Möten med alla kommuner för ett bättre åtgärdsgenomförande

• Ta hjälp av strategisk vattenplanering (se längst ner i denna skrivelse)
• Ansök om LOVA-bidrag hos länsstyrelsen till en kommunal åtgärdssamordnare. Gör vid behov en gemensam ansökan för flera kommuner.

• Genom att sprida mer information om läget i kommunen och att ta till vara på de underlag som finns, exempelvis de underlag och kunskaper som Vattenmyndigheten, vattenråden och länsstyrelserna har.
• Det är viktigt att lyfta behoven av åtgärder som ger positiva effekter på miljökvalitetsnormer och ekosystemtjänster till politiker och vad konsekvenserna kan bli om åtgärderna inte utförs.
• Fokus på att använda resurser effektivt genom att prioritera insatser där de gör störst nytta och kontinuerligt förbättra rapportering av genomförda åtgärder.
• Översvämningsrisker driver ofta vattenfrågorna framåt, men det är viktigt att ge MKN-arbetet en tydlig och prioriterad roll i detta sammanhang.
• Vid detaljplanering behöver helheten av planerna beaktas för att få ett samlat perspektiv och den kumulativa påverkan från de mindre detaljplanerna.
• Integrering av vattenfrågor i tidig planering: Se till att vattenperspektivet inkluderas i urban planering och uppdatera äldre planer för att integrera hållbara vattenlösningar. Viktigt att hänsyn till MKN i detaljplaner tas så att angränsande detaljplaner blir ’kompatibla’ med varandra.
• För att ha möjlighet att tillsyna i saneringsprocesser av förorenade områden så finns det möjlighet att fakturera per timme för att få ekonomiskt utrymme till detta (detta kan ingå i ansökning av medel). Länsstyrelsen kan hjälpa till med tillsynsvägledning vid behov. Ta möjligheterna att söka de ekonomiska bidragen som finns att få!
• Samarbete mellan aktörer: Stärk samarbetet mellan kommuner, lantbrukare, dikningsföretag och VA-bolag för att underlätta tillgång till mark och hantera hydromorfologi och vattenkvalitetsutmaningar strategiskt.
• Incitament och påföljder: Utvärdera ekonomiska incitament och sanktioner vid brott mot MKN för att motivera till efterlevnad.
• Jordbruksspecifika åtgärder: Precisionsgödsling och våtmarksinsatser genomförs. Lagring av näring ger fördröjning av effekter. Markersättningar kan öka markägares intresse för att bidra till vattenkvalitetsåtgärder. Se över dikningsföretag.
• Finansieringsmöjligheter: Kommunerna kan söka finansiering från MSB och andra källor (se Länsstyrelsens publikation ”Var finns pengarna?”) för åtgärder som översvämningsskydd och återvätning, restaurering mm, något som blir särskilt viktigt i det förebyggande arbetet mot klimatpåverkan och vattenhantering.

• För att utöka samarbetet mellan kommunerna är det viktigt att prata med varandra, anamma bra exempel och dela med sig av både positiva och negativa erfarenheter. Det är viktigt att större kommuner med mer resurser delar med sig av allt viktigt arbete som andra kan ta del av. Alla kommuner sitter på olika kompetenser och expertområden, våga fråga varandra!
• Kommunerna kan gå ihop för att göra gemensamma bidragsansökningar och åtgärder då viktiga åtgärder kan sträcka sig över flera kommuner. Det finns redan mindre arbetsgrupper för tillsyn över kommunerna för att stötta varandra, kan liknande arbetsgrupper gynna fler områden?

Nedan följer några av de allmänna tipsen som Vattenmyndigheten nämnde i presentationerna vid kommunmötena.

• Ta hjälp av ett kommunövergripande arbete som ändå behöver göras för att komma i gång med åtgärd 1 förvaltningsövergripande planering. Om kommunen t.ex. behöver en dagvatten- och skyfallsplan kan detta vara ett bra sätt att börja arbeta förvaltningsövergripande eftersom många delar av kommunen berörs.
• Ta kontakt med övriga kommuner som ni delar ett avrinningsområde med och samverka kring åtgärder för vatten med dem.
• Gör en prioritering inom kommunen och prioritera vatten som inte når miljökvalitetsnormerna. Se även nedan för verktyg som underlättar prioriteringen.
• Det finns fördelar med att samordna vattentjänstplaner och va-planer. Genom att göra så undviks framför allt att kommunen får motstridiga och samtidigt gällande plandokument.

De fem vattenmyndigheterna har gemensamt tagit fram lite olika stöd för att förenkla kommunernas åtgärdsarbete:

• ett gemensamt underlag som kan hjälpa handläggningen inom olika områden. Se våra Digitala åtgärdsunderlag Länk till annan webbplats..
• en sammanställning av riskbedömningar av vatten som inte når god status till 2027 gällande övergödning, miljögifter och fysisk påverkan. Här finns också information om åtgärder för vattenskydd. Materialet presenteras per kommun (eller länsstyrelse) i tabellform. Du kan läsa mer om tabellen eller ladda ner den här: Planeringsunderlag i Excel Länk till annan webbplats..
• Gällande åtgärder mot övergödning har de fem vattenmyndigheterna tagit fram ett kartunderlag för att underlätta prioriteringen av övergödningsåtgärder. Detta underlag går också att ladda ner. Se Övergödningskartan Länk till annan webbplats..
• Vattenmyndigheterna har tagit fram utbildningsmaterial som främst riktar sig till kommunpolitiker. Du kan läsa mer om materialet Utbildning för kommunpolitiker Länk till annan webbplats. och beställa det på vår webb. Därutöver finns också en skrift riktad till kommunpolitiker – Nyttan med bättre vatten Länk till annan webbplats. – som finns att ladda ner eller beställa på vår webb.
• Vattenmyndigheterna har tagit fram ytterligare en skrift – Åtgärder för bättre vatten Länk till annan webbplats. – som handlar om Åtgärdsprogram för vatten och vem som ska göra vad. Denna riktar sig främst till handläggare på kommuner och länsstyrelser. Du kan läsa den på webben eller beställa den från oss.
• Projektet LIFE IP Rich Waters, där vattenmyndigheterna är part, har tagit fram en handbok för kommuner att komma i gång med eller utveckla strategisk vattenplanering Länk till annan webbplats..
• Lokala vattenråd kan vara till stor hjälp i kommunernas arbete. Här finns information Inspirationsseminarium kommuner i vattenråd Länk till annan webbplats.