Myndigheter behöver prioritera vattenmiljöåtgärder i sina budgetäskanden

Trots att Sveriges vattenmiljö är i behov av omfattande åtgärder, saknas tillräcklig finansiering för att myndigheterna ska kunna genomföra sina insatser enligt gällande åtgärdsprogram.

Flera myndigheter har rapporterat resursbrist som ett betydande hinder för att klara sina åtaganden, men detta har inte tydligt lyfts fram i deras budgetäskanden inför nästa budgetperiod. Regeringen har därmed inte fått en rättvisande bild av vad som krävs för att uppnå de nationella målen inom vattenförvaltningen.

Myndigheter signalerar resursbrist, men saknar tydlighet i budgetäskanden

Havs- och vattenmyndigheten (HaV), Jordbruksverket, Kammarkollegiet, Kemikalieinspektionen (KemI), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Naturvårdsverket, Sveriges geologiska undersökning (SGU) och Skogsstyrelsen är de myndigheter som särskilt har signalerat behov av ytterligare resurser för att genomföra viktiga vattenmiljöåtgärder. Dessa åtgärder är centrala för att uppnå god status för Sveriges vattenmiljöer och säkerställa hållbar vattenanvändning. Trots detta har dessa behov inte på ett tillräckligt tydligt sätt förts fram i myndigheternas budgetäskanden.

Länsstyrelsernas tillsyn och prövning halkar efter

När det gäller tillsyn och prövning av vattenverksamheter är läget kritiskt. Länsstyrelserna i Blekinge, Halland, Norrbotten, Skåne och Värmland rapporterar alla ett lågt genomförande av åtgärder relaterade till tillsyn, omprövning och prövning av vattenverksamheter. Enligt länsstyrelserna är resursbrist den huvudsakliga orsaken till att de inte kan hantera det stora antalet ärenden som inkommer. Detta skapar stora risker för att tillräckliga vattenmiljöåtgärder inte genomförs, vilket kan få allvarliga konsekvenser för både miljön och samhället.

Otillräcklig kontroll av skyddet för dricksvatten

En annan allvarlig brist som uppmärksammats är den dåliga kontrollen av skyddet för svenskt dricksvatten. 16 länsstyrelser rapporterar att de inte hinner med att kontrollera om kraven på skydd av vattentäkter är tillräckliga. Endast länsstyrelserna i Dalarnas, Stockholms, Västerbottens och Örebro län bedömer sitt genomförande som högt i alla delar. Flera länsstyrelser har även föreslagit att kommunerna bör ta över tillsynsansvaret, men förutsättningarna för kommunerna att utföra ett sådant uppdrag skiljer sig åt. En tredjedel av kommunerna uppger att deras tillsyn är god, medan 39 procent bedömer genomförandet som lågt, bland annat på grund av bristande planering och resurser.

Finansiering behövs

Det är avgörande att regeringen får signaler och ger de berörda myndigheterna de resurser de behöver för att genomföra sina uppdrag inom vattenförvaltningen. I det nuvarande läget riskerar otillräcklig finansiering att försvåra uppnåendet av de nationella miljömålen och säkerställandet av rent och säkert vatten för framtida generationer. Myndigheterna måste i sina kommande budgetäskanden tydligt inkludera de behov som finns för att genomföra nödvändiga åtgärder fram till 2027, och regeringen måste i sin tur svara upp med tillräcklig finansiering.