Publiceringsdatum:
Fokus på planering mot 2027 och samverkan
Den 16 oktober samlades länsstyrelserna Örebro, Södermanland, Stockholm, Uppsala och Västmanland i Norra Östersjöns vattendistrikt med siktet inställt på 2027. Dagen varvade lägesuppdateringar med praktiska pass om hur samverkan kan stärkas i kommande plan- och prövningsprocesser.
Mötet inleddes med en genomgång av tidsplanen fram till 2027. Vad som sker när och vem som ansvarar. Deltagarna fick också en uppdatering om arbetet med kraftigt modifierade vatten (KMV), information om förändringar kopplade till miljöprövning och framtida myndighetsstruktur.
Men först, vad händer 2027?
- Vid slutet av år 2027 ska vattendelegationerna besluta om nya förvaltningsplaner, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för respektive vattendistrikt.
- Samråd för förslagen till förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för perioden 2027–2033 genomförs mellan 1 november 2026 och 30 april 2027.
Fördjupning: Kvarntorp – varför högen är varm och vad historiken betyder i dag
Kristina Åhlgren från beredningssekretariatet i Örebro gav en fördjupning om Kvarntorp och de långsiktiga miljöeffekterna.
Under andra världskriget rådde brist på importerat bränsle. Sverige startade därför en storskalig, inhemsk oljeproduktion ur alunskiffer i Kvarntorp. Processen krävde höga temperaturer och gav stora restmängder. Totalt lades cirka 23 miljoner ton rödfyr, upphettad och kemiskt omvandlad skiffer på det som i dag är Kvarntorpshögen strax utanför Kumla.
Högen är fortfarande varm. Inne i massorna pågår långsam oxidation och glödbrand. Mätningar visar omkring 700 °C på 10–15 meters djup. Det är oklart hur systemet utvecklas på sikt och om, eller när, högen svalnar helt. Den historiska verksamheten påverkade både luft och vatten. Rökgaserna från produktionen innehöll bland annat svavel, vilket ledde till skogsskador i närområdet. Utsläpp och lakvatten har också påverkat yt- och grundvatten, med risk för spridning av föroreningar från högen.
Kristina Åhlgrens genomgång belyste
- Vilka ämnen som kan förekomma i avrinnande vatten och hur de rör sig i mark och vattendrag,
- Pågående övervakning och behov av fortsatt kunskapsuppbyggnad,
- Hur historiken ska vägas in i bedömningar, prioriteringar och eventuella åtgärder framåt.
Workshop: stärkt vardagssamverkan
Efter lunch arbetade deltagarna i grupper kring fem områden där samverkan är central:
- planärenden
- prövningsärenden
- ett ”kompissystem” mellan medarbetare i beredningssekretariaten
- samverkan vid länsstyrelsernas genomförande av åtgärdsprogrammet
- former för vattenchefsmöten
Diskussionerna följdes av en gemensam avstämning där förslag på arbetssätt och kontaktvägar konkretiserades.
Detta tar vi med oss
- En gemensam lägesbild av tidsplanen till 2027.
- Fördjupad och konkretiserad kunskap om Kvarntorp. Från historik till nuvarande risker.
- Förslag för hur beredningssekretariaten stöttar varandra i plan- och prövningsärenden.
- Fortsatt uppdrag att hålla ihop genomförandet av åtgärdsprogrammet.