Klimatförändringarna är redan här

Den 1 november i år startade vattenmyndigheternas samråd om Sveriges utmaningar i vattenarbetet. Samrådet sker i ljuset av de pågående klimatförändringarna som gör att vi behöver ta höjd för utmaningar och risker – som ökad risk för översvämningar.

Klimatsystemet reagerar snabbare än vad som tidigare antagits och påverkar nu våra ekosystem, både direkt och indirekt genom samverkan med andra faktorer. På SMHI:s webbplats kan du läsa om den pågående klimatförändringen i Sverige med data som samlats in och granskats under lång tid.

Ökad risk för översvämningar

Sedan 1990-talets början har det skett en tydlig uppvärmning i Sverige jämfört med normalperioden 1961–1990, grovt sett rör det sig om ungefär en grads ökning. Även nederbörden har ökat. Även om den varierar mycket över landet är det en tydlig ökning i större delen av Sverige.

Sverige och hela Europa står inför allt större utmaningar när det gäller översvämningar orsakade av klimatförändringar och extremväder. Platser som Gävle, Köpenhamn, Valencia och Barcelona har drabbats hårt i närtid. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB har identifierat 26 områden i Sverige med betydande risk för översvämning.

Naturkatastrofer kostar ofta både liv och stora pengar

Europeiska rådet uppger att extremväder och klimatrelaterade händelser orsakade att minst 138 000 människor miste livet i EU under perioden 1980–2020 och ekonomiska förluster på 487 miljarder euro. Översvämningar kostar i genomsnitt fem miljarder euro per år. Till det kan läggas att skogsbränder kostar två miljarder.

I augusti 2021 föll stora mängder regn över Gävle, den 18:e föll över 160 millimeter regn på ett dygn, varav 100 millimeter på bara två timmar. Så stora regnmängder beräknas falla bara en gång på tusen år och följderna var många och svåra. Källare svämmade över, el och värme slogs ut bland annat. Efter det krävde försäkringsbolag kommunen på 1,2 miljarder kronor eftersom det kommunala vatten- och avloppsnätet anses ha bidragit till skador på fastigheter.

I Barcelona och Valencia ledde intensiva regn till omfattande översvämningar trots befintliga skyddsåtgärder. Orsakerna till att åtgärderna inte fungerade som förväntat inkluderar:

• Otillräcklig infrastruktur
  
  
• Urbanisering: Tät bebyggelse och hårdgjorda ytor minskar markens förmåga att absorbera vatten.
  
  
• Brist på naturbaserade lösningar: Avsaknaden av gröna områden och våtmarker som kan fungera som naturliga vattenbuffertar.

Även i Sverige behöver vi ta höjd för och hantera utmaningar och risker som följd av klimatförändringarna.

Naturen och våra samhällen hänger ihop

I vårt pågående samråd involveras allmänheten, kommuner, organisationer och andra intressenter i vad som ska prioriteras för att förbättra våra gemensamma vatten.

I samrådsdokumenten har varje vattenmyndighet beskrivit de största utmaningarna för vattenresurserna och sätt att angripa dem på för sitt distrikt. Många av utmaningarna är kända sedan lång tid tillbaka. Andra har kanske först på senare tid behövts prioriteras hårdare, till exempel frågor kopplade till klimatförändringarna eller till säkerhetsläget i världen. Det handlar om:

• Dricksvatten och hälsa: Hur påverkas våra vattenverk av kraftigare skyfall och algblomningar, kortare tid med is och mer organiskt material i sjöarna (brunare vatten)?
  
  
• Vattenkvantitet: Både översvämningar och torka ställer krav på anpassning och beredskap. Var hamnar vattnet vid stora regnmängder och översvämningar? Hamnar det på fel ställe risker det föra med sig kemikalier från förorenad mark till vårt dricksvatten.
  
  
• Klimatanpassning: Förändrade vädermönster kräver nya strategier. Våtmarker och svämplan är några av naturens sätt att reglera vattenflöden genom att hålla kvar vattnet högre upp i vattensystemet. Det mildrar effekten av extremväder, både översvämning och torka.
  
  
• Havsnivåhöjning. Den globala uppvärmningen leder till en havsnivåhöjning, dels genom tillförsel av smältvatten från glaciärer och inlandsisar, dels på grund av att havsvattnet expanderar när det värms upp. Det ökar riskerna för kusterosion, dränkta låglandsområden och saltvatteninträngning i mark och sjöar.
  
  
• Biologisk mångfald. Högre medeltemperatur leder till att klimatzoner och vegetationszoner förskjuts norrut så att växter och djur som tidigare endast fanns i sydligaste Sverige etablerar sig i Mellansverige och så vidare uppåt landet. Till exempel kan fisk som gädda och abborre ta över rödingens plats i många fjällsjöar eftersom röding är mer känslig för höga vattentemperaturer.

• Övergödning. Övergödningen i både sjöar och hav är en direkt konsekvens av människans utsläpp av kväve och fosfor, något som riskerar att förstärkas av klimatförändringarna. Med ökad algblomning och igenväxning ökar risken för syrebrist i bottenvattnet. Vilket i sin tur påverkar både ekosystemen och människors tillgång till rent vatten.

Gemensamma utmaningar kräver gemensamma lösningar

Både i Europa och Sverige behöver vi:

• Anpassa infrastrukturen till extrema väderhändelser: Hela samhället påverkas och befintliga system måste uppgraderas för att klara av intensifierade nederbördsmönster. Vi kommer behöva hantera ökade risker för ras, skred och erosion. Och i än högre grad värna om våra råvattentäkter för dricksvatten.
  
  
• Integrera naturbaserade lösningar: Kombinationen av fler grönområden i städerna och skyddsvallar kan ge bättre skydd.
  
  
• Planera för hållbar urbanisering: Beakta vattenhantering i stadsutvecklingen för att minska avrinningen och se till att vatten snabbare kan passerar genom marken.

Översvämningsdirektivet

EU har tagit fram det så kallade översvämningsdirektivet som syftar till att minska negativa konsekvenser av översvämningar för människors hälsa, miljö, kulturarv och ekonomisk verksamhet. I Sverige är MSB ansvarig myndighet tillsammans med länsstyrelserna för att genomföra direktivet.

Arbetet med översvämningsdirektivet ska samordnas med ramdirektivet för vatten för att uppnå synergieffekter och hitta lösningar som så långt som möjligt bidrar till att båda direktiven uppfylls. Ett exempel är investeringar i grön infrastruktur med återställande och anläggande av våtmarker. Ett annat är att bebyggelse ska skyddas i möjligaste mån från översvämning (Boverket åtgärd 1).

Klimataspekten genomsyrar vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och många av åtgärderna är tänkta att bidra till samhällets klimatanpassning. Åtgärdsprogrammet är en del av det stora arbetet och det kommer kräva att vi alla tar del och bidrar till lösningarna. Låt oss tillsammans skapa en framtid där vi står bättre rustade mot översvämningar och dess konsekvenser.

Överhuvudtaget genomsyrar klimataspekten vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och många av åtgärderna är tänkta att bidra till samhällets klimatanpassning. Åtgärdsprogrammet är en del av det stora arbetet och det kommer kräva att vi alla tar del och bidrar till lösningarna. I nästa del av våra artikelserie tittar vi närmare på översvämningsdirektivet och vad implementeringen av det innebär.