/

Publiceringsdatum:

Arbete återstår för att få hållbara vattenmiljöer där det är möjligt

Svensk kustlinje ur helikopterperspektiv

Foto: Mostphotos

Mycket åtgärder görs i våra vatten men totalt sett är takten för låg och det återstår en hel del arbete. Det kan Vattenmyndigheterna konstatera i återrapporteringen för 2021, som nu är klar.

Ett stort hinder mot genomförandet som Vattenmyndigheterna ser är resursbrist hos Sveriges kommuner och myndigheter.

- Många gör mycket och det är inspirerande att se den samlade bilden av hur mycket som görs. Men det återstår ännu arbete, om vi och våra barnbarn ska få uppleva bra vatten av tillräcklig mängd, säger Johanna Söderasp, vattenvårdsdirektör i Bottenvikens vattendistrikt.

Enligt beslut från EU ska alla vattenförekomster ha en miljökvalitetsnorm. Normen anger lägstanivå för kvaliteten i vattenmiljön. Miljön får alltså inte bli sämre än vad normen anger. Det övergripande målet är att alla vattenförekomster ska uppnå ”god status”, men finns det skäl så kan en annan norm sättas.

Vattenmyndigheterna följer årligen upp hur myndigheter, länsstyrelser och kommuner har arbetat med de åtgärder som ska genomföras enligt åtgärdsprogrammet så att miljökvalitetsnormerna för yt- och grundvatten kan följas.

Syftet med återrapporteringen är att kunna följa hur arbetet med åtgärder går, att förstå vad det är som hindrar eller försenar genomförandet samt att göra bedömningar om hur det fortsatta arbetet för våra vatten bör se ut.

Årets rapportering är den femte för det åtgärdsprogram som beslutades i december 2016. Här ingår 13 centrala myndigheter samt alla länsstyrelser och kommuner. Alla myndigheter och länsstyrelser samt 260 av landets 290 kommuner har svarat.

- Det är glädjande att kunna visa det arbete som är påbörjat eller redan genomfört. I vissa fall anges också en indikation på varför åtgärder inte har utförts. Detta kan öka förståelsen om de bakomliggande anledningarna till bristande åtgärdsgenomförande. Det indikerar också de behov som finns framåt, säger Johanna Söderasp.

Totalt sett tyder de inkomna svaren på att åtgärdsmyndigheterna har kommit förbi uppstartssträckan och börjar kunna arbeta mer långsiktigt och strategiskt. Exempelvis har åtgärdsarbetet inom fyra områden hos kommunerna gått framåt. Det gäller tillsyn av vattenskyddsområden, miljökvalitetsnormer i den fysiska planeringen, vatten- och avloppsplaner samt dagvattenplaner.

Sammantaget har åtgärdsarbetet inom ett antal områden hos länsstyrelserna kommit långt. Det gäller bland annat delar av skydd av vattentäkter, rådgivning växtnäringsförluster, tillsynsvägledning enskilda avlopp, vägledning om kommunernas planer, förorenade områden och kalkning.

Men det skiljer sig mycket mellan enskilda länsstyrelser och enskilda kommuner i hur de har genomfört åtgärderna. Resursbrist framkommer som en av de främsta angivna anledningarna till att åtgärder inte genomförs.

För de centrala myndigheterna har utvecklingen av genomförandet av åtgärder över lag varit positivt och det är också en förbättring jämfört med förra året. Av totalt 44 åtgärder bedöms nio vara klara och 25 åtgärder bedöms vara pågående där arbetet pågår enligt plan.

Vattenmyndigheternas förhoppning är att rapporten kan ligga till grund för hur ansvariga myndigheter och kommuner kan förbättra förvaltningen av Sveriges vatten. Genom att lära av varandra kan det bli fler åtgärder utförda.

- Alla åtgärdsmyndigheter behövs i arbetet med att nå målen i EU:s vattendirektiv, säger Johanna Söderasp.

Fakta/Återrapporteringen för 2021 i korthet

  • Det genomförs en hel del åtgärder runtom i Sverige men genomförandetakten av åtgärder behöver öka.
  • Variationerna i genomförandet av åtgärder mellan kommunerna är stora. Det är fortfarande många kommuner som inte arbetar i tillräcklig omfattning med åtgärderna i åtgärdsprogrammen.
  • Många kommuner beaktar miljökvalitetsnormer för yt-och grundvatten i sin tillsyn på ett strukturerat sätt, men många har också svarat att de inte gör det eller att de bara gör det delvis inom vissa verksamheter.
  • I genomsnitt har kommunerna utfört 64 procent av det tillsynsbehov de själva har identifierat. Vattenmyndigheterna bedömer att det är ett problem att den tillsyn som behöver genomföras för att kunna möjliggöra uppnåendet av miljökvalitetsnormer för vatten inte genomförs i den omfattning och takt som behövs.
  • Resursbrist framkommer som en av de främsta indikationerna på varför kommunerna inte genomför sina åtgärder i den omfattning som behövs. I stor omfattning har även bristande vägledning och kunskapsbrist angivits som anledningar.
  • 17 av 21 länsstyrelser, 81 procent, har ett tvärsektoriellt arbetssätt för att hantera länsstyrelsernas åtgärder enligt vattenmyndigheternas åtgärdsprogram.
  • 24 procent av alla länsstyrelser har en färdig åtgärdsplan för avrinningsområden i enlighet med åtgärd 5 i åtgärdsprogrammet. 67 procent har en delvis påbörjad plan. Nio procent, det vill säga två länsstyrelser, har inte påbörjat arbetet med en åtgärdsplan för avrinningsområden. Indikationer på varför de inte har påbörjat arbetet är bland annat att det har nedprioriterats på grund av att arbetet är omfattande och att det saknas resurser för ett sådant omfattande arbete.
  • En majoritet av länsstyrelserna anger att de inte beaktar miljökvalitetsnormer för vatten som prioriteringsgrund i sina behovsutredningar. Indikationerna på varför det inte görs är att det inte ingår i den mall som de använder.
  • Av de centrala myndigheternas 44 åtgärder bedöms nio vara klara och 25 åtgärder bedöms vara pågående där arbetet pågår enligt plan. Mindre bra är att åtta åtgärder bedöms vara påbörjade. Två åtgärder bedöms vara ej påbörjade eller kraftigt försenade.
  • Konsekvenserna av bristande genomförande hos centrala myndigheter kan i sin tur leda till förseningar i länsstyrelsernas och kommunernas åtgärdsgenomförande.

Kontakt