Vårt gränslösa vatten kräver samverkan och helhetsperspektiv

Delegationsmötet i Göteborg 2–3 juni belyste utmaningar, framsteg och vägval för Sveriges vattenförvaltning.

Under två intensiva dagar samlades de fem vattendelegationerna i Göteborg för att diskutera vattenförvaltningens framtid. I fokus var bland annat samverkan mellan aktörer, helhetssyn och EU:s pågående revidering av vattendirektivet.

– Vatten är en gemensam resurs som kräver samverkan. Vi måste acceptera att målkonflikter finns och vara beredda att möta dem. Vattnet känner inga gränser – och därför får inte vi heller göra det, sa landshövding Sten Tolgfors i sin inledning av mötet.

Från stuprör till helhetsperspektiv

Ett genomgående tema under träffen var framåtriktning och samarbete mellan aktörer. Vattenfrågorna är för komplexa för att lösas enskilt. Vägen framåt är ett bättre och mer utvecklat samarbete mellan olika myndigheter och andra aktörer.

– Det görs jättemycket bra restaureringsarbete i svenska vattenområden. Och det finns ett starkt fokus på konkreta åtgärder. Men vi måste sluta tänka i stuprör och i stället söka lösningar tillsammans, sa Petter Hojem från Klimat- och näringslivsdepartementet.

Revidering av vattendirektivet

På EU-nivå pågår en översyn av vattendirektivet, med över 3000 inkomna synpunkter. Men ännu är det oklart hur bred, eller smal, revideringen kommer att bli. Sverige driver frågan om regelförenkling, men Petter Hojem påpekade:

– Vi pekar ofta på EU som problemet, men i stor utsträckning ligger utmaningarna i hur vi själva har implementerat direktivet. Vi måste ta större ansvar för vårt eget mandat.

Vatten och klimat hänger ihop

Både Sveriges geologiska undersökning (SGU) och regeringskanliset konstaterade att klimatförändringarna har effekter på vattenförsörjningen och att klimatfrågorna behöver finnas med i arbetet framåt.

– För att kunna jobba långsiktigt med vatten så måste man även jobba med klimatfrågorna, säger Marina Fransson vid landsbygds- och infrasturkturdepartementet.

SGU lyfte vikten av att titta på klimatförändringar kopplat till årstider istället för på årsbasis eftersom det då blir mycket tydligare vilken effekt som förändringarna får.

– När man jämför sommarperioder med varandra istället för att slå ut det på ett helt år så får vi en mycket mer rättvis bild av hur förändringarna faktiskt ser ut, säger Carola Lindeberg vid SGU.

Vattenförvaltning i ständig rörelse

Efter dessa två dagar kan vi konstatera att det är mycket på gång. Det händer saker hela tiden inom vattenfrågorna. Det händer även saker inom andra områden, till exempel klimatanpassning och beredskapsfrågor, som också påverkar vattenarbetet. Men det är också det som driver arbetet framåt.

Som Joakim Kruse Vattenvårdsdirektör Bottenhavet konstaterade: Vattenförvaltning blir aldrig tråkigt!