Det är för tidigt att utvärdera vad miljöprövningarna av vattenkraften totalt sett kommer att resultera i då prövningarna precis har börjat. Det var en av slutsatserna vid ett riksdagsseminarium om omprövning av vattenkraften som genomfördes den 19 april, där vattenvårdsdirektör Johanna Söderasp deltog som en av paneldeltagarna.

Mycket kommer att hända inom forskningen och på elmarknaden framöver och därför är det viktigt att prövningarna får komma igång, men även utvärderas löpande i takt med att ny kunskap kommer fram och vi ser resultatet av prövningarna i domstol. Det kommer att krävas långsiktig och tillräcklig finansiering, god dialog och samverkan mellan inblandade aktörer samt tilltro till systemet och de processer och myndigheter som ska driva arbetet framåt, för att genomförandet ska fungera över tid, menar Johanna Söderasp.

Deltagarna var överens om att det är viktigt att pausen nyttjas klokt och samtidigt inte blir onödigt lång. Framförallt lyftes en förväntan på det uppdrag om att kartlägga konsekvenserna för elsystemet, som regeringen lämnade till Svenska kraftnät, Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten i februari 2023. Uppdraget ska genomföras i samverkan med de regionala vattenmyndigheterna och det pågår nu en intensiv och god dialog mellan de inblandade myndigheterna.

EU ställer krav på miljöanpassning

Elektrifieringen av industri, transporter och samhälle är nycklar för att upprätthålla Sveriges konkurrenskraft. Utgångspunkten för panelsamtalet var EU:s krav på miljöanpassning av stora och små vattenkraftverk och hur detta påverkar vattenkraftens roll i ett fossilfritt energisystem.

Kraven i vattendirektivet gör att Sverige måste ompröva och miljöanpassa vattenkraften för att Sverige ska uppnå vattendirektivets mål. EU:s krav har riktats mot Sverige bland annat genom utvärderingar av vattendirektivets genomförande och i särskilda EU-piloter. Nationella planen bottnar i vattendirektivets krav och miljömål samt EU-kommissionens långvariga kritik. Olika länder tolkar ramdirektivet för vatten på olika sätt. Detta skapar konsekvenser för hur vattenkraften prövas. Frågan som panelen dryftade var hur parterna gemensamt kan verka för att miljöåtgärder som införs ger verklig miljönytta och samtidigt inte minskar reglerförmågan eller produktionen mer än det nationella riktvärdet på 1,5 TWh.

Vattenmyndigheternas arbete

Vattenmyndighetens roll är att sätta miljökrav i form av miljökvalitetsnormer för vattenförekomster inför att en verksamhet ska omprövas i domstol. Enligt vattendirektivet gäller det strängaste kravet om en vattenförekomst omfattas av flera olika stränga kvalitetskrav.

Miljökvalitetsnormerna föreskriver den miljökvalitet som ska uppnås i Sveriges vatten och de ska vara en utgångspunkt för samverkansprocessen som länsstyrelserna ansvarar för, tillsammans med verksamhetsutövarna. Samverkansprocessen ska i första hand fokusera på åtgärder för att miljöanpassa vattenkraften och nå normerna. Miljökvalitetsnormerna och resultatet av samverkansprocessen används sedan av domstolen i deras omprövning av verksamheterna.

Vattenmyndigheten baserar sina avvägningar för miljöåtgärder och det nationella riktvärdet på de underlag som finns att tillgå. För vattenkraften tillämpar vattenmyndigheterna kraftigt modifierade vatten och undantag fullt ut inom de ramar som nationella föreskrifter, vägledningar och underlag tillåter.

Genomförandet av den nationella planen ska ske under drygt 20 år, men omprövningarna har precis börjat och vattenmyndigheternas fördjupade översyn av miljökvalitetsnormerna hittills omfattar endast en liten andel av det totala antalet prövningsgrupper. Det går därför inte att dra några slutsatser om vad genomförandet totalt sett kommer att resultera i redan nu. Det menar Johanna Söderasp från Bottenvikens vattendistrikt.

Vi behöver vara överens om spelplanen och ramarna

En god dialog och samverkan i genomförandet av den nationella planen är viktiga faktorer. Arbetet är komplext samtidigt som inte allt underlag finns tillgängligt idag. Finansiering av arbetet där resurser och kompetens bevaras och utvecklas är även de viktiga faktorer. Genomförandet kan underlättas genom en samverkansprocess med tydliga roller och ansvar samt rimliga och korrekta förväntningar på hela processen hos inblandade aktörer. Förtroende för myndigheternas arbete samt tydliggörande av roller och ansvar kan skapa en bättre plattform för att genomförandet av den nationella planen ska flyta på smidigt och utvecklas över tid.

Vår bedömning är att oklarheter kring roller och ansvar i de här processerna har lett till att aktörer gått in i samverkansprocessen med helt olika förväntningar, vilket lett till frustration. Vi behöver respektera varandras roller och perspektiv i genomförandet genom att fortsätta den viktiga dialog som nu pågår, säger Johanna Söderasp.