/

Utmaningar i Bottenvikens vattendistrikt

Ur ett nationellt och europeiskt perspektiv har Bottenvikens vattendistrikt stora vattenresurser och vattenkvaliteten är överlag god. Det innebär dock inte att vattnen är opåverkade av mänskliga aktiviteter som inneburit konsekvenser för vattenförsörjning och vattenlevande djur och växter.

Lämningar från utvinning av malm där etager i berggrunden bildar ett randigt mönster. 

Sveriges största koppardagbrott Boliden Aitik finns i Gällivare kommun i Norrbottens län. Foto: Mostphotos.

Utmaningar i vattendistriktet sammanfattningsvis:

  • Fysiska förändringar. Många vattendrag är påverkade av forna tiders rensningar och dammbyggen för flottning. Tre stora älvar är utbyggda för vattenkraft.
  • Läckage av metaller och sura ämnen från sulfidjordar i kustområden under högsta kustlinjen.
  • Storskalig påverkan från areella näringar, framför allt skogsbruket, genom till exempel dikning, körskador och gödsling.
  • Läckage av metaller från avslutad och pågående gruvverksamhet.
  • Dricksvattenförsörjningen behöver säkras. Bara drygt 10 procent av de allmänna vattentäkterna har fullgott skydd.
  • Övergödning och försurning.

Fysiska förändringar

Vattnen har förändrats för att utvinna energi, få bättre transportvägar, öka produktionen inom jordbruk och skogsbruk samt möjliggöra för bebyggelse. Fisk och andra vattenlevande organismers lekområden och uppväxtområden har skadats eller går inte längre att nå på grund av vandringshinder. Många vattendrag i distriktet är kraftigt påverkade av flottningens vattendragsrensningar och dammbyggen och i de tre stora utbyggda älvarna är naturliga flödesvariationer satta ur spel. Även landskapets vattenhållande förmåga och vattenkvalitet är påverkade av fysiska förändringar som till exempel historiska sjösänkningar och markavvattningar. Fysisk påverkan i olika former är den vanligaste orsaken till att god ekologisk status inte nås i distriktet.

Läckage av metaller och sura ämnen från sura sulfatjordar i kustområden

Svavelhaltiga marker är allmänt utbredda i distriktet under den högsta kustlinjen. Som en följd av att dessa bearbetas eller dikas ut, drabbas vattnen av kraftiga pH-sänkningar. Vilket gör att stora mängder av tungmetaller och aluminium löses ut och kommer i omlopp i miljön. I riskzonen är särskilt små vattendrag och grunda havsvikar med dåligt vattenutbyte. Dessa är också mycket viktiga som lekområden och uppväxtområden för fiskbestånd längs kusten.

Storskalig påverkan från areella näringar

Skogsbruk är areellt en av de mest dominerande näringarna som bedrivs i vattendistriktet. Eftersom näringen är så yttäckande ger den upphov till stor sammanlagd påverkan på sjöar och vattendrag. Detta genom gödsling, utdikning, ökad instrålning vid avverkning samt effekter från körskador i marken.

Läckage av metaller från avslutad och pågående gruvverksamhet

Gruvverksamhet för metallutvinning bedrivs och har bedrivits i stor skala inom flera delar av vattendistriktet och intresset för att bedriva brytning växer. Påverkan från gamla och befintliga gruvor kan hittas på många platser i distriktet. Många olika åtgärder har genomförts för att minska belastningen av metaller på vattenmiljön. Lokalt finns fortfarande områden med för hög belastning som behöver åtgärdas, inte minst vid gamla nedlagda gruvor.

Dricksvattenförsörjningen behöver förstärkas

Det är viktigt att vara medveten om de problem med brist på dricksvatten som har uppstått främst under torra och varma somrar. Det är framförallt kopplat till grundvatten i distriktets fjällkommuner där det kan uppstå kapacitetsproblem då avrinningen i detta område är stor. Alla vattenförekomster i distriktet har i nuläget tillfredsställande kvantitativ status. Även om vattenbrist inte är ett stort problem i distriktet i nuläget, kan ett förändrat klimat skapa problem med dricksvattenförsörjningen.

Övergödning och försurning

Stora mängder organiskt material eller hög belastning av näringsämnen till sjöar, vattendrag och kustvatten kan orsaka övergödning. Övergödning leder ofta till att den biologiska mångfalden utarmas, vilket gör ekosystemet mindre motståndskraftigt mot annan påverkan.

Försurning till följd av atmosfärisk deposition av sura ämnen sker genom nederbörd eller i form av luftburna partiklar som fångas upp av träd och vegetation. De ämnen som främst bidrar till att försura mark och vatten är svaveloxider och kväveoxider.

Kontakt