpersoner, kan hämta data från VISS, till exempel vilka betydande föroreningskällor som påverkar yt- eller grundvatten i området. Vattenmyndigheterna arbetar för att koppla fler och fler datakällor, som idag är utspridda på myndigheter, länsstyrelser, kommuner, universitet, näringsliv och föreningar, till VISS. Detta så att den som söker information bara behöver leta på ett ställe. I VISS-hjälpen förklaras fackuttryck och begrepp som används i vattenförvaltningsarbetet. Informationen utvecklas ständigt i samarbete med användare av systemet.

Att enbart ange en nivå för miljökvaliteten har ingen rättslig verkan mot vare sig myndigheter eller verksamhetsutövare. För att miljökvalitetsnormerna ska få praktisk betydelse måste de kopplas samman med andra rättsliga instrument. Miljökvalitetsnormernas juridiska konstruktion innebär att de inte direkt styr en verksamhetsutövare eller enskild. Det är först när normerna har omvandlats till krav eller regler från en myndighet eller kommun som de blir styrande. Myndigheterna ska ställa de krav som behövs och är rimliga, både i enskilda fall och när generella regler eller råd utformas. På så sätt har normerna en indirekt effekt för verksamhetsutövare, enskilda och för miljön.

Kontakt