/

Utmaningar i Norra Östersjöns vattendistrikt

Norra Östersjöns vattendistrikt är det mest tätbefolkade i landet. Drygt två miljoner människor tar sitt dricksvatten från Mälaren som samtidigt är farled för tung båttrafik och mottagare av avloppsvatten från 1,1 miljoner människor.

Utmaningar i vattendistriktet sammanfattningsvis:

  • Klimatförändringarna påverkar vattnet i distriktet på flera sätt.
  • Mälaren försörjer cirka två miljoner människor med vatten vilket innebär att vattenförsörjningen är en kritisk fråga.  
  • Vattenbrist påverkar både dricksvattenförsörjning och förutsättningarna för jordbruk, skogsbruk, industri och turism.
  • En stor del av vattnet i distriktet är tydligt påverkat av övergödning.
  • Det finns tusentals hinder som påverkar fiskars och andra vattendjurs naturliga vandringsväg.
  • Miljögifter från både tidigare verksamheter, pågående verksamheter och diffusa utsläpp påverkar vattnet i stor utsträckning.

Klimatförändringar

Klimatförändringarna kan leda till en högre årsmedeltemperatur med mildare vintrar och minskat snötäcke. I och med en högre medeltemperatur förlängs växtsäsongerna och det kan leda till ökad användning av gödsel och bekämpningsmedel, som riskerar att påverka grundvattnets kvalitet.

De förväntade klimatförändringarna i vattendistriktet med ökande nederbörd och kraftigare högflöden ökar också risken för att Mälaren ska svämma över. I ett längre tidsperspektiv riskerar också stigande havsnivåer att leda till saltvatteninträngning i Mälaren vilket påverkar Mälaren som dricksvattentäkt.

 

Vattenförsörjning

Fyra större dricksvattenproducenter tar sitt råvatten ur Mälaren och ett 30-tal kommuner försörjs med vatten från dessa producenter. Samtidigt är Mälaren farled för tung båttrafik och mottagare av avloppsvatten från 1,1 miljoner människor. Grusåsarna, som också är viktiga dricksvattentäkter, genomkorsas av vägar med omfattande transporter av farligt gods, särskilt sträckan Västerås – Köping – Örebro. I många kommuner är underhållet av infrastruktur för dricks- och avloppsvatten eftersatt. Gamla och bristfälliga ledningar ökar risken för läckage och därmed utsläpp av avloppsvatten. VA-systemen inklusive dagvattenhanteringen behöver också uppgraderas och anpassas till ett förändrat klimat och en ökande befolkning. Detta kan annars få konsekvenser till exempel i form av ökade bräddningar och därmed ökade utsläpp.

Illustration som beskriver hur vattenresurser och dricksvattenförsörjning behöver synliggöras i översiktsplanering och vattenförjningsplaner.

I all samhällsplanering behöver vattenresurser och dricksvattenförsörjning synliggöras och vägas mot olika samhällsintressen. Illustration Airi Iliste.

Vattenbrist

Vattenbrist påverkar både dricksvattenförsörjning och förutsättningar för jordbruk, skogsbruk, industri och turism. Det får också negativa effekter för växter och djur som är beroende av vatten.

I Sverige är den vanligaste vindriktningen sydvästlig vind. Det är därför också från det hållet som den största mängden nederbörd kommer. Större delen av Norra Östersjöns vattendistrikt ligger på så sätt i regnskugga och får betydligt mindre årsnederbörd än de västliga delarna av landet. Vattenföringen i enskilda vattendrag uppvisar stora variationer under årets lopp och mellan olika år. Området runt Mälaren tillhör de torraste områdena i landet tillsammans med östra Småland, Öland och Gotland. Generellt sett är tillgången på grundvatten god i hela distriktet, men lokalt kan det uppstå vattenbrist vid varma och torra perioder. Vattenuttag i distriktet sker bland annat för vattenanvändning i jordbruk, allmän eller enskild dricksvattentäkt och inom industrin. Under hösten 2021 var nivåerna i de mindre grundvattenmagasinen normala för årstiden. I de större magasinen låg nivåerna fortfarande under det normala i stora delar av vattendistriktet.

Övergödning

Mer än 75 procent av kustvattnen och runt en tredjedel av distriktets sjöar och vattendrag har bedömts vara tydligt påverkade av övergödning. Ytterligare har 15 procent av distriktets sjöar, däribland Hjälmaren och delar av Mälaren, bedömts påverkade av internbelastning, där fosfor bunden till sedimenten kan frigöras och förvärra övergödningsproblemen. Bräddningar och utsläpp från enskilda avlopp behöver minska.

Fysisk påverkan på vattenmiljöerna

Människan har under generationer förändrat vattenlandskapet för att vinna mark, förbättra produktionen inom jord- och skogsbruk, möjliggöra bebyggelse, skapa infrastruktur, eller utvinna energi. Samtidigt som de här ingreppen har en positiv effekt för människa och samhälle har de i många fall haft en negativ påverkan på de vattenanknutna ekosystemen. Människan påverkar sjöar och vattendrag genom att reglera vattenflödet, bland annat för att utvinna energi genom vattenkraft. Även om vattenkraften är relativt begränsad i Norra Östersjöns vattendistrikt jämfört med i övriga landet, finns det några vattensystem där den ändå är omfattande, bland annat i Arbogaån och Kolbäcksån.

Reglering av vattennivåerna har gjorts för att minska risken för översvämning av jordbruksmark och för att underlätta för sjöfarten. Regleringen innebär att variationerna i vattenstånd jämnas ut inom och mellan år. En mindre andel av strandområdet blir översvämmad om våren, jämfört med de förhållanden som rådde innan regleringen. Det påverkar djur- och växtlivet i de strandnära miljöerna. Mälaren är ett exempel på kraftigt reglerad sjö där strandnära livsmiljöer har påverkats av regleringen. Gamla kraftverksdammar kan utgöra värdefulla kulturmiljöer samtidigt som de har en negativ påverkan på bland annat vandrande fiskarter.

Människan påverkar havsmiljön negativt genom bland annat sjöfarten, fritidsbåtar och muddring. Bryggor och småbåtshamnar placeras ofta i grunda, vågskyddade kustområden som är ekologiskt viktiga och känsliga för fysisk störning. Effekten av landhöjning och vattennivåhöjning är att havsnivån längs kusten i Norra Östersjöns vattendistrikt sjunker. Därmed blir fler kuststräckor med tiden grundare och lämpliga som fiskars lekplatser och yngelkammare. Samma områden är också lämpliga för småbåtshamnar och bryggor. Bruk av småbåtar behöver planeras för att inte ge negativ påverkan på den grunda havsmiljön.

Miljögifter

Miljögifter från både tidigare verksamhet, pågående verksamheter och diffusa utsläpp påverkar vattenförekomsterna i distriktet. Atmosfärisk deposition av kvicksilver och PBDE gör att samtliga ytvattenförekomster i distriktet inte når god kemisk status. Dagvatten, giftiga båtbottenfärger, deponier och avloppsreningsverk är andra källor som påverkar många vattenförekomster i distriktet.

Övervakningsdata saknas i många av de vattenförekomster som misstänks vara påverkade av miljögifter. För vissa ämnesgrupper, framförallt organiska substanser, saknas övervakningsdata nästan helt.

Två ämnen som misstänks förekomma i en stor del av distriktets ytvattenförekomster är PFOS och TBT (tributyltenn). Användning av dessa ämnen är förbjuden idag, men fortfarande sker läckage från till exempel förorenade områden och deponier och, när det gäller TBT, från tidigare användning i båtbottenfärger. Dessa ämnen är giftiga redan i mycket låga koncentrationer.

Även många andra ämnen som polyaromatiska kolväten (PAH), metaller, växtskyddsmedel, flamskyddsmedel, läkemedelsrester, mjukgörare med mera påverkar eller misstänks påverka ytvattenförekomsterna i distriktet. Grundvattenförekomsterna misstänks vara påverkade av klorid, nitrat, högfluorerade ämnen (PFAS), bekämpningsmedel, bly och PAH.

Kontakt